I staden Malmö rustas till Eurovision Song Contest, eller Mellostruntfestival. Ett arrangemang som överlevt sig självt, och som i år väntas bli föremål för både rena terror-attacker och våldsamma protester, enbart för att staten Israel faktiskt tillåts delta. På ”Ledarsidorna” skriver den professionelle journalisten Johan Westerholm om hur AFA-drägg och andra extremister nu arrangerat bussresor för att delta i kravaller – men inte själva musikarrangemanget. De bär sig kort sagt åt som svin, ja som vilken Black Army hejaklack som helst..
Representanter för den sk ”BDS-rörelsen” – ett mycket märkligt muslimskt brödraskap – följer också med. ”I Sverige har BDS-rörelsen starkt stöd i den Svenska kyrkan. Särskilt den tidigare ärkebiskopen Antje Jackelén och prästerna Anna-Karin Hammar (S) samt Gunilla Hallonsten har uttalat ett stöd för rörelsen ” skriver Johan Westerholm klarsynt.
Och inte bara det. ”Partiet Nyans” som velat Islamisera Riksdagen, och inte bara Malmö är också på marsch – nu beväpnat med en ny tentakel, det såkallade ”Institutet för Samhällsanalys – INSAN”. Ett bättre namn vore kanske ”insane” – för den samhällsanalys extrem islams företrädare i Sverige presterat, haltar faktiskt mer än något.
”if you listen to fools – the MOB rules…” (bildkälla: Sydsvenskan)
Vi har sett det förut. Nya Husby-kravaller som under 2013, en ”svensk intifadan” – främst naturligtvis emot judarna men också emot etniska svenskar – skall genast proklameras. Hur var det nu med Mega-Fånarna inom den sk ”Megafon-rörelsen” som påstod att de ville starta en ”rättvise-byrå” och ägna sig åt juridik – efter att Fredrik Reinfeldt fegt nog gett dem alla amnesti för landsomfattande kravaller, upplopp, nedbrända skolor, bilbränder och mycket mer… ?
För två dagar sedan meddelade SVT Rapport i sin 1930-sändning märkligt nog, att ”Det Danska Riksarkivet” skulle ha brunnit ned, till följd av en mystisk olycka. Det pågick byggnadsarbeten – men det var Börshuset från 1600-talet som brann, och vars spira störtade till marken. Vilket sammanträffande ! Något Riksarkiv befann sig inte i byggnaden, Danmarks Nationalbibliotek, kallat ”Den sorte Diamant” befinner sig inte ens i samma del av staden. Det hela erinrar osökt om Notre Dames brand i Paris, påstår SVT:s reportrar – men det är en falsk association – förutom detta med ”olyckan” och ”byggnadsarbetena”.
Minns ingen vad som hände i Göteborg i Februari, där Liseberg helt oförklarligt drabbades av en annan ”byggnadsolycka” och katastrof-brand i samband med att den nya turistattraktionen ”Oceana” – som skulle gett miljardinkomster till Västsverige – påstod man – också förstördes i grund ? En man, som troligtvis höll på med elinstallationer blev innebränd, men alla övriga som arbetade på det bygget kunde utrymma i tid. Detta skedde 13 Februari i år – i det som en gång var Göjemånad, och snösmältningstid..
Ja – vi ska inte spekulera kring brandorsaker – alla storbränder i vårt land och kanske även Danmark skall utredas som Mordbrand, varken mer eller mindre – för sådan är lagen i Sverige – och i Danmark med – det är nog sannolikt att säga.
Hedniska Tankars redaktion påminns för dagen om en helt annan händelse, som alla på SVT helt glömt bort – men som Köpenhamnsborna nog minns – nu när de räddar Kröyer-Tavlor och rester av Edda-illustratören Lorentz Frölichs fresker ur förödelsen..
21 Mars 1945 var en minnesvärd dag i Köpenhamns Historia – då inföll ”Operation Carthage” iscensatt av RAF, Brittiska Royal Airforce…
Den gången var det inte något Börshus som brann – utan det såkallade ”Shell-huset” som låg på Kampmann-gatan, Nörrebro – intill vallgraven. Shell-huset var inte någon skyskrapa, om någon nu tror det, utan ett vanligt femvåningarshus, som före Andra Världskriget tillhörde Oljebolaget Shell – men som blivit Gestapo-Högkvarter efter den 9 april 1940. På 1950-talet ersattes det av ett nytt hus med samma namn.
Den Danska Motståndsrörelsen hade noga kartlagt byggnaden, och man har i efterhand framställt hela ”Shell-raiden” så att de 20 Mosquito-flygplan som deltog – med jakteskort bestående av 30 stycken flygplan från de Nyazeeländska och Australiska flygvapnen skulle ha flygit in snett, och ”lobbat” in sina bomber mot husets mittersta våningar, eftersom man ville skydda de ”VIP-personer” på dansk sida som satt säkert inlåsta i förhörs-källorna längst upp under taket. Om det verkligen var sant, kan betvivlas.
En våg av Mosquitos på väg in över Köpenhamns takåsar…De flög så lågt de bara kunde… (källa: ”The people’s mosquito”)
Minst en Mosquito ur den första anfallsvågen kraschade nära Köpenhamns Zoo, vilket skulle leda till en än värre katastrof.. 9 Mosquitos havererade under hela ”operation Karthago” och med dem dog 9 flygare. 1 man tillfångatogs. I Shell-huset – som totalförstördes – dog 55 tyska soldater, och 47 danska medborgare, som var på tysk sida. Vida värre var att den Franska Skolan i Köpenhamn – i det såkallade Institut Jeanne d’Arc, det ville säga Den Franske Skole i Köpenhamn, adress Fredriksbergs Allé nr 74 också drabbades av ”Collateral Damage” som det heter. Det kan ha varit så, att andra och tredje vågen trodde att det brinnande vraket efter den första nedskjutna Mosquiton var rätt anfallsmål – och så hände det som inte fick hända..
”Shell Huset” – innan anfallet…
Minst två plan ur den andra anfallsvågen fällde sin bomblast över den franska skolan. 86 skolbarn dödades, 19 lärare och skolpersonal fick sätta livet till – många fler blev svårt skadade- och ni må tro, att den tyska propagandan inte var sen att utnyttja detta faktum. Studera kartan från ”OpenStreetMap” här ovan ! Också på en tredje plats i Köpenhamn fick anfallet stora verkningar, denna minnesvärda – men fruktansvärda dag för nu 78 år sedan..
Det var i den såkallade ”Ködbyen” – Köpenhamns gamla slakthusområde på Vesterbro, nära Hovedbangården och den slum, som långt fram i våra dagar bredde ut sig på Istedgade, Köpenhamns värsta horstråk – där 1980-talets stadsgeografer kunde konstatera, att Nordens enda verkliga innerstads-slum existerade.
”Ködbyen” har idag rustats upp till ett elegant restaurang-kvarter för turister, men på tiden när detta hände var där ett slags provisoriskt fångläger, liknande ”Slaughterhouse 5” eller ”Schlacht-Hof Fünf” i Dresden som den amerikanske författaren Kurt Vonnegut skulle skriva en roman om – 1969. Grafitti, inristat av de tyska soldater som höll vakt där finns fortfarande inristat på väggarna. Författaren Jan Fridegård skrev i en av sina böcker om ett stycke ”beundrarbrev” som han fick av tre unga danskar år 1955 – tio år efteråt. De var då alla över 30 år, men trodde att en av Fridegårds böcker – som de fick insmugglad till sig av en tysk medborgare – skulle vara den sista bok, de någonsin fick läsa. Fridegård själv gick ur tiden 1968 – och beskrev det i förordet till den bok de unga danskarna fick läsa – men vad den hette, skall inte nämnas här.
Hursomhelst – en dag öppnades Ködbyens portar – mycket beroende på ”Shell-Raiden” – och de unga danskarna blev tillsagda att fly, sparkades halvt om halvt ut på gatan och fick omgående rådet att ta sig till anhöriga, föräldrar, kärestor – ja vem som helst som stod dem nära – men stanna kunde de inte – de måste därifrån – och det fort.
Shell-huset, Köpenhamn, 22 Mars 1945… En totalförstörd, utbränd byggnad..
Även på andra sidan sundet fick raiden stora verkningar. I Malmö, vid Bulltofta flygplats – där allierade piloter satt internerade – i Nordanå, ända till Görslövs Prästgård syntes rökpelarna från det brinnande Köpenhamn. Många Malmö-bor bevittnade händelsen. En av dem var min far. Han berättade för mig om allt detta, det år jag fyllde 12.
Har vi lärt oss något nu – goda människor i Malmö – Inför er förbannade Pestival ?
Vad skall ni alls ha den för ?
Tänd en liten eld till Valborg – samlas runt den, fira våren och minns.

