Etikettarkiv: Vad ligger i ett namn ?

Profilbild för Okänd

”Verk och Dagar” på Eriks-dagen – och vad ligger i ett namn

av

Sjuhundra år före alla kristusar, skrev Greken Hesiodos 828 rader ädel Hexameter och en dikt, benämnd ”Verk och Dagar” Ἔργα καὶ Ἡμέραι, Érga kaì Hēmérai om Lantmännens möda, och formade den till ett slags kalender. Det är att tänka på, denna dag då man i Svea Rike fortfarande låter Erik ha namnsdag, och Erik, den ensamt mäktige – var ett namn för Frö, Frej eller Ing, ja Yngve-Frej – och hans bild bars över åkrarna. Man gick Frösgång, något som långt senare skulle ersättas av det aldrig erkända Hitte-på Helgonet ”Sankt” Erik, som vi skrivit mycket om på Hedniska Tankar förr..

1965 skrev Alf Henriksson, den svenske journalisten och författaren en bok med titeln ”Alla Årets Dagar”, ett slags evighetskalender – en bok som i sin fjärde upplaga rymde nästan 460 sidor, och som fortsatte att utges i fem-sex upplagor ända tills år 1993, två år före Alf Henriksson själv gick ut tiden. ”Hedniska Tankar” utger inte längre Hedniska Bildkalendrar, och katolska martyrer, frossande i oaptitlig ond bråd död, som kristna, muslimer och Monoteister alltid gör – har aldrig legat vår redaktion varmt om hjärtat – sådant tillhör mest svenska Mainstream media.

I Vanernas tid ger vi ordet till vår gästskribent Jawad Mofrad, som också filosoferat över vad som ligger i ett namn – igår, 17 Maj 2025 tog vi ju upp namnet ”Rebecka” – ett Hebreiskt namn som kommit in i den svenska namnlängden, och som skulle betyda ”fastbunden ko” eller möjligen ”fet kossa” – ja fyllig, frodig boskap – enligt vad etymologerna säger. Hur hänger det hela egentligen ihop ?? Och hur var det med Hyperboréerna, de norr om Nordanvinden Boende, de som sågs komma på Borysthenes eller Dnjeprs flod, samt Tanais eller Don, två floder från de Ukrainska och ryska landen, som i lyckligare tider ledde medelhavets och främre Asiens människor norrut…

 

 

En studie av namnen på nordliga mytologiska flickor i Herodotos historia och Torah

Ruth/Ruts bok i Torah är baserad på Herodotos berättelse om ankomsten av flickorna från Hyperborea (skandinavien)-Moab (som betyder ö på skytiska) till Grekland. Helt enkelt har man givit de nordiska stora stammarnas namn på de här mytologiska och historiska flickorna: Enligt Herodotos kom offergåvor från hyperboréerna till Skytien packade med halm, och de skickades från stam till stam tills de anlände till Dodona och från dem till andra grekiska folk tills de kom till Apollos tempel på Delos. Han sa att de använde denna metod eftersom gåvorna första gången fördes av två jungfrur, Hyperoche och Laodice, med en eskort på fem män, men ingen av dem återvände. För att förhindra detta började hyperboréerna föra gåvorna till sina gränser och be sina grannar att leverera dem till nästa land och så vidare tills de anlände till Delos. Herodotos beskriver också att två andra jungfrur, Arge och Opis, hade kommit från Hyperborea till Delos tidigare, som en hyllning till gudinnan Ilithyia för att underlätta barnafödandet, tillsammans med gudarna själva. Jungfrurna fick utmärkelser på Delos, där kvinnorna samlade in gåvor från dem och sjöng hymner för dem.

Rut och Noomi enligt bibeln:
Noomi hade bestämt sig för att återvända till sitt hemland Juda efter att ha flyttat till Moab och förlorat allt där, däribland sin man och sina två söner. Det måste ha varit hjärtskärande för henne att inleda resan tillbaka till hemlandet utan sällskap av dem som hon hade flyttat därifrån med. Hon hade emellertid sina två unga svärdöttrar, Orpa och Rut. På den tiden var de fortfarande en del av hennes hushåll, trots att deras män hade dött. Under resans gång måste Noomi ha börjat inse vad de två flickorna offrade genom att resa från det förmodligen enda hemmet som de någonsin hade haft. Hon uppmanade dem till att vända tillbaka till sina barndomshem. Först vägrade flickorna, men efter ett tag övertalades Orpa av Noomis ihärdighet, kysste henne farväl och vände tillbaka. Ruts bok berättar vidare att Rut inte kunde övertalas. Hennes pliktkänsla mot sin svärmor var för stark. ”[…] Herren må straffa mig både nu och senare om något annat än döden skulle skilja mig från dig,” sa hon till Noomi.

De två änkorna kan inte ha haft det lätt på den tiden, och de upplevde förmodligen hunger och fattigdom när de kom till Juda. De hade emellertid en rik släkting vid namn Boas, så Rut drog till hans åkrar där skörden var i full gång för att samla in sädrester. Boas la märke till henne, och han hade redan hört om hennes hängivelse och omsorg för Noomi. Han tok henne under sina vingar, lät henne samla ax, och gav henne mat att äta. Efter en tid gifte sig Boas med henne.
Gud välsignade henne enormt på grund av hennes pliktkänsla och kärlek till Noomi, och för hennes vägran att vända sig bort från den väg hon visste hon var menad att vandra. Hon och Noomi gick från att vara fattiga änkor till att få ett tryggt liv. Hon blev också gammelfarmor til kung David, och på så sätt även en förfader till självaste Jesus Kristus.

Matchning av betydelsen av liknande namn i de här två myterna:
Arge (shining one): a Fine (Finnish, wetland)
Opis (hop-is): a Swedish (friend).
उपाय m. upAya joining in or accompanying.
Hyperoche: The word is derived from the Greek verb ὑπερέχω (hyperéchō), which means ”to hold above” or ”to excel”: a person from Hyperborea (norr-avigen).
Laodice (lao-dike): a person from Denmark.
Dacia (Denmark) [de], a medieval Latin name for Denmark or the Nordic region in general.
Den (lowland, shelter= dike) :
den(n.1): Old English denn ”wild animal’s lair, hollow place in the earth used by an animal for concealment, shelter, and security,” from Proto-Germanic *danjan (source also of Middle Low German denne ”lowland, wooded vale, den.”
In that case, above Denmark has been Northland and above it has been mentioned Hyperborea (the northernmost land, Norr-avigen).
Ilithyia: the readycomer” or ”she who comes to help”.
Obadiah (/oʊbəˈdaɪ.ə/; Hebrew: עֹבַדְיָה – ʿŌḇaḏyā or עֹבַדְיָהוּ‎ – ʿŌḇaḏyāhū; ”servant/slave of Yah”).
Naomi’s name means ”pleasantness” or ”delightful”: a Finnish.
Orpah (neck, skull): Norwegian, Hyperborean.

Så långt vår gästskirbent Jawad Mofrad, som har sinne för det allmän-mänskliga och mytiska.

Mithraismen, Iran, Persien och – ja – vi skriver ut de orden – det Indoeuropeiska och Ariska kulturerna – som skymtar bakom allt detta, före profeterna, då Humanism och Hedendom satt i Högsätet tillsammans med mångahanda gudar. Allt var inte bättre ”förr” – men namn, tider och dagar kommer alltid åter – för de som väljer att veta, lära och minnas…

 

Profilbild för Okänd

Dagen Bengt – Vad ligger i ett namn, era Meschuggas ?!?

av

Idag har Bengt namnsdag i den nutida svenska almanackan, och så är det också i Danmark och Norge. I Finland tillägnas dagen Pentti, för så heter Bengt på Finska – även om han egentligen inte har något med Norden att göra, utan kommer från ett romerskt, latinskt och hedniskt Benedictus, som betyder ”den välgörande”. Flera katolska Påvar har kommit att bära det namnet, och det finns också en maträtt vid namn Eggs Benedict, som kan ha skapats av invandrade italienare i USA – kanhända för att hedra den gamle industrimannen och  sjökaptenen E.C Benedict, som väl kunde behöva något stärkande och välgörande att äta, när han råkade befinna sig i land, och i någon storstad.

Uppgifterna på hur många Bengt vi egentligen har i vårt land varierar, och så sent som förra året meddelades det i pressen, att SCB, Statistiska Centralbyrån – av okända skäl helt skall sluta publicera siffror över antal namnbärare. Skatteverket får ta över uppgiften, men redovisar mycket mer fragmentariska och osäkra siffror. Bengt skall kanske ersättas med ”Moe” eller ”Mohammed” inom en mycket snar framtid. Åter en påstådd ”svensk” med ett sådant namn lär vara fast i Gaza för närvarande, skriver SvD idag på sin förstasida, och vi vill ju ogärna framstå som rasister – så vi smusslar och hymlar, döljer och fumlar..

Vad ligger egentligen i ett namn – och vad kan fel namnval leda till ?

Att vårt Utrikesdepartement inte har råd och möjlighet att genast evakuera dem, som frivilligt ger sig in i en krigszon förstår vi kanske, för gör man något sådant; återstår kanske till sist bara en familjegrav, eller ett flyktigt minne. ”Hedniska Tankar” har också berört hur svenska föräldrar varit dumma nog att döpa sina barn till ”Loke” till exempel – och hur man många gånger konstaterat att dessa barn fötts med svåra missbildningar, att det gått väldigt, väldigt illa för dem senare i livet – och att de likt de flickor som pådyvlats namnet ”Freja” redan från början försetts med en kvarnsten runt sin hals, för tänk om de inte alls blir så ”Frejalika”, som de obetänksamma vuxna tänkt att deras avkomma skulle bli eller vara… Det har aldrig tillhört Nordiskt eller Hedniskt namskick att uppkalla en människa direkt efter en gud – för sådant är Hybris, med ett annat ord – och kan straffa sig väldigt, väldigt hårt – på det ena eller andra sättet..

Och är man egentligen en ”Mo…” som i Mohammed, kanske man inte är svensk…eller ens Europé, tyvärr…

Är allt detta vidskepelse, rena tillfälligheter ? Nej, långt därifrån. Språket styr tanken, och vilka namn vi väljer för vår avkomma, eller vad vi väljer att kalla oss för, redan från början – kan – som vi snart skall se – vara livsavgörande – och då gäller det sannerligen, att noga avgöra vilka vi är, eller kan vara – och vilka krafter i tillvaron vi egentligen representerar…

 

”Bengt” har varit med oss ända sedan 1100-talet, liksom Bente Bent och alla hennes förvridna kamrater. På dagens datum – 21 Mars enligt Juliansk Kalender, 1201 – dog också Absalon Förintaren, ”Skånes Djävul” kallad den danske bondeplågaren och biskopen, som förstörde templet på Arkona, och berövade alla Skåningar de sista resterna av självständighet och Hedendom. Absalon var otvivelaktigt en djävul, och ingen människa, och att han grundlagt Köpenhamn, får avvisas som en kristen amsaga, för Köpstäder har funnits i Norden långt före kristendomen, Hamnar likaså. Han var en kulturförödare, och det är som en sådan han bör gå till historien.

Vi har fortfarande ungefär 90 000 män i vårt land, som lär heta Bengt, men bara cirka 30 000 eller så bär det som tilltalsnamn – medelåldern på namnbärarna var ca 72 år anno 2023, och namnets popularitet är i avtagande. Få – om ens någon – vill väl heta Bengt – och även om Hedniska Tankars chefredaktör råkar heta så, bör ni inte tilltala honom med förnamn överhuvudtaget – för så gör man bara med spädbarn, eller verkligt nära vänner.Vi Asatroende Hedningar och Humanister godkänner icke den sortens amerikaniserade avarter, även om vi påtvingats en massmedioker globaliserad idiot-kultur.

Ni skulle förmodligen inte genast säga ”Malin” till er läkare, eller döpa er hund till ”Mohammed” heller – och sedan åka till Gaza – utan att bromsa. Svenska Justitieministrar typ ”Gun Hellsvik” har inte blivit populära i USA, även om de kanske skulle fått en framskjuten roll inom NYPD, eller kanske Trump-administrationen – ”Gun Hellsweek” – ja tänka sig – ett ”Yahoo” viner genom luften, för alla stillösa ”Donalds”.

För dagen tänker jag på det judiska uttrycket ”Meschugga” som knappast betyder idiot, dumbom eller dåre – utan snarare är liktydigt med det svenska ”odåga” – en till intet dugande. Dock, jag medger att det svenska hårdrocksbandet från Umeå av alla platser kan vara värt att lyssna till – på avstånd och med öronproppar. Vill man låta, måste man slå på trumman, oavsett vilken kanal man väljer. Herrarna i Meschugga har nämligen från första början varit medvetna om sådant som ironi, till exempel – och därför har de valt att inte vara något annat än de faktiskt är – inte utgett sig för att vara annat än musiker – och det kan enskild hedning acceptera.

Värre är det då med Buffy Sainte Marie från Kanada, som en viss Erika Hallhagen idag skriver om på SvD:s kultursidor – hon har helt och hållet förfalskat sin identitet, likt svenska ”fejksamer”, blivit en ”pretendian” rentav. Thomas Engström, en annan av ”Svenskans” små kulturskribenter – skriver om Charlie Manson – en man som föddes 1934, och trodde sig vara ”The Son of Man” eller Människosonen, ett slags Jesus – och blev kultledare – men hans idéer berodde nog på en svår barndom, snarare än MK Ultra, CIA-experiment eller något annat, tycker Herr Engström, och citerar Bob Dylan, som apropå vederbörande amerikan lär ha sagt ”They got him on conspiracy, but they were never sure who with”

Mr Dylan avsade sig nobelpriset. Själv avsäger jag mig härmed namnet Bengt som tilltal, men inte som andranamn – ty lite antik hedendom kan vara välgörande. Jag avsäger mig också all beblandning med dålig Heavy Metal eller Vulgärhistorisk floskel-rock typ Sabaton, som just nu lär användas av Ryska ”frikårer” typ ”Aida Group” – arvtagare till Wagner Group och fortfarande ledda av det ryska Inreksdepartementet – ifall ni inte visste, lika väl som jag avsäger mig all bekantskap med Jan Majlard, SvD:s före detta Sportredaktör, som trampat på Mariupols sista försvarare, och de sista Ukrainska soldaterna vid Azovska sjön…

Vad ligger i ett namn, ett uttalande ? Mycket, för ibland måste man välja sida, trots konsekvenserna – och har man väl valt, blir ens val oåterkallerligt.

Vill någon egentligen vara en Loke, en Trickster eller totalt Bäng, ja Beng Satan, om man ska rackla på Romani – ett språk, som er hedning har föga eller intet till övers för ??

Jag övergår nu till en enkel sångtext, på sin tid skriven av Svenne Rubins från Vansbro – angående sådana som heter Bengt, och vad det måhända kan leda till…

 

 

Jag tänker tillbaks på min korta sejourSom tolvårig grabb i fotbollsskorJag fick instruktioner, jag skulle gåSom back till vänster och tänka påAtt kämpa och springa och bara slåLånga bollar på Bengt
Bengt, han var påläggskalvLånga bollar på BengtJag blev befordrad till vänsterhalvLånga bollar på BengtJag tänkte: ”Nu får jag min chans, så befängt”Det går så sällan som man tänktMin entusiasm kom på skam, den blev dränktI långa bollar på Bengt
Långa bollar, långa bollarLånga bollar på BengtLånga bollar, långa bollarLånga bollar på Bengt, tjo!
En dag för inte längesen gick jag mig till fotbollsplanen nerLånga bollar på BengtDöm av min förvåning, vem tror ni att jag ser?Långa bollar på BengtJo, Bengt som blitt tränare nu på äldre årOch center var hans egen grabb, Bengt JuniorResten fick order: ”Se till att ni slår”Långa bollar på Bengt