”Am I my brother’s keeper ?”

”Skall jag taga vara på min broder ?”

– Från de kristnes Bibel, 1 Mosebok, Kap 4:9

Ibland är det som hela vår Värld hejdar sig och stannar upp. En människa som gått vid vår sida, men som vi tyvärr aldrig fått förmånen att möta i det levande livet och i verkligheten finns inte mer, eftersom han fegt nog mördats i sitt hem – efter hur våra media rapporterar om saken efter gårdagskvällen, då detta hände. Idag är en Tors dag, inte en Odens – men mitt Hedniska hjärta fylls av harm, sorg och vrede. Jag talar inte längre om hämnd, inte idag – men om förskoning – för se, min broders blod ropar till mig från marken, och jag kan inte på minsta sätt försvara eller urskulda vad som hänt, för i en sådan värld, där en man dödas i sin bostad enbart för sina åsikters skull – och för sina symboliska gärningar, kan inte heller vi Hedningar leva eller existera.

Salwan Momika har nämnts i denna blogg, upprepade gånger. Hans etnicitet är än så länge obekant, för den har aldrig omnämnts eller beskrivits i klartext i media, men från början var Salwan Momika född i Irak, och han kan ha tillhört dess kurdiska minoritet, som så ofta varit invecklad i krig, och som från sina berg i norr utkämpat så många strider. Kriget mellan Iran och Irak, mellan Shia och Sunna rasade under hela hans uppväxt, men han ville något annat med sitt liv. Han ville fly från Monoteismen, beskrev sig närmast som ateist, agnostiker – ja icke troende – och kom till Sverige som flykting år 2021.

Det befanns, att han deltagit i en huvudsakligen kristen milisgrupp som plutonchef, eller som ledare för en väpnad styrka av ungefär 20-30 man efter hur det framstår, men inte en enda gång kan någon myndighet – i något land beslå honom med att ha begått något krigsbrott. Man har försökt döma honom för Hets mot Folkgrupp, javisst – enbart på den grunden, att han offentligen skulle ha bränt Koranen, flera gånger och gjort en del uttalanden som skulle ha förargat vissa – men sådant motiverar inte dödsstraff, eller förföljelse från kriminellt slödder. Fem personer har redan arresterats för detta mord, och SVT – vår statstelevision – förkunnar att Salwan sköts på sin egen balkong i Hovsjö, sedan han försökt genomföra någotslags live-utsändning på TikTok eller något annat ”Socialt Medium” rörande sitt eget liv och sin situation, osäkert dock inför vem eller för vilka personer och åhörare. Hur många gånger har då inte Eddan bränts, bokbål tänts och häxor vandrat rakt in i elden under seklernas gång – och skall sådant kallas rättvisa ? Också vår egen Nordiska kultur och tro – ja – etnicitet – med allt vad den för med sig – har släpats i smutsen, gång efter annan… Allt i namnet av kristendom, islam och andra totalitära läror, till vänster såväl som från höger…

Fem personer har redan gripits, som skyldiga eller i varje fall åsyna vittnen eller på något sätt inblandade till själva dådet. Skuldfrågan vad gäller just dem är också högst oklar, och inget vi skall diskutera.

Salwan Momika (1986-2025) in memoriam

Åtalet för ”Hets” har nu lagts ned, för det torde vara uppenbart emot vem man hetsat – det har varit emot Salwan Momika själv, tillika hans kompanjon Salwan Najem – vars nationalitet eller bakgrund den svenska allmänheten heller inte känner. Vi minns alla män som Rasmus Paludan, Lars Wilks, de modiga karikatyrtecknarna på ”Charlie Hebdo” i Paris – som varit humorister, humanister och inget annat – samt alla andra som dödats för sina åsikters skull, ja – också för sina konstskapelser, sin yttrandefrihet, som agerande subjekt, personer, människor – och Humanister.

Senast igår har vi försökt uttrycka allt detta – med våra Hedniska Tankar.

Men – för de som rådfrågat Haditherna, för de som även känner något lite av Islams väg och lära – Påbjuder inte skriften och Imamerna att gamla, utslitna Koraner endast kan förstöras på sådant sätt, att de skall uppbrännas i eld, eller upplösas i ett mot norr rinnande vattendrag – precis som i den svenska och Nordiska ”folktron” ? Suferna, och vissa Dervish-ordnar lär till och med ha hävdat, att den sanna Koranen endast finns hos Allah – och att alla jordiska Koraner därför är ofullkomliga, blott och bart översättningar, tolkningar, svaga kopior..

Så stor var dessa mäns respekt för det skrivna ordet, för så har det sagts mig att också Profetens tillbedjare levde och trodde under flydda dagar, kanske på 800-talet – under det som i Norden var järnålder och Vikingatid.

Om det var så – vad svarar oss då de rättfärdiga ?

Vi kräver Frihed for Loke saavel som for Thor” – skrev en gång Grundtvig, den danske Folkhögskolepionjären – under sitt 1800-tal. Tor var den starkare, åskans rödskäggige gud, men Loke var av ett annat släkte, spefull, smidig, i stånd att tala – kanske svarthårig, sydlänning – ja välsk till sina seder – men de två var ändå bröder.

Am I then my brother’s keeper ?

Måste jag då – som hedning – axla Tors roll återigen, och viga också min broder till vila med ett Hammartecken, för jag kan inte – likt den verklige Tor – återuppväcka honom ens i bockgestalt, liksom på skämt, dold under ett djurskinn. Varken Satyrspel, Tragos Oide – Bocksång eller en Tragedi som utspelats för dagen hjälper oss nu – men jag har berört Salwan och hans öde med alla jag mött, också i Pressbyråkiosker, där tidnigar säljs, på min arbetsplats, överallt där jag kommit åt att ge ord åt min sorg – för jag har rätt att sörja en saknad broder.

”Jorden kan du inte göra om, stilla din häftiga själ” skrev en gång Stig Dagerman, den svenske poeten.

Det må vara sant – det också – men för de som törstar efter sanning eller rättfärdighet – detta:

Hur försvann Lars Wilks – som inte förolyckades ensam ? Vem befann sig jämte honom i den sorts vagn, där just han färdades ?? Han åkte tillsammans med två följeslagare, två trogna bröder.

Hur försvann en man från Bagarmossen, inte Hovsjö i Södertälje – en trist förort, med ett torg – där diverse politiska manifestationer också utspelats ? Hans namn var Mats Löfving – och han blev hedrad med en tyst minut av många, som delat hans väg genom livet.

”Skall jag då taga vara på min broder ?”

Jo. svarar Hedningarna. Systrar eller Bröder gör ingen skillnad här – vi känner inget tredje, men vi måste ta vara på människorna, de människor vi ser eller blivit varse. Vi måste axla Tors roll, ta upp hammaren – men inte för att krossa, utan för att arbeta och skapa. Så mycket återstår ännu för oss, som inte blivit sagt. Vi kan harmas, vara vreda likt Thorild – men den bästa hämnd vi kan åstadkomma är att leva och överleva rättfärdigt, utan kristendom och utan islam, utan andra sanningar än den sanning livet självt har lärt oss – innan det är försent, också i Thorre Månads mörker.