Etikettarkiv: Hilleviones

Profilbild för Okänd

LÄSARBREV: Hillevioner och firasoi har varit svenskar och svear

av

Nu över till ett inlägg från vår medarbetare och redaktionsmedlem Jawad Mofrad:

Hillevioner var ett germanskt folk som enligt den romerske geografen Plinius den äldre bebodde en ö vid namn Scatinavia (södra och centrala Sverige) under det första århundradet e.Kr. Plinius beskrev dem som ett folk som bodde i 500 byar och ansåg sitt land vara en egen enhet, med en rikare civilisation än vad som annars var känt om Skandinavien vid den tiden.

De flesta av forskarna tror att hillevionerna är svenskar, men jag tror att det inte har tolkat namnet på rätt sätt. De är egentligen hylle-vi-on-erna det vill säga dyrkarna av den helige unga guden [Frej] som guden Ve (helig) i triaden Oden (rasande), Vile (resande), Ve (helig). [Jämför med triaden Oden, Tor, Frej] Frej är den heliga unga guden (ynglingarnas/svenskarnas stamfader). Därför kommer svenskarnas namn från ordet sven (ung, vasall). Firasoi (de som helgar guden med fest, svear) hos Ptolemaios har varit en annan grupp av hillevionerna.

Om man översätter levoniernas (hillevionernas) namn hos Ptolemaios till de helgade vännerna eller ung vana gud dyrkarna (svenfränderna, svenskar), blir det också till ett annat folkstamsnamn
av svear (krigshärfränderna).

Skandinavien enligt Ptolemaios:

”Västra delen” bebos av (1) Chaedini (norrmän).
”Östra delen” bebos av (2) Favonae (renskötare, samer) och (3) Firasoi (svear).
”Norra delen” bebos av (4) Finni (finländare).
”Södra delen” bebos av (5) Gutae (götar) och (6) Dauciones (daner).
”Mellersta delen” bebos av (7) Levoni (svenskar).

Goten Jordanes nämner också svenskar i två grupper med liknande namn: suehans och suetidi: Suehans (krigshär stammen, sue-här, svear, firasoi) har varit styrande stammen i nordost och
suetidi (vasall stammen) i söder och sydväst of dem har varit (levoni/hillevioner, svenskar).

Profilbild för Okänd

Dagens Namn är Hillevi…

av

15 Oktober hade Hillevi namnsdag – ett urnordiskt namn, som är belagt i Sverige sedan åtminstone 1300-talet. Hon delar namnsdagen med Hedvig – ett namn som också är Urnordiskt och Asatroget, och som kommer av Hauduwig, där -vig är samma ord som i envig eller vigsel, alltså ett heligt avgörande,och hadu- betyder kamp eller strid. Namnet Hillevi kommer från Danmark och Götaland, och lydde ursprungligen ”Heilwig” , heil (lycka) och wig – det heliga avgörandet återigen. År 2021 fanns 6 707 kvinnor i Sverige som hette Hillevi i förnamn och av dessa kvinnor hade 1 778 stycken det som tilltalsnamn.

Men inte nog med detta. I Plinius den äldres verk ”Naturalis Historia” från omkring år 77 enligt vår nutida tideräkning finns namnet på en Germanstam, Hillevionerna, eller ”Hillevis folk”, som skulle bo på den outforskade ön ”Scatinavia” – Plinius stavar namnet så – vars storlek inte var känd för romarna. Man har försökt bortförklara namnet som en felstavning för ”sviones” eller Svearna, men den tolkningen är orimlig, eftersom Plinius text inte innehåller såpass grava språkfel eller okonventionella stavningar, låt vara att han berättar mycket som kan synas fantastiskt i och för sig.

Plinius säger att Hillevionerna levde i ”den enda del av ön som är utforskad” och det placerar dem någonstans i Götaland eller Danmark.

Somliga har antagit, att Hillevionerna skulle ha levat i Hime Härad, alltså i mellersta Halland, men det får antas vara ett mycket svagt underbyggt antagande. Hursomhelst levde Hillevionerna i inte mindre än 500 byar (pagis på latin) och de betraktade sin ö i Oceanen som en hel värld, skriver Plinius. Hillevioernas hemvist förblir okänd, och det är lite eftervärlden vet om dem, förutom det faktum att romerska skepp verkligen hade besökt Södra Skandinavien innan år 100 enligt vår tideräkning…