I trakten av Husaby och Husaby källa sker just nu nya arkeologiska utgrävningar enligt lokalpressen. Kanske kan de besökas av våra lokala läsare. Husaby har rubricerats som en kristen kungsgård, trots att platsen är anlagd av hedningar i en hednisk tid. Först på medeltiden stod där en biskopsgård, som kan ha omgärdats av en pallisad och andra befästningar, vilket tydligt visar att kristendomen etablerade sig i Västergötland med våld, och att den var illa tåld, också långt fram i tiden.

Omedelbart norr om Husaby Kyrka, bekant för Olof Skötkonungs förräderi emot den etniskt svenska befolkning som forfarande bor i Västergötland, och hans fullkomligt onödiga dop, har arkeologerna funnit en liten hamare från bronsåldern, vilket bevisar att det sannolikt var Tor och inte Vitekrist som dyrkades vid Husaby källa, liksom vid många andra Torskällor i landet. Man kan jämföra med byn Lunkenende i Skåne, sedermera omdöpt till ”Sankt Olof”.

Här dyrkade man TOR och ingen fiktiv ”sankt Sigfrid”

I närheten finns också en källa som skall ha blivit helgad åt ett fiktivt keltiskt helgon vid namn ”Sankat Brigid” men Brigid var ursprungligen en keltisk gudinna som dyrkades under Vintern, och hon motsvarar sannolikt vår Skade, också en Vintergudinna. Skade-Vi eller Skövde känner alla Västgötar förhoppningsvis till, och där finns en källa, tillägnad en lika fiktiv ”sankta Elin” som aldrig blivit erkänd utan den katolska kyrkan, men som brukar avbildas med en bok i handen, medan ”sankta Brigid” också var en gudinna för skaldekonst och poesi. Sannolikt gick det väl till så, att en kallkälla på båda platserna tillhörde Skade, medan järnkällan tillhörde Tor – och så förvanskade de keltisk-engelska missionärerna alltsammans när de nästlade sig in vid den unge Skötkonungs hov. De visste att han bara var ett oklokt barn, som lätt lät sig förvillas av kristendomens avskyvärda smitta.

De nutida utgrävningarna pågår ända fram till mitten av September. Strax norr om Husaby ligger den gamla kungsgården Gum, en sägenomspunnen plats, som blivit dåligt undersökt av arkeologer, och som nu skall få mer uppmärksamhet. Gum är lite undersökt, men fungerade som en medeltida borg långt in på 1300-talett och marsken Tyrgils Knutssons tid. Under 11-1200 talen tillhrde borgen den Sverkerska ätten, och sannolikt bodde väl även Olof Skötkonung där, sedan han skänkt bort byn Husaby till sin nye utländske biskop. Man vet att det funnits en kalkugn på platsen redan under 800-talet, och kalk var ju nödvändigt för att mura upp borgmurar. Lokala traditioner vill göra gällande att Gum är ännu äldre, ja ända från 700-talet och än tidigare, och eftersom detta var en central bygd redan på Bronsåldern är det visst inte omöjligt att det faktiskt var så. Om sedan Sigurd Ring och självaste Ragnar Lodbrok residerat på Gum vill ”Hedniska Tankar” låta vara osagt, även om ”lokalpatrioterna” av Västgöta-skolan ännu tror det – men så har också Västergötland har en mycket rik fornhistoria, som alla vet.

Metertjocka murar från en kastal på 12 x 12 meter finns kvar från medeltiden, och kanske har detta varit ett solitt kärntorn i en större borg. Diverse fantasifulla rekonstruktioner har gjorts under 1900-talet, och kanske får vi senare i år veta hur det förhöll sig med det medeltida fästet via de utgrävningar som pågår för tillfället. Att det uppförts en borg på platsen redan under tidigt 800-tal verkar dock sannolikt, liksom att en Sigurd Ring verkligen kan ha funnits, som kung över Göta rike, men knappast Svealand – medan Ragnar Lodbrok förblir en mer eller mindre mytisk figur. Olof Skötkonung titulerade sig ”REX AN COL.” på sina mynt, eller ”Kung på Kullen” men vilken kulle som åsyftas har man varit osäker på – det kan ha varit Kinnekulle, eller Kullen vid Gum – men knappast ”Uppsala”.

Under 1900-talet rekonstruerade man Gums kungsgård med detta utseende

Lokala amatörforskare har också velat se spår av ett Hedniskt, Asatroget Gudahov vid Gum, eller som de påstått – ”tempel” – fastän de borde ha vetat, att detta är en helt felaktig beteckning, därför att det heter just Gudahov eller Vi, och inget annat. Kanhända ligger det en viss sanning i det, kanhända inte – men om diverse nu synliga stenar som finns på platsen skulle innehålla några direkta spår är i hög grad osäkert, och verkar mera som en ”Västgötaklimax” eller en ren skröna. Att det stått en Kungsgård på platsen från hednisk tid får dock anses som bevisat, och i och med det ingick gudahovet också i anläggningen, antingen det nu var som en ”stallr” vid ena kortväggen i ett större långhus eller en hövdinga-hall, eller om man nu får tänka sig Gudahovet som en separat byggnad, kanske placerad på kullens topp, ovanför vad som senare blev den medeltida borganläggningen.

Gammal skiss från fantasi-fulla lokala forskare…Fanns där ett Gudahov vid Borgen i Gum, såg det nog inte ut såhär… Eller ??!?

Vi får väl se vad de vetenskapliga undersökningarna kommer fram till senare i år, och hursomhelst är Gums borgkulle en plats, som kräver grundlig forskning…