”Varhelst en HEDNING finns,
från Novaja Zemljas fjäll
till Ceylons brända dalar
– Han är min vän,
Min bror !”
– Ganska fritt efter Bengt Lidner, svensk skald (1757 – 1793)
Snart är det den Internationella Blasfemi-dagen, som alltid nu på Höstarna. Vi kan också minnas Hedniska Tankars inlägg om det svenska Norrlands moderna populärlitteratur, och HOTEN emot den Svenska Yttrandefriheten, som blir fler och fler i takt med att Islam, ”Magadan Magdas” Socialdemokrater och ”Svenska” Kyrkan vill vrida klockan tillbaka, och fortsätter stå på fel sida av historien.
Ni kanske också minns slutet på Norrlands-inlägget, där vi nämnde Anders Pederson Kempe (1622 – 1689) en svensk officer som var modig nog att förneka Jesu existens redan på 1660-talet, strax innan Häxprocesserna i Sverige kom igång, och ”Svenska” Kyrkan dödade, brände, avrättade, fängslade och torterade inte bara hundratals utan tusentals etniska svenskar, i maskopi med dåtidens myndigheter. Hade det inte varit för deras sk ”kristna” religion hade detta aldrig hänt, och nu som förr sprider Monoteisterna sina totalitära läror, använder sig av Skenrättegångar och rena Häxprocesser – allt med uppsåtet att skada, mörda och förfölja enskilda individer – också i Vårt Land.
Vårt Sverige, här och nu – 2024 !
Kanske minns ni också den här mannen – Salwan Momika. Hans enda ”brott” är att ha varit Plutonchef i Kurdistan och Norra Irak, vilket han blev efter att ha sett sitt eget land förödas, i strider mellan Islamister under Sunna, och Islamister under Shia. Hans tjänstgöring bedrevs i enlighet med internationell lag, och han begick inte ett enda krigsbrott, eftersom han blivit grundligt undersökt av inte bara Svenska och andra myndigheter. Han har däremot förnekat Islams gud och vågat bränna Koranen – vilket inte är förbjudet enligt svensk lag – och man har utvisat honom till Norge. Dit flydde ju också Anders Pederson Kempe, när ”Svenska” Kyrkan trakasserat honom sönder och samman, och förföljt och hotat honom under flera års tid – och Kempe ville aldrig mera gå i krig – för hans skador förändrade honom, på samma sätt som Salwan Momika och hans medåtalade Salwan Najem – närapå hans bror, men en man från en annan släkt, med fredligare bakgrund – förändrats.
Vi Hedningar förstår dem, för vi är för yttrandefrihet. Nu utvisar Norge Salwan Momika, och utlämnar honom till den svenska Sk. rättvisan. Våra media – med Svenska Dagbladet i spetsen för smutskastnings-kampanjen – hetsar emot honom, och skriver enbart negativa saker. De påstår att han måste dömas för det inbillade brottet ”Hets Mot Folkgrupp” – Men muslimer är inte någon ”Folkgrupp” enligt svensk lag, och att använda detta Lagrum som det heter på juridiskt språk är fullständigt absurt, därför att det strider emot allmänna rättsgrundsatser och all praktisk tillämpning i form av prejudikat.
Skall man ens döma på så svaga grunder, så måste hela Lagstiftningen i Sverige ändras, Yttrandefriheten upphävas och ersättas med Sharia-lagar, precis som Socialdemokraterna och ”Svenska” Kyrkan vill.
Man påstår, att Salwan Momika skulle ha skadat vårt förhållande till främmande makt, och att han – helt hypotetiskt – skulle kunna ge upphov till ”terror-attacker” i Sverige. Detta sker i en samtid, när Säpo eller Säkerhetspolisen i vårt land nämnt att det är RYSSLAND som statsaktör som är det stora hotet emot Europa och Sverige. Alla någotsånär insatta bedömare torde vara nog insatta i det faktum att Islamsk terrorism ALLTID är ett hot i alla fall, och att vi med osviklig säkerhet kan förutspå, att både rent gängkriminella, avsigkomna flyktingar som aldrig borde släppts in i Sverige och många andra grupper KOMMER att begå terror-dåd emot oss alla ÄNDÅ, och att skylla allt detta på ”firma Salwan & Salwan” har för det första inget orsakssammanhang och för det andra ingen logiskt eller juridiskt hållbar koppling – och för det tredje är det löjligt att döma en man till döden eller fängelse i flera år, enbart för att han ska ha ”sårat de troendes känslor” i något helt annat land, i Mellanöstern eller Ayatollornas Iran – kanhända..
Ändå fortsätter svenska Åklagare som Anna Hankkio vid Svea Hovrätt att närmast krampaktigt utreda Momika-fallet, med målet att ge honom minst två års fängelse. Att hundratusentals Ukrainska medborgare samtidigt får ”sårade känslor” för att ”Svenska” Kyrkan, hela Partigrupper och Kommuner i Sverige håller Homosex-parader i Sverige på Ukrainas nationaldag, tänker ingen på. Sårar inte detta också miljontals soldaters känslor i Ukraina, och är detta vad de slåss för ? Påverkar inte sådant också vårt förhållande till ”främmande makt” – och borde inte dessa svenska Kommunalråd, som i tider av kris och krig slösar bort svenska skattebetalares medel på fullständigt onödiga manifestationer, också dömas till fängelse – för korruption, kanske ? Vad är det svenska samhället av idag, annat än dekadent och korrupt ?
Bortom dekadensen finns humorn – som firma Salwan & Salwan flitigt använt sig av i sina manifestationer, liksom Jyllands-Posten. Vår tid genomsyras av allsköns populärkultur, och att dra alltför stora växlar på att Salwan Momika vågat spela den fina låten ”Remove Kebab !” på bandspelare under en enstaka manifestation – när nästan ingen av åskådarna kunnat höra den, är också vanvett. Den enda person på SvD eller i svenska media som under den gångna veckan vågat använda lite sans och sunt förnuft är Ida Ölmedal, som retoriskt frågar vad som är skillnaden mellan att bränna Koranen, eller ”Maos Lilla Röda”. Måste man – som i 1970-talets Kina – avrätta människor eller genomföra en ”kultur-revolution” eller döma dem till fängelse, bara för något sådant ? Lars Wilks och Rasmus Paludan är två andra aktuella exempel från vår samtid – Ida Ölmedal vågar inte ens nämna namnet Wilks – han var ju etnisk svensk, samt svensk medborgare. Vi vet också var våra politiska partier – som Muharrem-partiet och många andra – står i fråga om etniska svenskar…
För mig påminner – populärkulturellt sett – och nu får ni ursäkta att jag raljerar – men det beror bara på att jag vill sätta saker i deras rätta perspektiv och låta dem få sin rätta dignitet – Firma ”Salwan och Salwan” ganska mycket om ”Blues Brothers” eller ”Jake & Elwood Blues”. Jake Blues – spelad av John Belushi i filmen från 1980 släpptes ju ur fängelse – han hade begått en mindre, ekonomisk förseelse – och sökte upp sin bror Elwood (spelad av Dan Akroyd). Båda var de tvångsmässigt uppfostrade av katoliker på ett barnhem, och var på flykt undan Whoppie Goldberg som katolsk nunna och negress. Då blev de Blues-musiker istället, och ville bara få sjunga ut sin smärta – något fel med det ?
Den store svenske Reformatorn Olaus Petri skrev en gång i sina berömda domar-regler ungefär som så – att ”All misshandel kan inte rymmas i lagboken” och däri hade han rätt. Numera har man strukit dessa Ordspråk – präglade av svenskt tänkande och sunt förnuft – ur alla på papper förekommande lageditioner – men sunda förnuftet säger, att vi svenskar aldrig någonsin får vika ned oss för Kristendomen eller Islam. Visst – Olaus Petri nämnde jhvh – men ”gud” existerar INTE.


