Förvånande nog vågar den kristna nät-tidningen ”Dagen” återigen ta upp fallet med ”STASI-prästen”, förrädaren och angivaren Alexander Radler, tillika präst i Svenska Kyrkan i många år, men nu pensionär, och fortfarande i livet. Alltsammans rullades upp 2014-2015 i samband med Antje Jackélens föga lyckade tillträde som svensk Ärkebiskop, eftersom det kommit fram att Alexander Radler var hennes ”biktfar” redan under studietiden i Lund, och att de fortsatte med ett synnerligen intimt samarbete även sedan hon blivit biskop där.

Anders Törnvall i sitt bibliotek. Ett vittne man aldrig hann tysta ned…

Författaren Anders Törnvall, också från Burträsk i Västerbotten har skrivit boken ”Jag älskar dock er alla” om den fruktade STASI-chefen Erich Mieke och DDR:s mycket omfattande spionage emot Sverige under 1970- och 1980-talet, då den svenska ”Såsialdemokratin” stod i sitt flor, och kunde domptera och lura nästan halva befolkningen.. Han var också Alexander Radlers personlige vän, kristen och djupt insyltad i den ”Svenska” Kyrkan, med god kännedom om alla dess ränker under denna mörka tid i vårt lands historia. Numera har den hittat på nya, men de ränkerna har gått herr Törnvall förbi, där han sitter i sitt bibliotek och kartlägger historien.

Törnvall rådde Radler att flytta till Burträsk och bli församlingspräst där, när hans roll i ett nätverk av inte mindre än drygt femton präster i Svenska Kyrkan avslöjades.

– Jag tycker att det saknas realistiska och verkliga beskrivningar av själva spion- och angivarsystemet på svenska, jag vill skildra hur det drabbade människor. Otroligt många skadades av Stasi, ett av de viktigaste redskapen de ägnade sig åt var så kallad nedbrytning. De var experter på att förgöra personer, säger Anders Törnvall, till Norra Västerbotten. (Tekniken kallas på tyska ”Versetzung” och går ut på att förvirra, desorientera och skada offrens tro på sig själva –min kommentar)

– Han arbetade i 20 års tid frivilligt i det här systemet och angav oskyldiga personer där vissa satt i fängelset i hela livet. Flera av dem blev skadade för livet. Bland annat erbjöd han sig att frakta tre vänners brev över gränsen till Västtyskland, men i stället för att leverera breven åkte han direkt till Stasi och angav dem, säger Anders Törnvall, till Norra Västerbotten.

Radler förrådde också Anders Törnvall, för Radlers första åtgärd efter flytten till Burträsk, var att kontakta STASI på nytt, och fortsätta som IM eller individuelle Mitarbeiter, som man sa då. Han lämnade också ut ytterst noggranna upplysningar om Burträsk-borna, och det var inte det enda han hann med under sin tid i Sverige. Detta skedde redan på 1960-talet, då ”Svenska” Kyrkan hade ansvar för mantalsskrivning och folkbokföringsuppgifter, något den förlorade först efter Berlinmurens fall, anno 1991.

”nej men söte lille Jesus ni vet – han älskar ALLA han – liksom på sin tid Erich Mieke, chef för STASI…”

Även på stiftskansliet i Lund, där också ”Domkapitlet” var medvetet om Radlers ytterst märkliga beteende, fanns förstås folkbokföringsuppgifter. När Radler-Jackélen skandalen uppdagades år 2015, såg en jurist på ett annat ”Domkapitel” – i Luleå den här gången – vid besök i STASI:s gamla arkiv i Berlin tusentals akter på svenska medborgare, som ”Svenska” Kyrkan systematiskt och under en lång följd av år samlat in.

Alla fanns där. Postanställda. Reservofficerare, piloter i svenska flygvapnet, kända politiker, bibliotekarier, intellektuella. STASI hade listor på namn, adresser, personnummer, alltihop – liksom listor på de som skulle mördas i händelse av ett maktövertagande – eller vem som kunde tänkas bli överlöpare. Detta berättar förstås inte tidningen Dagen om, men det är sant, inte desdå mindre. Det har sagts, att Radlers nätverk omfattade minst 15 personer, däribland också en viss Biskop. En viss Sievert Öholm avkrävde före sin död 2017 besked från Antje Jackélen personligen hur mycket hon var involverad i Radler-nätverket..

Han visste. Han visste också att han visste att de visste… Medskyldiga allihop, varenda en, allesammans…

Fru Jackélen lär ha svarat, att ”sanningen får vi kanske veta om först femtio år” – ett mycket kryptiskt uttalande, som varken bekräftar eller förnekar något.

Och ännu märkligare saker har redan hänt.

STASI-forskaren Birgitta Almgren, under lång tid Sveriges ledande expert på ämnet, (och författare till boken ”Inte bara spioner” som är svår att få tag i på allmänna bibliotek) beordrades 2014 bränna allt sitt arbetsmaterial – av SÄPO !!

Att svensk säkerhetspolis direkt och rakt fram tar kontakt med en akademisk forskare, och ber denna att bränna allt sitt arbetsmaterial genast, är som vi förstår mycket mycket ovanligt, ja anmärkningsvärt i sig. Man måste fråga, hur det alls kan ske. Vem eller vems intressen kan det vara, som man försöker skydda ? Vilka namn är det, som inte får uttalas, inte får skrivas, inte får komma ut ??

Anno 2014 var ju som vi minns 24 år efter murens fall – och nu har det gått 29 år. Torbjörn Fälldin, Olof Palme, Tage Erlander. Alla de ledande svenska politikerna från denna tid är ju döda redan, eller för länge länge sedan pensionerade. Detsamma gäller våra generaler och amiraler från den tiden. Vem minns ÖB Stig Synnergren idag ? Vem minns Bengt Schuback ? De flesta militära befattningshavare, officerare, poliser – kommunala tjänstemän från 1980-talet – ja de är ju också döda idag, eller väldigt ålderstigna.

Inte kan det väl vara deras namn man skyddar ?

Men i just Svenska Kyrkan, och ”andliga” sammanhang ni vet, ja de anses ju liksom lite finare, lite ädlare, lite heligare än andra… Hur är det där ? Antje Jackélen finns kvar. Hon har ännu en mycket hög befattning. Så är det också med andra präster, biskopar, diakoner, domprostar – för dessa höga herrar och fruar pensioneras inte förrän uppåt 70, om ens aldrig. Är det då plausibelt att anta, att man varit åtminstone någon av dem på spåren ? Tja, välj själva..

En av de många, som tror att det var så är den hederlige prästen Dag Sandahl (ja, självfallet finns det många hederliga präster i Svenska Kyrkan också – det har jag för min del aldrig förnekat, även om en hel del uppenbarligen har förrått sitt eget land och folk, och stått för värderingar, som rent ut sagt är fasansfulla. Flera personer har för övrigt dött pga Radlers verksamhet i Tyskland och Sverige) och det har också kommit fram – bland annat via debattartiklar i Dagens Nyheter – en av Sveriges mest erkända nyhetsmedia – att det sk Rosenholtz arkivet i USA påstås ska innehålla uppgifter, som bevisar att Antje Jackelén var STASI-agent nummer 6 på deras lista i Sverige, och att hon var ganska högt upp i deras hierarki, vilket innebär att hon arbetade för dem i flera år, och under en längre tid.

”Aber Selbstverständlich kann mann lita på Svenska Kürkan. Den lüssnar jo alltid, ja immer – liksom Ich – Stasi Major Gerd Wiesler, jawohl !!”

Hennes Högvördighet själv har varken bekräftat eller förnekat, som sagt; och ingen skall väl dömas ohörd, inte ens en ärkebiskop. Själv dömer jag ingen. Jag bara säger vad jag redan vet, och vad jag vet, vet väldigt många andra människor också.

Vi får väl hoppas att Herr Radler och de andra får fred med sin kristne gud, eller den allsmäktige JHVH så småningom.

Han förlåter ju vad som helst, enligt den kristna läran. Bara att rabbla lite böner, så är allting bra igen – och man kan glömma de människor man dödat, de som torterades, psykiskt eller fysiskt, de som satt i Hohenschönhausen – numera ett såkallat ”Gedenkstätte” som jag faktiskt besökt..

(Teckning av Sergey Elkin, karikatyrtecknare från Moscow Times)