Profilbild för Okänd

Pouge Mahone ! till 2024…Men ett nytt år börjar med sång…

I föregående inlägg fann vi ett läsarbrev, och inför Mellandagarna – som vi nu befinner oss i – fortsätter ”Hedniska Tankar” i samma anda. Den Nordiska och Hedniska, Asatrogna Julen varar som bekant i minst tolv dagar – den såkallade Jultolften – och ibland i tjugo, till Tjugondag Knut, som vi firar efter Knut den Store, som härskade också över de Brittiska öarna, och inte efter någon feg, lismande kristen som Knut Lavrad.

Jultolften nämns redan i Heimskringla och de Isländska Sagorna, och den har ingenting alls med kristendomen att göra, trots okunniga skribenter på svenska Wikipedia. Knut den Store var som alla vet kristen endast till namnet, och styrde också över Frisland samt delar av Irland, Orkney eller Jorkna, Shetland och Färeöarna, samt Island och Skåneland och Ranrike tillika – vilket Wikipedias eländiga brödskribenter helt glömt bort. Men i sitt hjärta och sin hug var han Hedning, och Asatroende, samt stod de gamla gudarna nära – vilket vi alla bör minnas.

 

I den andan publicerar vi nu – under den kommande månaden – en rad sånger av den Irländske poeten Shane McGowan (1957 – 30 November 2023) – mera känd som grundare av bandet ”Pouge Mahone” vilket på Anglifierad Gaeliska betyder det samma som ”Kyss mig där ryggen slutar !” på god svenska. Förvisso var han en stor suput, alkoholist och dessutom knarkare, men trots sitt missbruk hyllas han av Hedniska Tankars yngsta kvinnliga redaktionsmedlem, som återupptäckt hans sångskatt via sin far. Att McGowan avled samma dag som Karl XII, är också en händelse som ser ut som en tanke – och The Pouges – bandet alltså – har mycket riktigt återförenats under 2024, samt bokat in konserter under 2025 – och nu när vi inte kan se ”Knorkator” på scen i Leipzig nästa år, hyllar vi i alla fall den stackars avdöde Shane genom flera hedniska versioner av hans texter – ty mycket i dem är inte bara självupplevt av honom, utan av många hedna och ludna män, vilka samtliga kan skriva under på vad som sjungits, och sjungas skall – i hundratals år…

 

Geir Stavgard’s Song

Copyright Hedningen och Hedniska Tankar, 2024
(Originalets text av Shane McGowan, the Pouges, från Albumet ”Rum, Sodomy and the Lash” 1985)

Oh my name is Geir Stavgard,
I am an Asatru Mann
and a roving young soldier I’ve been
– I’m a man you don’t meet every day

I have huge tracts of land
I have men at command
I have always ten Daler to spare
So, be easy and free, and go drinking with me
– I’m a man you don’t meet every day

Well, I took out my dog
And him I did shoot
all down in the county Killdare

So, be easy and free, and go drinking with me
– I’m a man you don’t meet every day

Then, fill up your horns and tankards with ale
Whatever it costs, I will pay
and be easy and free while you’re drinking with me
– I am a man you don’t meet every day

 

 

Fotnötter, till de som inte begriper hela texten, eller vartåt den syftar:

  • Frasen ”Huge tracts of land” eller ”Stora landamären” förekommer i filmen ”Monty Python and the Holy Grail” (Monti Pyton ok then Hölie Grailen ) i scenen om Sir Lancelots bröllop, samt är lånad därifrån
  • Originalets ”Shilling” har utbytts mot det svenska Daler, vilket på Tyska stavas Thaler, och är en myntsort som inte alls har något med nutida Dollar att göra, lika lite som svenska Skilling, vilka förekom först på 1800-talet
  • John Peel, som i den skotska sången ”D’ye ken John Peel with his coat so grey” gav troligen Shane Mcgowan inspiration till strofen om hunden, som blev skjuten. Den verklige John Peel, 1776-1854 var en legendarisk jägare efter räv, skotsk ripa och storvilt, som fick en hel del sånger sjungna till sitt minne. Hugade kan läsa mera på länken här.
  • ”Beer” fanns inte i England eller på de brittiska öarna under hednisk tid. Då drack man ohumlad ALE i huvudsak, eller vanligt öl, som var överjäst och inte underjäst, som idag

 

Profilbild för Okänd

Ett Läsarbrev under Julen

Hedniska Tankar publicerar sällan läsarbrev, men emellanåt är alla dess tre redaktionsmedlemmar sysselsatta med att få ordning på vår korrespondens. Den 21 December – på Midvintersolståndets Dag – fick vi ett läsarbrev från Johan Forsgren i Fagersta, som utan oss kanske inte hade blivit Hedning – och nu vore det bäst, om han själv, oavkortat får berätta sin historia – alla vi Asatrogna Hedningar och Etniska Svenskar har ju faktiskt en…

Den Forsgrenska Asken

 

Då du delger så mycket av det hedniska livet på bloggen så tänkte jag att det nu är dags att du får ta del av mina egna upplevelser. Och just idag så råder ändå vintersolståndet.Flyttade in i vår villa som är belägen på området andra sidan i Fagersta för snart 40 år sedan. Att vi just har husnummer 3 och som kan vara kopplingen till valknuten skall jag nog låta vara osagt men så här i efterhand så har tecknen låtits upprepat sig.

På vår tomt finns en självsådd ask då jag flyttade en hallonhäck för att antal år sedan och som idag har växt sig allt större. För tolv år sedan byggde vi ut vår fastighet och hade hjälp av en del firmor. Grävmaskinistens första kommentar var: skall jag gräva bort trädet! Det är inget träd utan en ask med stort värde blev så svaret från mig.
Under grävningen stötte vi på ett mindre vattenflöde från äldre runda tegelrör strax intill askens rötter, vilket ledde till extra jobb då jag var tvungen att på något vis ta hand om dräneringen till en egenbyggd brunn med nedsänkt pump.

När utbyggnaden så började att bli klar och jag skulle ta ned byggställningen så skrek vår yngste son som en stucken gris då det låg en stor huggorm i vår trädgård och det är enda gången som vi faktiskt haft besök av orm under alla mina år i fastigheten. När det var dags för stenläggning med granit för den uteplats som vi har var formen sedd från asken en nia, vilket jag inte tänkte på vid förarbetet.

Jag har även ett stort intressen för äldre hobbyfordon och har alltid drömt om just en Hot Rod. Hittade många delar från en annons på blocket som jag då kunde börja mitt bygge med. Och just dessa delar har tillhört Hazze From som tävlade med sin Ford Top fuel som hette Ragnarök. Hazze var mycket noga med att vi skulle hålla vårt nordiska arv vid liv och hade många fina lackeringar på sina bilar. Nu börjar min Ford 34:a ta form och den skall lackas i en kulör som är mörkgrön då jag vill ha kopplingen till naturen. Det kan nog även kopplas till Edred Thorsson bok ” Green runa ”

En mindre skogsväg leder mellan vår fastighet och företaget Epiroc drilling Tools där jag jobbar.
Då vi har korpar runt om oss i skogarna så har jag ibland följe av ett par och det är lite fascinerade att se ett par korpar leka i luften med sina säregna läten.
Att jag gick ur Svenska kyrkan är faktiskt hedniska tankars förtjänst och det kändes som en stor befrielse.
Om du tror att detta är hittepå så är du välkommen på besök för en närmare beskrivning vilken dag som helst under året.

Mvh Johan Forsgren

 

Så långt en Asa-trogen läsare – och där ser man. Hedniska Tankar kan väl tillfoga, att vi ingenting kan och ingenting vet om just Hot Rods i stort sett, men vi minns en skåning från 1983, som lärde oss en hel del om dem, och en Hedning med sinne för Västerländsk magi av alla slag, som under det tidiga 2000-talet flyttade till Strömstad och byggde Kit Cars, vilket inte alls är samma sak, eftersom man då utgår från en färdig byggsats – en Hot Rod får man däremot tillverka helt själv, med de delar man kan hitta och som står till buds. Känslan i detta är väl som med en träbåt, ty en del män bygger träbåtar, men andra män bygger vagnar och andra fordon.

Släktnamnet ”From” är ett vanligt svenskt soldat- och knektnamn, och det får oss att tänka på Jan Fridegårds eller rättare sagt Fride Johanssons far, Johan Alfred From-Johansson (1863 – 1941) som är begraven vid Tillinge Kyrka, mellan Västerås och Enköping i Mälardalen. Han förekommer i Fridegårds roman ”Torntuppen” som är en av de mest Hedniska kortromaner som skrivits i Sverige, eftersom den helt tar avstånd från kristendomen, och handlar om hur soldaten, smeden och bonden From stannar kvar i sin egen bygd, för han vakar över den och bevarar allt gott, även efter döden – som de kristna helt missuppfattat. Fridegård skrev denna bok just 1941, när hans far dött – och krigsåret 1941 liknar ganska mycket år 2024 efter vår moderna tideräkning – men det är en annan historia.

Edred Thorsons böcker om Runor, slutligen – hör till dem vi kan rekommendera, för han är en klok karl, och en av de bättre amerikanska Runologer med verklig känsla för Asatro och Esoterica som alls finns. Boken ”Green Runa” innehåller hans småskrifter för åren 1978-1985 då han var som mest produktiv – vår första bok av honom köpte ”Hedniska Tankar” redan 1981 i en viss bokhandel i San Francisco, California, US of A – men om den boken och andra av samma författare, kan man redan läsa under rubriken ”Konst, Böcker och Resor”, underrubrik ”Litteratur och Böcker” här ovan