Profilbild för Okänd

Stora Björnvändardagen (repris från 2024)

Idag är det Stora Björnvändardagen enligt gammal svensk folktro. Detta säges vara den dag då alla björnar vänder sig i sina iden, för att istället sova på andra sidan, men de kristna firar en dum och onödig, icke historiskt belagd fest som kallas ”Pauli Omvändelse” istället. Detta efter en vilsekommen Syrisk kavallerist vid namn Paulus, som en gång ramlat av sin häst på vägen till Damaskus, så att han slog i huvudet och i ett helt liv därefter anfäktades av allehanda befängda kristna griller, till ingen särdeles nytta. Vår egen allmoge visste bättre, och hyllade våra lokala björnar, vilket vi gott kan göra än idag.

 

Folktron hävdar envist att björnarnas idegång börjar kring den 15 Oktober och slutar på Tiburtiusdagen, den 14 April, vilket enligt vad den senare björnforskningen räknat ut faktiskt stämmer, i alla fall om man ser till den svenska björnstammen i Norra Svealand och Södra Norrland. Man skulle vara extra tyst i skogen denna dag, för att inte väcka den björn som sover – just under själva vändningen, ansågs björnen lättväckt.

Midvinter, alltså mitten på Vinterhalvåret, skulle enligt många källor också infalla just idag – och lika mycket snö som det fallit innan 25 Januari, skulle enligt folktron falla innan årets snöfall var slut. Detta borde betyda, att det kommer att snöa minst en halvmeter till i Mälardalen, men om det nu blir så får vi väl se. Och, i den gamla Bondepraktikan från 1500-talt stod följande att läsa:

  • Om solen skiner denna dag blir det ett fruktsamt år, men om det regnar eller snöar blir det medelmåttigt med dyrtid.
  • Storm denna dag ger krig och dimma ger boskapsdöd.
  • Man ska dock taga sig i akt om det blir en mörk dag, för då kommer man att få ”bära mången till kyrkogården”

 

Tjo ! Dags att vända om !

Profilbild för Okänd

Jawad Mofrad om Pohjola… den yttersta Norden…

Nu lämnar vi ordet till ”Hedniska Tankars” fjärde redaktionsmedlem Jawad Mofrad som har en hel del att säga om Pohjola, det halvt mytologiska land och rike som anses ligga i den yttersta Norden, eller med andra ord det allra nordligaste av Finland – Sveriges förlorade Rikshalva och Broderland i Öst… Detta – kanhända – angående det inlägg om ”Biskop Henrik” och den finske bonden Lalli, som vi publicerade vid Hindersmäss, eller den 19 Januari i år, eftersom ”Henrik” fortfarande har sin namnsdag kvar i de svenska och finska officiella kalendrarna.

En del hävdar att verklighetens Lalli levde i Satakunta på 1100-talet tillsammans med sin hustru Kerttu (eller Kerstin) nära nutidens Björneborg, och de flesta finnar, finlands-svenskar och finländare av alla slag minns Lalli som en folkets man, ja en nationalhjälte. Även det finska Bondeförbundet – sedermera Centerpartiet – har haft en nyhetstidning, uppkallad efter just Lalli, och många – både liberaler och andra – har läst denna frisinnade publikation. Tidningen utgavs genom nästan ett helt sekel, och kanske kommer ”Lalli” tillbaka som en nät-tidning, rätt vad det är – det behöver inte alls röra sig om något entonigt ”Lallande”…

 

Pohjola (Nifelheim, ”Norrland” eller Pohja, är ett mytiskt land som beskrivs i det finska nationaleposet Kalevala. Landet ligger norr om Väinölä (vanernas/Frejs land, Sverige) där
eposets hjältar bor. Landet Pohjola är kylans och det ondas hemvist. Det centrala temat i boken är maktkampen mellan det mörka Pohjola och det ljusa Kalevala ( ”sjöarnas land”
Finland, Suomi):

Kalven, bildlig anv. av kalv, ytterst vanligt namn på mindre sjöar, som äro belägna vid större sådana (någon gång också om vikar av större sjöar); stundom även  Badkalven (fsv. Rådkalf) vid Rasjön Småland,
Utterkalven vid sjön Uttran Södermanland. Samma bruk i Norge. I Norrland, Norge o. på Själland även om mindre öar vid sidan av större; i Norge också om fjällnamn. – Hit hör däremot knappast sjön. Kalven (fsv. Kalf) i Kalfs sn Västergötland., om också sannolikt sjönamnet är primärt i förh. till sockennarnnet; jfr dock SOÄ VII. 2: 285. – I vissa fall såsom Kalvgöl, Kalvtjärn uppträder djurnamnet. kalv i egentl, betyd.; jfr Ko-, Ox-, Tjursjön osv. – Se närmare förf. Sjön. 1: 290 f. ᚱ. (Svensk etymologisk ordbok by Elof Hellquist,1922).

Den Mytiska Sampo som hör till Ilmarinen (Heimdall ??) har tolkats på många sätt: bland annat en världspelare eller ett världsträd och kvarn eller en marknad.
Detta påminner Asken Yggdrasil i Uppsala -och Stockholmsområdet som har hört till Heimdall (Ilmarinen). Det mytiska trädet Yggdrasil (Ygg-dra-syll) kan betyda skräckinjagande träd/trädstam och det
har syftat på Stockholmsområdet med mångfaldiga kvarnar och dess Birkas marknad..

 

Pohjolas portar på himlen (Pohjolas norrsken)

Bild från Wikipedia – 1870 sågs norrskenet klart och tydligt i Guildford, Surrey, England – en händelse som ytterst sällan inträffar

 

Andra teorier förlägger Pohjola-landet ännu längre norrut, i trakterna av Rovaniemi – idag mest känt över nästan halva Världen för sitt ”tomteland” eller det nybyggda nöjesfält, där själva Jultomten anses bo – att förlägga Jultomtens hemvist till Nordpolen, eller Ryssland är inte lika populärt på 2000-talet som under Engelskt 1800-tal.

Om detta land – liksom resten av Norden inklusive Island – kan Simon Reeve, annars känd från BBC – ett mycket bättre TV-bolag än exempelvis svenska SVT – berätta. Utbildningsradion UR har än så länge – och fram till 2027 -öppna länkar till hans Tv-serie i 3 delar från 2025, dvs i fjol. Vi rekommenderar särskilt del 1 (som utspelar sig i just Norra Finland) samt del 3 (mestadels Sverige och Danmark, inklusive Järvafältet, Stockholm sektor Nordväst – där ”Hedniska Tankars” redaktion fortfarande finns).

Simon Reeve är i år 53 år gammal, och har gjort dussintals dokumentär-serier för BBC från olika Världsdelar, och han är en man som aldrig väjer för svåra frågor eller dagsaktuella problem – och allt som är på gott eller ont. Vad han pratar om och redovisar, är inget för småttingar, inget meningslöst ”gullegull” utan handfast verklighet. Han är gift med en kvinna från Holland sedan många år, och dessutom far till ett barn. Ni bör tro honom på hans ord, och hans ärliga uppsåt, långt borta i Hammersmith, London, UK.

Han har hjälpt oss Hedningar och stått vid vår sida många gånger – och det är allt vi kan säga eller skriva i just detta fall. 


Norrsken (Aurora Borealis) i trakten av Falun och Mellansverige, vecka 3 år 2026

 

Rörande Pohjolas husfru, Louhi, är hon en varelse av exat samma slag som ”Hel” i Asatro och Nordisk Mytologi. Hon är kärv, ytterst anskrämlig till sitt utseende och kanske inte så god att tas med alla gånger, vilket även den store sjöfararen, barden och vikingen Väinömöinen får erfara. Loviatar – Pohjola-fruns dotter – skall vi inte ens nämna här – men hon är ett naturväsen som kan uppfattas på många olika sätt, och i Elias Lönnroths original-version av ”Kalevala” har hon dussintals med nära besläktade yngre kvinnor eller flickor i samma ålder. Vi skall försöka att återkomma till detta ämne – men avstå nu från överdrifter – och gör INTE som Amerikanerna, som med diverse ”rollspel på nätet” ljuger, omtolkar eller våldför sig på både Loviatar, Louhi och hela Kalevalas innehåll.

Visserligen skriver man i en del svenska översättningar av Kalela om hur ”Hiisis hemska sånger” sjungs i Pohjolas salar, men ”Hiisit” i plural är vad Nordborna kallar Resar eller Thursar, och hur andra där på den orten  ”jojkade lapska låtar” vilket mest låter som entonig olåt för dagens öron – men – det är en helt annan historia..

 

Louhi (i fågelgestalt) försöker överfalla Kalevalas hjältar (Målning av Axeli Gallén-Kallela, 1896)