Ah, you may leave here, for four days in space
But when your return, it’s the same old place
The poundin’ of the drums, the pride and disgrace
You can bury your dead, but don’t leave a trace

– Barry Mc Guire, Amerikansk kristen sångare, 1935 –
(ur låten ”Eve of Destruction”  förkortad av Hedningen)

Långt borta, och i ytterkanten på det mediabrus som omger både Hedniska Tankar och Det Svenska Medialandskapet i allmänhet, sker något som nästan gått spårlöst förbi, just efter Vårfullet 2024, som inföll igår. Disernas och Disablotets månad är nästan slut, Gerds månad följer istället, sedan det som Hedningar kallar Ostara eller Easter, något som inte har det minsta med kristendomens påsk att göra, utan något som hedrar vad Ryssar och andra slaviska folk kallat Matj Syra Zemlya, den fuktiga moder jord – ”Syra” är här ordet för fuktig – precis som Sistra betyder Syster och Molnya betyder blixt (men inte moln) så har Gårdarikes folk plockat upp många lånord från oss Väringar och Vikingar, när Världen var en tryggare och lyckligare plats än idag.

Ni kan läsa mer om Vårblotens och vårens tid på den rödmarkerade länken här. Något ”Påskblot” har dock aldrig någonsin existerat inom Asatron, och kommer heller aldrig att existera, utom i diverse obskyra New Age-gruppers förbannade Mischmasch och dravel utan slut. Inte heller står vi Hedningar och orenar vid Uppsala Högar, inbillar oss ”hylla jesus-kraften” eller någon sådan skit, för då kan vi lika gärna fortsätta tillhöra kristenheten, vilket vi aldrig gjort och aldrig någonsin kommer att göra. Har ni inte förstått det redan av vår länklista, så kommer ni aldrig att förstå det – och för övrigt hänvisar vi till kommande inlägg.

STOCKHOLM, SVERIGE 2024-02-18
Statsminister Ulf Kristersson (M) med flera tar emot astronauten Marcus Wandt, som kommer på blixtvisit till Sverige, efter att ha tillbringat 17 dagar på rymdstationen ISS.
Foto: Stefan Jerrevång / TT /Tidningarnas Telegrambyrå

Från vårt elektroniska Hlidskjalf, där vi skådar ut över alla ting – stora som små – märker vi att vi de senaste två-tre månaderna haft exakt fyra läsare i just Ryssland som hela tiden följer oss, fast de läser underligt nog bara vad vi skrivit på vardagar, vad det nu kan bero på. Samtidigt med detta dyker alltfler oförklarliga samhälls-sabotage, brandkatastrofer och datahaverier upp i Sverige, vad det nu kan bero på. Vi skall återkomma även till dessa ämnen, även om vi Hedningar inte är särskilt konspiratoriskt lagda. Ifall vi någonsin haft enstaka vänner i Ryssland – vi tänker på en minst sagt alternativ musiker från St Petersburgområdet med två hustrur (mycket kan hända i Datjor, och på den ryska landsbygden, där finns Raskolniker, underliga sekter och märkvärdigt folk överhuvudtaget) så var det över tjugo år sedan, och ur vårt von Oben-perspektiv på hela mänskligheten kan vi notera, att vi inte vill ha flera följare just från Ryssland, just nu.

Ifall man nu – i Moskva eller hos diverse ”Trollfabriker” – tror att man skall kunna använda just ”Hedniska Tankar” som ett slags värdemätare på sakernas tillstånd i Sverige tror man präktigt fel – sådant lönar sig inte ens för stunden. Så – kära Sputniker och Kamrater i öst, följeslagare som ni blivit – återvänd till en sundare era; då ert land hade något gott att säga mänskligheten – till och med under Kalla Krigets tid och fram emot 1960-talet uträttade ju ni fredliga stordåd – er nuvarande President har ju under tidigare Presidentperioder – det är nu hans fjärde – flugit med tranor, jagat Snöleoparder och dykt efter arkeologiska fynd i Miniubåt – i Svarta Havet. Och i Sotjis trakter har han ännu ett slags ideologiskt landskap, fyllt med palatslika anläggningar och oligarkers bostäder.

Sverige har fått sin andre Astronaut efter Christer Fugelsang, som blev den förste svensken i Rymden. Det är vackert så, denna förvirringens vår. Ochin karasho, fast på Ukrainska. Medan SVT:s nyhetslöp skrikit om ”RISKERNA !” med stora bokstäver har vi fått se en traditionell splashdown, som på Apollo-programmets fjärran tid, och ESA, den Europeiska Ryndflygstyrelsen håller fortfarande ett vakande öga på alltihop.

Där Fuglesang varit en Norskättad Stockholmare, är Markus Wandt tvättäkta Värmlänning – båda har alltså kopplingar till Västsverige, inte Östsverige – om nu det kan betyda något. Fuglesang tillbringade 26 dagar i omloppsbana, Markus Wandt har hittills avverkat 22 dygn utanför Jordens unkna atmosfär.

Det är något vi svenskar kan vara stolta över att ha bidragit till.

Wikipedia vill försöka ”sälja på” oss en tredje svensk Astronaut, men hon är bara en amerikanska med dubbelt medborgarskap. Jessica Meir är som framgår av namnet från Mellanöstern, men med en svensk mor och en del universitetsstudier och utbildningsbakgrund i Sverige, samt 204 dygn i omloppsbana. Någon första svenska i rymden får vi sannolikt vänta mycket, mycket länge på – om vi alls får uppleva det före år 2050.

Snart vårdagjämning – Och tiden har sin gång….

Det fanns en tid, för länge länge sedan – då Hedniska Tankars redaktör filosoferade mycket över framtiden, och läste framtidsinriktad litteratur – ytterst konsekvent i sin Humanism och Hedendom som han alltid varit. Den berättelsen kan tyvärr inte berättas här, eftersom den för tillfället är för farlig att skriva. Alltför många goda vänner har dött eller försvunnit, alltför många vantolkare och förvridna vrak är kvar, och kretsar i allt snävare banor i vårt hemlands städer och halvstora orter – och man bör inte skymfa alla dem vars livsverk inte är avslutat eller har hamnat i skymundan, som rådde här någotslags förmörkelse…