”Rasputitsa”- och vad svenska media INTE vill skriva…

Kriget i Ukraina går vidare, liksom Hedniska Tankars rapportering. Enligt DN börjar nu till och med de värsta trädkramarna och ryssvännerna i den svenska Riksdagen inse det oundvikliga. Moderaterna deklarerade igår att de kommer att genomföra en svensk NATO-ansökan om de vinner nästa val, och man bör minnas att NATO innebär skyldigheter, inte bara rättigheter. Snart blir det kanske slutlekt i den svenska sandlådan, och vi kan äntligen få politiker som agerar likt vuxna människor. Den gamla nomenklaturan behöver städas ut, här som i en del andra länder.

Rasputitsa !

Få media i Sverige vågar skriva om den rent militära situationen i Ukraina. I takt med att det bli vår även där, uppenbarar sig det säsongvisa fenomen som kallas Rasputitsa, eller Sunnanväder. De av mina läsare som är riktigt minnesgoda, minns kanske att Sverige en gång hade en katolsk biskop i Västerås som lystrade till det efternamnet, samt hur det slutligen gick för honom. För en del av de ryska styrkorna i Ukraina verkar det nu inte gå så mycket bättre, men som jag skrev igår – vi skall inte ta ut någonting i förskott, när det gäller Ryssland.

Vid det här laget torde de flesta bedömare ha insett, att Rysslands attacker i söder och runt Kiev bara är avledningsmanövrer, som syftar till att sätta ett hårdare tryck på Ukraina. Endast de trögdjur och fähundar, som heter svenska journalister är så dumma att de inte inser det uppenbara i den nuvarande situationen, och helt misstolkar hela lägesbilden. Jag ska återkomma till hur de snedvrider läget här nedan, men först en uppdatering ur öppna källor utomlands.

Svenska media har inte nämnt ett enda ord om att Ukrainska förband gått till motattack vid Mykolajev, och drivit fienden minst 10 km bakåt, enligt vad den Ukrainska generalstaben vet att berätta. I vår omvärld är man mycket väl medveten om detta, och det saknar inte alls betydelse för svenska läsare heller, eftersom det betyder att kriget nu åter rör sig i riktning emot Gammalvenskby, som fortfarande är avskuren, bakom de ryska linjerna.

I Mykolajev lyckades de Ukrainska myndigheterna evakuera inte mindre än 250 000 civila, och staden har hållit ut, till priset av mer än 130 ukrainska soldater, som ockå drabbats av en missilattack. Inte ett enda ord har stått i svenska tidningar om detta – man vill inte rapportera om den lyckade evakueringen, utan allt vi hör talas om, är fortsatt civil massflykt – man försöker närmast medvetet skapa en känsla av hopplöshet – och går Kremls ärenden genom att spela rakt i händerna på Putin, precis som vanligt.

Det faktum att Odessa inte anfallits, och att Ukraina från luften slagit till mot ryska baser i Kherson, nämns inte heller i svenska media, utan förtigs. Kryvyi Rih uppe vid Dnjepr-reservoaens övre del, är nästan det enda ställe där det under gårdagen noterats fortsatta ryska attacker, men nu har Ukraina två infanteribataljoner och inte bara en ensam stridsvagnsbataljon att försvara med. Styrkorna är ungefär jämnstarka, och det gynnar försvararen – för att kunna anfalla och ”ta terräng”, har man i alla moderna krig räknat med, att angriparen måste ha ett överläge om minst 3:1. (klicka på bilderna här ovan för att få upp en tydligare lägesbild)

Vid Kiev använder båda sidor nu flygspaning med UAV:er, och man har från Ukrainskt håll noterat, att ryssarna i större och större utsträckning gräver värn och vallar runt sina pansarfordon – vilket betyder att de räknar med att inte fortsätta framåt inom de närmaste 48 timmarna. Ryska armén har alltid varit en mästare på att gräva ned sig, medan svenskar ofta har en tendens att helt glömma bort betydelsen av skyddsvärn – Ukrainarna har nu också lärt sig grävandets konst av ren nödvändighet.

Klicka på bilden nedan för att förstora den !

När Aftonbladets och SVT:s inkompetenta civilister sitter och skriver av CNN, och felaktigt översätter att ”Kievs två huvudvägar har blockerats” så vet de överhuvudtaget INTE vad de talar om. Deras formuleringar är helt missvisande, och bevisar bara deras egen brist på den allra mest elementära form av militär insikt.

Vad som händer, är att de två huvudvägarna in i Kiev från söder fortfarande är ÖPPNA för civil trafik, men att man AVVÄRJT de ryska försöken att inringa staden. Detta är inte alls en ”blockering” som man påstår, utan ett exempel på ett LYCKAT försvar – den enda ”blockering” som finns här, sitter i huvudet på SVT:s egna medarbetare, som inte ens kan se skogen för bara träd.

Ryssland har fortfarande lokal överlägsenhet i antal förband väster om Kiev, men offensiven har helt avstannat under de senaste 72 timmarna. Artilleriduellerna fortsätter, och Irpin och Kievs nordvästra förorter beskjuts fortfarande. Även om man från Ukrainskt håll rapporterar om att de förband från ryska fjärran östern, som är insatta här är demoraliserade, och uppvisar dålig stridsvilja – de liknar nästan de ”ensamkommande” mongoler och kirgiser, som i stora flockar och gäng går omkring i Stockholms tunnelbana numera – så ska man inte låta sig lura av det. Ryssland har nu adopterat taktiken, att metodiskt försöka mala sönder alla Ukrainska städer via bombningar och artillerield, och gör allt för att knäcka befolkningens motståndsvilja. De journalister i Sverige, som hela tiden oartikulerat babblar om ”flyktingkatastrof” och så vidare, spelar Putin rakt i händerna genom att fortsätta sprida denna känsla av hopplöshet, och att väst inget kan göra åt saken – vilket vi mycket väl kan.

 

Öster om Dnjepr är det snarast de ryska förbanden som är inne i ett hopplöst läge. Ukrainarna fortsätter att göra eldöverfall på deras långa, utsträckta underhållsvägar. En ensam ukrainsk bataljonsstridsgrupp, förstärkt av lokal polis, håller fortfarande stånd längst i norr vid Chernihiv, där ryssarna har fyra bataljoner. Den sk ”Nizhyn-fickan” – där flera Ukrainska förband är inneslutna – något som svenska media helt ignorerar, därför att deras bristfälliga rapportering om slaget vid Kievs portar är under all kritik – är brydsam för Ukrainarna, men nu slår sig de Ukrainska förbanden ut i sydlig riktning, och kan anfalla de mer än 6 ryska bataljonsstridsgrupper som står öster om Kiev bakifrån – ifall ukrainarna nu har bränsle, ammunition och krafter kvar att anfalla med.

Det återstår att se, när ryssarna åter går till anfall runt Kiev. Enligt min enkla bedömning sker det först kanske om en vecka, och efter det att en rad förutsättningar längre österut blir uppfyllda – ifall det nu ens sker – Putin och Stavkan håller medvetet inne med sin stormning av Ukrainas huvudstad, som alla kan se – utom svenska journalister, förstås…

Klicka på bilden ovan för att får fram en tydligare och större bild !

Ryssland har fyra hela divisioner kvar runt Charkiv, och i Sumi-området. Just staden Sumi är en avgörande punkt, som vi inte en endaste gång har fått höra om i svenska media – men det är här en hel del av de hårdaste striderna stått – och fortfarande står. Att glömma bort vad som håller på att ske där, och den inringning av Ukrainska förband som ryssarna nu håller på att rensa – är att fatalt missbedöma situationen – för här befinner sig Ukraina verkligen i ett farligt läge. Det finns tecken som kan peka på, att den avmattning som vi sett runt Charkiv och överallt annars, inte kommer att ske just här – och om så är fallet, är hela Östra Ukraina illa utsatt, därför att ryska anfall snart kan fortsätta norrifrån…

Längre bort i Öster, i riktning Donetsk, noterar Ukraina fler framgångar – vilket svenska reportrar helt glömt bort att rapportera. Vid Izium har flera motanfall utförts, och amerikanska bedömare tror att det kommer ta lång tid för ryssarna att reorganisera vid Charkiv, där ukrainska styrkor fortfarande håller stånd. Vid Severodonetsk – som jag skrev om igår – finns en illa utsatt Ukrainsk stridsgrupp, som snarast borde dra sig ur åt sydväst, ifall det nu ens är möjligt, men som ilsket fortsätter att försvara varje tum, varje centimeter av sitt område. Ingenting ingenting berättas förstås i svenska media om detta – det är bara jag och allenast jag, som uppmärksammat Severodonetsk.

Kanhända håller den ukrainska fronten vid floden Donetsk länge än. Ukraina har fått åtta år på sig att förbereda sitt försvar emot de såkallade ”utbrytarrepublikerna”, och som jag sagt – vida värre är vad som händer i Mariupol, där SVT och svenska journalister intagit en rent ukrainafientlig hållning, och dessutom håller på att sprida ut pro-rysk propagandaredan deras rubriksättning visar, i vems sold de står.

Observera också vad som händer nära Zaporizhyia, där Ryssland kan få ytterligare kraft att anfalla, så snart Maruipols tappra försvarare ger upp. Väst kunde mycket väl försöka ordna en ”luftbro” här – för de ukrainska linjerna blir alltmer avlägsna i takt med att fronten förskjuts ytterligare norrut, och det som skulle vara en ”säker” stad för de evakuerade från Mariupol har nu förvandlats till motatsen – uppgifter finns om att ryskt artilleri skjuter med GRAD-raketer rakt in i flyktingkolonnerna.

Svenska journalister här eller på plats i Ukraina har ingenting förstått, ingenting rapporterat – och helt missat det väsentliga i det krigsförlopp, vi nu ser utspelas rakt framför oss. Ukraina har fortfarande goda chanser att hålla ut i några veckor till, och fördröja den ryska offensiven genom samma framgångsrika manöverkrig, som de utfört hittills.

Men i slutändan MÅSTE de ha hjälp – Militär hjälp och INGET ANNAT. Väst och länder som Sverige kan inte stå blinda för vad som nu sker.

Vi talar mycket om humanitet, men gör väldigt lite för att visa den. Nato-Länder som Polen har en annan syn på saken. Det har ukrainarna också, och det är för dem jag skriver detta, inte för de lögnaktiga, ohederliga Putin-sympatisörerna på SVT…

Moralisk hållning från Väst ? ”Magadan Magda” Andersson en god ”landsmoder” – SÅ I HELVETE HELLER !!

 

”Vid Kievs portar” – Vad svenska media inte vill berätta, men vad Hedniska Tankar visar…

Hedniska Tankar kommer att fortsätta sin mediabevakning till stöd för Ukraina och dess folk, till dess att Rysslands orättfärdiga krig är slut. Svenska media berättar inte sanningen, och gör inte några allvarliga försök att skildra den militära situationen. Istället berättar de bara om en pågående ”flyktingkatastrof” och invaggar oss alla i en känsla av defaitism och hopplöshet. Visst är den humanitära situationen allvarlig, men de som verkligen är vänner av Ukraina och vår Västerländska civilisation, skulle må bra av att ta fasta på den väpnade kampen istället.

Situationen i Mariupol – där cirka 370 000 civila fortfarande är instängda…

 

Tidigare under dagen har svenska media citerat en amerikansk brigadgeneral – som bekant motsvarar en sådan en svensk 4-stjärnig överste – som påstår att de tio närmaste dagarna kommer att bli avgörande. Vinner inte Ryssland hela kriget inom tio dagar, är det försent att vinna det med konventionella medel – och en möjlig tolkning är att kärnvapen eller kemisk-biologiska stridsmedel kan framstå som mera attraktivt för Ryssland istället. Polen har via sin premiärminister nu åter begärt, att NATO sätter in fredsbevarande styrkor i Ukraina. Det är det enda sunda, hållbara alternativet.

Den Ukrainska generalstaben lär idag ha meddelat, att Ryssland praktiskt taget har skjutit slut på sina Iskender- och Kalibr kryssningsmissiler med konventionell laddning. Antingen måste de producera nya, eller så blir nästa steg kemisk krigföring eller kärnvapen. Detta är mycket illavarslande, men svenska media är helt blinda för faran.

Ukrainska och amerikanska underrättelsekällor har fått reda på, att inte mindre än 40 000 muslimska och syriska ”frivilliga” står redo att skeppas över till Ukraina. Det bedöms som säkert, att Ryssland kan flygfrakta in ca 300 av de här fanatikerna varje dag; men det påstås också att självstympningar sker i Syrien, där president Bashar-al-Assads soldater hellre hugger tummarna eller händerna av sig själva än att låta sig skeppas till Ukraina, där de ska agera ”polistrupper” och främst ”kontrollera” den ukrainska befolkningen, enligt vad Kreml avser. Svenska media ignorerar helt den religiösa dimension, som finns i Ukraina kriget. Det är islam, och den kristna rysk-ortodoxa kyrkan, som hela tiden engagerar sig för Putins sak – och svenska journalister förstår inte, att detta är en kamp mellan civilisationer, mellan olika sätt att leva.

Svenska media har i mer än tre veckor systematiskt underlåtit att nämna, att det enligt obekräftade uppgifter finns mer än 10 000 muslimska fanatiker på Putins sida i Ukraina…

Många av de här muslimerna tros också kunna desertera till Västeuropa, och tecken finns på att de har blandat sig med de flyktingströmmar, som nu genom Polen och Tyskland rör sig emot Sverige. I Frankrike har det redan kommit fram, att 30 % av de som anländer till Franska gränsen och uppger sig vara från Ukraina, i själva verket kommer från helt andra länder – och en del av dem är underligt nog helt svarta i hyn…Svensk gränspolis har bekräftat, att det finns sådana som ”gömmer sig i flödet” och Tyska myndigheter lär ha kritiserat Danmark för att kräva riktiga pass och korrekt legitimation för de personer, som vill ta sig till Danmark – detta borde vara ett helt naturligt krav för alla stater i EU – som faktiskt är ansvariga för sina egna medborgares säkerhet, liv och hälsa.

Strider uppges nu pågå i centrala Mariupol, som sedan länge är omringat av ryska trupper. Delar av den ryska 810:e marininfanteribrigaden förflyttades från Krim för två dagar sedan, och är nu insatta i strid. De är inte på väg till Odessa, som västerländska bedömare trott, och Ukrainska myndigheter säger att en systematisk förstörelse, hus för hus i hela Mariupol redan pågår. Amerikanska bedömare tror att staden inte kan hålla ut i längden, och att den kommer falla under ”de närmaste veckorna” vilket innebär att Ryssland kan frigöra minst 5, kanske 8 bataljonsstridsgrupper för att rulla upp den Ukrainska fronten i öster söderifrån. Frågan är då bara hur många civila dödsoffer det skall kräva, och hur länge Azovbrigadens isolerade bataljon kan hålla ut i staden.

Ukrainska media berättar om att bussar med civila har lämnad Berdyansk, och andra städer nära Mariupol och Azovska sjöns norra kust. Svenska media tiger om händelseförloppet, och berättar inte heller att Zaporizhia, vid Dnjeprs östra strand – där många flyktingar från just Mariupol samlats, sedan 6 timmar tillbaka ligger under kraftig artilleribeskjutning, också med Grad-raketer.

Amerikanska bedömare rapporterar, att Ryska styrkor inom kort väntas anfalla Zaporizhia, vilket kan ske inom 48 – 72 timmar. Nära kärnkraftverket vid Enehodar, och Dnjepr-stranden i väst-östlig riktning väster därom, finns uppskattningsvis hela 7 bataljoner, som kan sättas in emot Zaporizhia i närtid. Svenska media förefaller helt omedvetna och obekymrade om den saken. Ukrainska generalstaben har förmodligen en helt annan uppfattning om läget.

Vid Kiev gör den ryska arméerna små eller inga framsteg. Amerikanska bedömare bekräftar, att ryska styrkor bara anfaller kompanivis eller inom bataljons ram, och att de förefaller vara osedvanligt dåligt koordinerade i sina attacker. Detta är överraskande, för finns det något som den ryska armén kan, och ofta har övat på – i Zapad-övning efter Zapad-övning – också i Sveriges omedelbara närhet – så är det övergång av vattendrag, eller samordning av hela brigader, divisioner och armékårer. Den enda sannolika förklaringen kunde vara bristande samband, att ukraina stör ut ryska sambandsmedel (det finns inga uppgifter jag sett som skulle kunna bekräfta det antagandet) eller att Putin medvetet väntar med att ge order om ett samlat anfall, vilket är det mest sannolika.

Ukrainska källor har för första gången använt ordet ”artilleribekämpning” eller ”counter-battery fire” enligt amerikanska uppgifter. De försöker att leda sin egen eld in mot ryska batteriplatser, för att slå ut de allerstädes närvarande Grad-raketfordonen, eller det ryska, konventionella artilleriet – och ändå är ryssarna redan ”inom granatkastaravstånd” från centrala Kiev. I Irpin fortsätter bostadshus och förorter att brinna. Sverige har genom Magdalena Anderssons handlande försenat och förhalat den andra omgången av sin militära hjälp (se gårdagens inlägg) – och det är väl osäkert om robot 57 alls kommer fram till Kiev, innan den ryska förbekämpningen med artilleri (det är början av den vi nu ser) inleds, för att ”pulverisera” så mycket som möjligt av försvararna och omkringliggande civila mål, innan man snart – inom en vecka eller minst 6 dagar – återigen försöker storma Ukrainas huvudstad.

Varför försenade och förhalade hon i mer än två veckor den militära hjälp, som Ukraina så desperat behöver ?

Vid Sumy och Charkiv finns klara tecken på att ryska enheter fortsätter att gå runt städerna, ca 30-60 km söder om dem – och svenska media skriver inte en rad, gör inga observationer, missbedömer eller utelämnar helt det militära läget – vilket är ett allvarligt misstag i rapporteringen, eftersom det ger Sverige och svenskarna en skev och felaktig bild av Rysslands förehavanden. Kriget i Ukraina är på intet sätt vunnet av den Ukrainska sidan, och det är direkt farligt att ta ut segern i förskott, vilket jag hoppas att mina civila läsare inser.

Över 25 % av Ukrainas statsterritorium är nu i ryska händer. Att påstå att Ryssland håller på att förlora, är INTE rätt slutsats !!

De enda Ukrainska framgångar vi kan glädjas åt, sker vid Mykolaiev – Odessa- Kherson i söder. Ukraina har slagit ut ett stort antal attackhelikoptrar på ett flygfält nära Kherson – vilket svenska journalister såklart helt ignorerat. I gårdagens anfall på Kryvyi Rih nådde ryssarna små framgångar, och Ukrainska källor rapporterar nu att flottaktionerna i Svarta Havet nära Odessa är ”i huvudsak av psykologisk betydelse” och ett försök att skrämmas, precis som de ständiga ”snyft- och gråtreportagen” i svenska media – indirekt faller man rakt i Putins fälla, genom att hela tiden framhäva flyktingarnas lidande – och sedan utelämna allt som händer inuti Ukraina som nation.

Ukraina går också till motattack i norr, och det Ukrainska folket gör just nu allt vad de kan för att försvara sitt land. Polen och andra länder stöder dem aktivt, och det är också vad vi svenskar och inte minst vår Regering AKTIVT borde göra. Den militära och humanitära hjälpen är tillräckligt försenad som den är, och nu kan varken Gammalsvenskby eller hela Ukraina accpetera fler förseningar, byråkratiserade hinder eller Nato-fientliga uttalanden från vår Statsministers sida.

Det är inte Nato som ”destabiliserar vårt närområde” utan Putin, och Putins Ryssland.

Magdalena Anderssons uppträdande är idiotiskt, och tjänar bara till att förhala.

Det är NU det väpnade stödet för Ukraina behövs – precis som den polske Premiärministern säger. Inte ”i helgen”, ”kanske nästa vecka” eller ”i morgon”.

Jag hyllar Ukraina och dess väpnade styrkor med att spela ”Vid den stora porten till Kiev” av Modest Mussorgsky.

Det är inte mycket, utan en modest hyllning – från ett Sverige vars ledare och fähundar till journalistkår till skillnad från mig själv inte bryr sig, utan fortsätter att likt strutsar sticka huvudet i sanden och ignorera Ukraina – vilket vi inte har råd med.

Ukraina kämpar också för oss, och för hela den fria Världen.

”Magadan Magda” vägrar ”snabbspår” till EU för Ukraina – Halva Europa tycker TVÄRTOM

”Magadan Magda” – eller som hon ibland också kallas – Sveriges Statsminister Magdalena Andersson har idag – efter EU:s ”toppmöte” i Versailles inlagt alla möjliga byråkratiska och formella hinder emot Ukrainas EU-medlemskap. Hon har enligt Dagens Nyheter idag sagt såhär – och det vore kanhända inte konstigt, om man nu får ifrågasätta på vems sida hon egentligen står:

– EU bygger på fördrag, lagar och regler. Även om situationen är fruktansvärd i Ukraina kan vi inte runda de lagarna och reglerna, säger Magdalena Andersson.

Stelbent formalism och byråkratiska undanflykter, med andra ord. Ryssland får som det vill, och Ukraina stängs ute från det fria Europa – mitt under det värsta, blodigaste kriget i Europa sedan Andra Världskriget. Alla länder i hela Östeuropa skall enligt Svenska Dagbladet ha intagit en helt annan ställning än denna mystiska Fru Andersson, som enligt DN så sent som igår har haft ”bilaterala kontakter” med en icke omnämnd stat. Vilken då, kantro ?

Jag citerar, från Svenska Dagbladet idag:

– Det ligger inte bara i vårt intresse att ge Ukraina ett medlemskapsperspektiv, utan det är också vår moraliska plikt att göra det. Ukraina kämpar inte bara för Ukraina, utan för Europa. Om inte nu, när då?, talade Estlands premiärminister Kaja Kallas i EU-parlamentet i onsdags.

Så långt Estlands premiärminister, alltså. Och Litauens president har meddelat följande på Twitter – ganska klart och entydigt får vi nog anse:

A historic night at Versailles. After five hours of heated discussions EU leaders said yes to Ukrainian eurointegration. The process started. Now it is up to us and Ukrainians to accomplish it fast. Heroic Ukrainian nation deserves to know that they are welcome in EU.

”Magadan Magda” verkar inte såvärst ”välkomnande” precis, och något mer stöd till Ukraina, varesig med pengar, sjukvård eller evakuering för våra Svenska landsmän i Gammalsvenskby, vill hon inte ställa upp med. Vilka slutsatser kan vi nu dra av detta, goda medborgare ? (för det är ni väl ?)

Svenska polisen, däremot, skänker ur sina förråd till Ukraina 367 skyddsvästar, 94 ballistiska hjälmar, 62 kikare, 5 drönare och 3 400 skydds- och klädesplagg enligt vad DN kan berätta.

 

Enligt lokaltidningen ”Hela Gotland” som är den enda svenska publikation som intresserar sig för Gammalsvenskbybornas öde, är nu hela byn omringad av ryska trupper. Explosioner hörs från Grannstaden, alltså Nova Kachovka.

Varför är vår Regering så ovillig att skicka minsta form av hjälp till de svensktalande i Ukraina, som varit Sverige trogna genom hundratals år av förföljelse, lidande och krig ? Gammalsvenskbyborna har behållit sin svenska identitet, trots dödsmarschen från Baltikum, trots mer än 110 år av livegenskap, första världskriget, ryska revolutionen, ”Holodomor” eller Stalins svältkampanj mot Ukraina, Andra Världskriget, deportation till Sibirien 1945-47 – och nu får de ingen hjälp från Sverige alls, utom via frivilliga insatser.. Vad är Magdalena Andersson för slags människa egentligen ? Hur står det till med hennes sk ”moraliska kompass” ??

 

SVT – vår älskade statstelevision, ni vet… kunde igår rapportera om den modige prästmannen Pasha Yakubenko från Centrumkyrkan i Stockholm. Fastän kristen, har han insett det nödvändiga. Han har samlat in krigsmateriell till Ukraina, i form av Motorsågar, skyddshjälmar och nattkikare. Även portabla elverk och annat som Ukrainas folk behöver, åker denne gode kristne ned med, i en egen minibuss. Hedniska Tankar stöder honom, för inför barbari och förtryck förenas vi alla, utan avseende på nation eller religion – vi är ett Europa, ett Norden emot slaktare och despoter.

”Läkare utan gränser” rapporterade för några dagar sedam att en första sändning med sjukvårdsmateriell har nått Lviv och Kiev – totalt rör det sig om cirka 40 m3 med material. Flera hjälpsändningar är på väg, och det här är en insamling som Hedniska Tankar stött med pengar – jag uppmanar er alla med kraft att göra samma sak !

Hjältestaden Kiev härdar ut och håller stånd, men enligt Amerikansk underrättelse-expertis har Ryssland låtit gårdagen förbli i huvudsak lugn, så när som på ständig artilleribeskjutning och bombangrepp emot civila mål. DN skriver att satellitfoton avslöjar att den ”stora konvojen” NV Kiev nu delat upp sig, och fortsätter mot Kiev – på ett dygn har den nått 5 km.

Vad DN INTE skriver är att terrängen NV Kiev är skogklädd, och att Kiev är en starkt kuperad stad – vilket gynnar försvararna. Utgången är ännu i hög grad oviss, och flygstyrkor skulle kunna avgöra slaget om Kiev till Ukrainas fördel. Alla ledare i vår Värld är nog inte av ”Magadan Magdas” skenheliga, ryssvänliga sort. Och det är nog tur. Ett ingripande från väst är den enda logiska följden – och låt oss alla hoppas att det sker SNART.

Var är de ”Vita Bussarna” för Gammalsvenskby ? Varför vill ”Magadan Magda” inte hjälpa våra LANDSMÄN ??

Chefredaktörskan Tove Lifvendahl i SvD anlägger nu samma syn på ”Magadan Magda” och den svenska Regeringen Andersson som den som framförts i ”Hedniska Tankar” och ställer sig frågan varför Statsministern så kategoriskt är emot ett svenskt NATO-medlemskap, när detta i realiteten är det enda, som kanske kommer rädda Sverige från att gå samma öde till mötes som Ukraina, och dess plågade befolkning. Hon skriver:

Den 8 mars 2022 kommer inte att gå till historien som en stolt dag i Sveriges historia. Drygt två veckor efter att Ryssland inlett invasionskrig mot Ukraina, i Putins strävan efter ett återupprättat Storryssland, och i sammanhanget varnat för ”motaktioner” ifall Finland och Sverige skulle ansluta sig till Nato, meddelade den svenska statsministern på presskonferens en obegriplig följsamhet.

Också andra svenskar har reagerat. Vi blir fler och fler som noterar var ”Magadan Magda” och hennes Regering egentligen står. Migrationsverket har gjort i ordning 30 000 mottagningsplatser, men detta sker när mer än 2 miljoner Ukrainare redan tvingats fly från sitt hemland, och den etniska rensningen börjar bli ett faktum. Inget mer militärt stöd till Ukraina har aviserats, trots att detta borde vara det första den svenska Regeringen nu borde skicka. Sveriges regering kunde också skicka doktorer och sjukvårdare – men nej men nej – ”Magadan Magda” vill inte skicka något sådant, trots den ryska terrorn mot civila. Hon skyller på att ”det vore för farligt, det skulle trappa upp läget” etc – och spelar därmed Putin rakt i händerna..

 

Teckning av den svenske karikatyrtecknaren ”Steget Efter” från 8 Mars 2022

Ryska styrkor förbereder just nu inringningen av Kiev, och amerikanska experter förklarar att det kommer att ske inom 96 timmar. Uppgifter har cirkulerat i svenska media om att stadens invånare har livsmedel och vatten för högst tio dagar. Även situationen på Kievs sjukhus är brydsam. I detta läge väljer alltså Magdalena Andersson att stänga av all hjälp, och omintetgör en anslutning till världens mest effektiva försvarsallians. Ramzan Kadyrov och hans Tjetjenska muslimer står nu utanför Kiev, redo att plundra och mörda – liksom den sk ”Wagner-gruppen” som Putin låtit ta hem från Afrika. Wall Street Journal har rapporterat om hur Putin värvar araber, bland annat tidigare IS-krigare, som lovas 8000 dollar i månaden för att ge sig på fredliga Ukrainare. Och det är inte den enda faran. Många sk ”Illegalister” – personer med väldigt oklar nationell identitet – har ”planterats” i Sverige av Ryssland – det hävdar idag de oberoende forskarna Joakim von Braun och Mikael Odelberg, som tillika varit svensk försvarsminister.

Situationen runt Kiev 8 mars enligt Dagens Nyheter. Ryska pansartätar och artilleri har attackerat civila mål vid bland annat Irpin och Byshiv, och försöker innesluta staden, som fortfarande har öppna förbindelsevägar söderut. Hjälp kan ännu nå fram !

Men det finns ljuspunkter. Trots den svält, som härjar i bland annat Mariupol vid Azovska Sjön, har den ryska offensiven emot Odessa – Ukrainas tredje största stad – inte ägt rum. Evakueringar har lyckats, i alla fall i mindre skala. Ukrainas generalstab rapporterar att ryska pansarförband nordväst Mykolaiv har drivits tillbaka med svåra förluster, och Mykolaiv håller fortfarande stånd. På Donetsk och Luhansk-fronten händer ingenting enligt de amerikanska källorna, eftersom Ryssland med avsikt väljer att inte gå till attack just där. Inte heller har den ryska armén fortsatt längs Dnjeprs västra strand och Kachovka-reservoaren, där Gammalsvenskby (med minst 80 fullt svensktalande och 200 svenskättlingar) fortfarande är i Ukrainska händer.

Striden har stått stilla vid Kachovka-reservoaren i mer än en vecka nu. Den svenska Regeringen har fått alla chanser att ta hem Gammalsvenskbyborna, men gör ingenting ingenting ingenting åt situationen – utan prisger dem åt Ryssland – efter vad det ser ut. Hur kan vi någonsin ursäkta detta ? Hur fungerar Magdalena Andersson, rent moraliskt – och hur fungerar de journalister, som styr nyhetsurvalet i de största tidningarna ??

Dagens Nyheter publicerar just nu en utmärkt artikelserie vid namn ”Ukrainska Öden” som redovisar vad vanliga Ukrainare känner, men inte ett enda ord ägnas av denna Rikstidning åt Gammalsvenskbyborna, och svenskar i Ukraina. Det tycker jag är ganska ynkligt av de svenska journalister som befinner sig på plats. Att få hem våra landsmän, borde ha högst prioritet.

Det är bara landsortstidningen ”Hela Gotland” – där vänorter finns – som alls noterar Ukrainasvenskarnas fruktansvärda belägenhet. Det finns kvinnor och barn som vill fly, men som inte kommer ifrån byn – jag har som ni alla vet själv besökt den, och minns att vägarna var ganska dåliga redan 2004 – vägstandarden på grusvägarna norrut har nog inte förbättrats sedan dess. Tidningen ”Dagens Samhälle” berättar om kampvilja, och att många – särskilt den manliga befolkningen – kommer att försvara det land som blev deras, precis som Gammalsvenskbyborna gjort i alla år – men vem tar hand om de flyende, vem hjälper kvinnorna och barnen ? Den frågan borde varje svensk kunna ställa till Magdalena ”Magadan Magda” Andersson och hennes Regering…

 

Om Sverige kunde sända mobila sjukvårdsteam till Polen 1945, varför kan vi inte det nu – år 2022 ?

Under andra världskrigets slutskede räddade Sverige genom bland annat greve Folke Bernadottes och det svenska Kungahusets försorg minst 15 000 Nordiska fångar från Nazisternas koncentrationsläger, inklusive många Polacker. Bernadotte har i dessa BLM-tider beskyllts för att vara rasist, enbart för att hans expedition inte var tillräckligt stor för att rädda alla, och för att han av naturliga skäl måste rädda danska, norska och nordiska fångar först – deras trostillhörighet registrerades heller aldrig.

Detta är historiska fakta. Det officiella Sverige blundade inte den gången, men ynklig, passiv och OMORALISK som regeringen Andersson är, väljer den att ingenting göra – och evakuerar inte Gammalsvenskbyborna – trots att man mycket väl skulle kunna göra det – i samarbete med Ukrainas Regering. Senare tackade som vi vet Israel och den sk ”Stern ligan” – döpt efter Bar Kochba – en judisk frihetskämpe på 100-talet, vars namn betyder ”stjärnans son” – (det var röda stjärnor det var tal om den gången..) Sverige för all hjälp genom att skjuta ned Folke Bernadotte i Jerusalem 17 December 1948, som vi alla vet – detta var den sorts tack, som Israel gav oss…

Volodymir Zelensky, Ukrainas Hjältemodige president, har sagt till Putin att han kan tänka sig att avstå från alla krav på Krim-halvön, Luhansk och Donetsk, trots Rysslands stöld och orättmätiga erövring av dessa områden 2014. ”Magadan Magda” gör inga fredstrevare, men Macron i Frankrike, Turkiets och Israels ledare gör fortfarande vad de kan.

Tove Lifvendahl och SvD har alldeles rätt, när de konstaterar att gårdagen var en skammens dag i hela Sverige. Vi svenskar borde allesammans skämmas över det slags Statsminister och det slags Regering vi nu har, och dess oerhörda feghet. Vi måste hjälpa våra landsmän som är i nöd, mitt inne i Ukraina. Vi måste också verka för fred mellan Ukraina och Ryssland, trots Regeringen Andersson och dess svek emot hela Europa.

Hur ska vi annars själva kunna få någon hjälp, när kriget väl kommer – även om det kanske inte kommer än på många år ?

Vad ”Magadan Magda” kanske inte vet, och vad svenska Media INTE vill berätta…

Nej, detta är ingen HEMLIG manöver – Det är en såkallad ”Heimlich Maneuver

Medan Finland och dess president Sauli Niinistö nu direkt förhandlar om ett tänkbart kommande NATO medlemskap gör Svensk Såsialdemokratur ingenting, utan behåller sina traditionella skygglappar. Kanske har ni läsare redan observerat, att det sägs och skrivs ytterst lite om några protester emot Rysslands angreppskrig i Ukraina från de Baltiska staterna – detta är förstås ingen tillfällighet. Polen och USA samarbetar redan nära om flygunderstöd till Ukraina, trots att NATO förvägrat President Volodymyr Zelensky i Ukraina varje form av stöd i form av en NFZ – ”No Fly Zone” eller en flygförbudszon, som skulle kunna kyla ned den väpnade konflikten.

Nu får inte bara vi, utan hela Baltikum snart se vad ett NATO-medlemskap är värt – och under tiden står det klart att den svenska Regeringen med ”Magadan Magda” i spetsen inte kommer att vidta några som helst åtgärder till stöd för invånarna i Gammalsvenskby, utan bara helt passivt se på, medan de förvandlas till en historisk kuriositet. Frontlinjen går fortfarande bara några kilometer från deras hem, i Cherson och på den östra stranden av Dnjepr. Vad som sker är i högsta grad symboliskt, för utan en samlingsregering eller en valseger från oppositionen i nästa val, finns det en viss risk att alla etniska svenskar; också i vårt eget land går samma öde till mötes.

Att bara passivt sprida information om ”hur man hjälper flyktingar” räcker inte. Det är inte sådana åtgärder vi i Sverige bör begränsa oss till, i den rådande situationen. Vi MÅSTE vakna NU, och inte låta oss kvävas eller luras av ”Magadan Magdas” eller medias vita små lögner. De av oss som kan, och som har möjlighet, rätt sorts utbildning, rätt sorts erfarenhet och förmåga måste aktivt ta tag i situationen, också på andra sidan Östersjön, och framförallt måste alla svenskar vara beredda, och förbereda oss på ett långvarigt krig.

”And no more freedom, anywhere…” – DET ÄR SÅ SANT SOM DET ÄR SAGT OCH SKRIVET, gott folk !

Det ryska huvudanfallet emot Kiev fortsätter. De försöker ringa in Ukrainas huvudstad västerifrån, inklusive allt hårdare attacker emot Zhytomyr. Hur bred den ryska täten väster om Kiev blir, saknar för tillfället all betydelse. Det viktiga är att man redan slåss i Kievs nordvästra förorter, där höghus också beskjuts – ”tänk Arlanda och Upplands Väsby – tänk Rinkeby och Tensta” och ni har en god uppfattning om situationen. Ryssarna har ungefär 18 bataljonsstridsgrupper här, och från öster kommer en svag, stödjande framstöt – det färglagda område där den 15:e ryska motoriserade infanteribrigaden står, är på intet sätt erövrat, utan består av två stora ”kolonner” liknande den numer famösa kolonnen nord Kiev – och Ukrainska flygvapnet är fortfarande aktivt väster om sin huvudstad.

Vid Charkiv fortsätter Ryssland att bombardera civila i en ”öppen” stad med raketartilleri, robotar, strategiskt bombflyg, attackflyg, konventionellt artilleri, stridsvagnskanoner emot enskilda hus, men undviker varje form av inmarsch, tills de dödat tillräckligt många civila och staden blir ”uppmjukad”. Ukrainarnas civilmotstånd är lika hårt som förut, till skillnad emot vad vi ser hos vår egen befolkning, uppblandad som den numera är med 20 – 21 % främmande folkelement, vars lojalitet emot Sverige som nation nog i en del fall tyvärr måste ifrågasättas. Det var ju inte längesen, utan för ca 14 dagar sedan; som vår egen älskade Regering och nya ”Landsmoder” erkände, att Sverige blivit föremål för omfattande desinformationskampanjer – och vilka grupper runt om i världen och i vårt eget samhälle som låg bakom det, är också helt och hållet klarlagt.

Känns hon igen, ”Vår nya Landsmoder” fru ”Magadan Magda” eller Magdalena Andersson, som hon ibland också kallas ?

(Konstverk av Sven Boberg, 1910 på ”Skissernas Museum” i Lund )

Inget mer har för tillfället influtit om Rysslands lydtrupper, och de med den mystiska bokstaven ”Z” märkta specialenheter, som också rör sig genom det ukrainska vårlandskapet, men vilka de är och vad de är till för att göra, kommer snart nog att visa sig – åtminstone för de etniska Ukrainarna. Att muslimer och Tjetjener i stort antal fungerar som ”lydtrupp” lika väl som de mystiska män, som då och då fortfarande dyker upp i de Polska flyktinglägren, vill svenska media förstås inte nämna. Ca 48 000 av de påstått ”Ukrainska Flyktingarna” kommer inte från Ukraina överhuvudtaget, utan återstår att identifiera.  Det är ju bara för pinsamt, svenska journalister kan ju bli kallade för rasister eller nazisterprecis de ord Putin använder om Ukrainas nuvarande Regering – så de tiger hellre, spelar hellre med i komedin – och spelar Putin rakt i händerna…

Man skriver inte ett enda ord om de enheter från FSB, samt det ryska nationalgardet (Z-trupperna) som etablerar sig i Cherson just nu, och vad de kommer att göra med den stadens civila. Nejdå, vi ska bara få höra om gråtande spädbarnsmorsor i Karlskrona hamn, Röda Korsets basar i Älmhult – och sådana saker… Vladimir Vladimirovitj kunde inte ha ”nyttigare idioter” än de som flitigt flitigt jobbar för honom hos Schibstedts, SVT och Bonniers.

 

Ukraina har noterat några få enskilda framgångar nära Charkiv och Luhansk-Donetsk, där man kunnat gå till motattack i vissa lägen. Som jag redan antytt, är dess flygvapen på intet sätt besegrat, heller inte vad Ukraina nu kan uppvisa av marina styrkor åt Odessa och Dnjestr till. Situationen i Mariupol är mycket ansträngd för civilbefolkningen, men militärt sett är staden på intet sätt erövrad eller i ryska händer – och det bör betonas – SVT och svenska medias största fel är att de genomgående ignorerar det militära läget, förminskar Ukrainas chanser till motstånd, och fokuserar på lidande och gråtande civilbefolkning – vilket INTE HJÄLPER NÅGON eftersom alla är klart medvetna om vad det Ukrainska kriget innebär för civilbefolkningen i alla fall. Amerikanska analytiker är övertygade om, att den länge väntade landstigningsoperationen emot Odessa, kan bli verklighet inom 24-48 timmar  – men Mykolaiev håller fortfarande ut – detta är ett typexempel på hur svenska media ignorerar det verkligt farliga i den nuvarande situationen, och vad de helt missat, genomgående missar och glömmer bort att rapportera.. Temat ”kärnkraft” är som IAEA visat bara ett villospår – som SVT svalt.

Vad kommer Ryssland att göra härnäst ? Kommer SVT fortsätta med att rapportera ”Maskirovka” – men inte väsentliga nyheter ??

Avgörandet i hela kriget finns hos Rysslands Reservister, och i hur stora truppreserver Ryssland har – eller får.

Också den dummaste svenska journalist eller civilist borde vid det här laget ha begripit, att Putin offrar sina bästa trupper i Ukraina – och hans resurser är inte oändliga – lika lite som USA:s. I alla krig är det det militära motståndet, och folkens egna förmåga till kamp och uppoffring som är den avgörande faktorn – och hur stort förtroende de har anledning att hysa för sina regeringar. En minoritetsregering eller en ren expeditionsministär, vars enda syfte är att sko sig själv, behålla makten och aldrig överlåta något till oppositionen – som i Sverige – inger inget förtroende, precis. Vi ska inte inbilla oss, att ”Magadan Magda” eller Sverige nödvändigtvis får ”massor” av trupp från USA i ett skarpt läge – för de truppmassorna finns inte.

Illustration av Josef  Lada till den Tjeckiske författaren Jaroslav Haseks berömda roman ”Den Tappre Soldaten Schweik”

– Blick från arresten i Maria-kasernen, Budejovice – Där Svejk möter sin gode vän, skol-läraren…

 

Vladimir Putins Ryssland har faktiskt samma problem. Ryssland har – likt Fredrik Reinfeldts Sverige – begått det allvarliga misstaget att delvis skrota sin värnpliktsarmé, som på sin tid – under Sovjetväldet – kunde ställa upp mer än 20 miljoner soldater. Nu har man övergått till ett kadersystem med fast kontrakterad personal, främst naturligtvis inom de luftburna trupperna. (Nej, kära totalidioter på DN respektive SVT- det rör sig inte alls om ”fallskärmsjägare” – ni har inte ens förstått vad ”lufttrupp” är för något, att den kommer per hkp, inte via fallskärm…behöver jag ens skriva mer om er okunskap ?) Värnpliktsarméer fungerar i längden säkrare än kontrakterade soldater, då dessa oftast går miste om all folklig förankring – dvs om de uppför sig som Putins Armé redan gjort och gör…

18 Februari i år tillkännagav Vladimir Putin personligen, att årets värnpliktskull i Ryssland skulle kallas in tidigare än normalt. Svenska media ignorerade såklart nyheten, men redan här torde seriösa försvarsbedömare ha fått upp ögonen för vad som höll på att ske.

Ryssland kan i en enda årskull mönstra 627 000 män, ungefär (nej, de förlitar sig inte på ADHD-HBTQI personer eller kvinnor) men dessa behöver utbildas, och vad som faktiskt erbjuds är i de flesta fall två månaders grundutbildning, samt 3-6 månaders ytterligare utbildning, innan rekryterna skickas vidare till ett ryskt krigsförband – som är att skilja från blott och bart utbildningsförband, om ni nu inte insåg det, kära Bonnier-klan, kära (S) och (mp) märkta ”i natt jag drömde…” och ”vi sätter oss i ringen, laj blaj la sjungare” i det genominfantiliserade, småbarns-aktiga drömland, som en gång var Sverige.

En hel del av de som var värnpliktiga i Ryssland, och som var inkallade hösten 2021 – i motsats till de verkliga, kontrakterade soldaterna – eller ”specialisterna” som man ofta säger i Ryssland – tjänstgör redan i Ukraina. Totalt har Ryssland tillgång till 2 miljoner truppreserver, om vi tar hänsyn till de årsklasser som ”nyligen” gjorde sin värnplikt, eller fick någon gedigen militär utbildning. Situationen kompliceras naturligtvis ytterligare av att Ryssland inte kan lämna något MO eller Militarnoje Oblast obevakat – vem som helst kan ändå inse att trupper behövs också i Kaliningrad, i St Petersburg Oblast, Murmansk-området, Fjärran Östern och till och med vid gränserna emot Kazakstan och Kina – men Ryssland har sannolikt tillräckliga resurser för att fortsätta kriget emot Ukraina ändå – och folkliga protester från ”vanliga” ryssar kommer INTE att hjälpa.

Rysslands SMD eller södra militärdistrikt (skilj från oblast, det är en mindre enhet) har tillkännagivit, att de redan ökat mängden reservister i aktiv tjänst från 400 till ungefär 38 000. Samtliga av dessa uppges vara ”veteraner” med krigserfarenhet, bland annat från Afghanistan, Kaukasus eller Tjejtjenien. Dra själva era slutsatser av detta, samt gissa vilket beteende dessa ryssar kommer att iaktta, så snart de sätts in i strid. Tror ni de följer ”ROE” – alltså ”Rules of Engagement” eller Folkrättens regler, kanske ?

Själv är jag vid det här laget 57 år gammal, om ni vill veta – och inte ens lämplig att tjänstgöra hos Gospodin Vladimir Vladimirovitj, i vars tjänst tillräckligt många svenskar i mediabranchen eller andra branscher redan står. Och hur förhåller det sig med ”Akbar Annie”, samt Mp + V egentligen – vår egen älskade Regerings allra mest omtyckta stödpartier ?

Maria-Kasernen, České Budějovice (tyska: Budweis) som den såg ut, 2019 – arrestlokalerna ligger på bottenvåningen, till höger (jag har redan varit där)

 

På den Nionde Dagen….

”Två sorters människor finns…
De som ständigt glömmer
och de som verkligen minns”

– En smula fritt efter Nils Ferlin, 1898 – 1961

Våra statskontrollerade media uppger att Sveriges ekonomiska hjälp om 500 miljoner SEK skall ha hunnit fram till Ukraina. Ingenting är känt om de 5000 pansarskott, de 5000 hjälmar och 5000 skyddsvästar samt de 135 000 fältransoner (de flesta sådana för den Svenska Armén tillverkas numera i Norge, men det skriver man inte) som utlovats till de Ukrainska styrkorna. Så sent som i fredags delgavs jag direktiv, som i klara ordalag förklarat att det är definitivt olämpligt för alla svenska medborgare att säga eller skriva någonting om vårt eget lands militära förmåga, eller som rör dess försvar. Att fotografera, avbilda eller omnämna något som har med den svenska Försvarsmakten att göra, kan också leda till allvarliga konsekvenser – också på individnivå.

”Då köpte jag mig – hos firma Gråt & Skratt – en gammal cylinderhatt…”

 

Jag skriver därför inte ett enda ord mer om det ämnet, men behåller min självpåtagna ”Cylinderhatt, modell reporter som jag numera skaffat mig – jag finner att den är ett klädsamt plagg – och som jag förklarat – jag kommer att behålla den hatten, tills att detta orättfärdiga angreppskrig på ett fredligt grannland är över.

Magadan Magda” som hon numera kallas, har tillsammans med sin Finländska kvinnliga Statsministerkollega påpassligt gått ut i media och förklarat, att det Svensk-Finländska försvarssamarbetet har högsta prioritet för båda våra länder, och att både Sverige och Finland måste närma sig NATO. Det återstår att se om detta bara är vackra ord från Regeringen Anderssons sida, och vi vet allihop att det väsentliga arbetet uträttas av helt andra slags människor, någon helt annanstans. Från ”Akbar Annie” -kvinnan som skulle leda Centerpartiet, bli vice Statsminister och leda mer än 30 miljoner muslimer till Sverige, hörs idag inte ett enda ord. Inte en enda utfästelse har inkommit från detta parti till stöd för Ukrainarna, vad jag kan se.

Bildkälla: Liveuamap 2022-03-05 kl 1735

TV 4 uppgav kl 1900 ikväll att den Humanitära Korridor som man kommit överens om med Ryssland, och som var avsedd för att flytta befolkningen i Marijupol vid Azovska sjön till. Zaporozja vid Kachovka-reservoarens norra ände,nu förstörts. Ryssland bröt vapenvilan och började hänsynslöst öppna eld mot orter efter vägen inom 3 timmar.

Återigen ser vi, att varje form av ”förhandling” med Ryssland är totalt meningslös. Det är som att försöka förhandla med Islamska Staten eller IS, eller som att försöka ”tala förstånd” med Svenska Kyrkans representanter om man är Asatroende. Du kan inte resonera med en fiende, vars enda mål är att utplåna dig från jordens yta, som vill förstöra hela din kultur, utrota också ditt språk, ta ifrån dig allt det goda du har, ödelägga hela ditt samhälle och som helt uppenbart hatar ditt sätt att leva. Det går bara inte.

Jag har läst andra rapporter som berättar att den Ukrainska befolkningen i Mariupol är för stolta för att ta emot rysk ”humanitär hjälp” eller matpaket från de ryska soldaterna. Hellre svälter de, för man samarbetar inte med en ockupationsmakt, inte på något enda sätt. Kommer ni ihåg vad jag sade om olämpliga hjälporganisationer i det förra inlägget ? I Ukraina har jag vänner, och de som håller med mig – det vet jag med säkerhet idag.

Och har man valt sida, så har man valt sida. Jag tror inte på enfaldigt bönerabblande, ljuständning, ”fornsederi” eller ”Interreligiösa råd” som nu smyger och tassar runt i Sverige. De pacificerar, immobiliserar och gör oss bara dummare och passivare – till ingen nytta alls, då AKTIV HANDLING och MOTSTÅNDSVILJA är vad som gäller !

Magadan Magda” har inte nämnt ett enda endaste ord om Gammalsvenskby, och alla de svensktalande, som bor där – och vars mat nu är på upphällningen. Inga rapporter om räddningsförsök, ingen ”tyst diplomati”, inga ”humanitära korridorer”, inga Vita Bussar – ingenting. Så behandlar vår Regering de människor av svensk härkomst, som de först av alla borde ha försökt rädda. Eller ska vi tro att allt är hemligstämplat, och att den hemligt hemliga diplomatin fortfarande verkar från själva Hemlighusen, adress Gustav Adolfs Torg och Lidingövägen ? – Ja, vad tror väl ni – goda medborgare (för det är ni väl?) men för egen del har jag slutat tro på ”Magadan Magda” och hennes tomma prat. Hennes handlande väcker inte mitt förtroende, och då finns det andra personer i samma Regering och vårt eget land, som faktiskt GÖR något – och inte bara pratar smörja.

Från hela det svenska folket kommer idag bevis på frivilliga insatser, för Ukrainas och Gammalsvenskbys väl. För civilbefolkningen, och de två länder och Europeiska kulturer vi själva vill skydda, emot de totalitära krafterna. Putins muslimska och tjetjenska allierade lär ha 12 000 ”specialister” till i – de mord och den terror som pågår i islams spår, kan vi livligt föreställa oss.

Allt detta sker här och nu – under denna nionde dag.

Nio är Naud-runans tal, själva Odenstalet – som ni kanske vet – jag har bloggat om det under rubriken ”Hedniska Tankars Runkurs” under stycket ”Eddan och Runorna” ovan – under en lyckligare, fredligare tid som kanske nu är borta för alltid – men När nöden är som störst, är ändå hjälpen som närmast, säger det äktsvenska ordspråket. Naud-runan är inte bara en ödets runa, som bestämmer vartill vi alla är ”Nödda och Tvungna”, utan också en läkeruna och en skyddsruna, varmed det onda kan bindas och undvikas. Oden vann inte runorna bara vid ett tillfälle, utan i ständig strid, ständig kamp – och ökade i kraft och visdom.

Också på de rysk-ortodoxa kyrkornas kors, sitter helt hedniska naud-runor nedtill – för de av er som nu vill vara kristna. Jag är det inte, för jag är Hedning och humanist, i alla händelser, i alla skiften – intill min sista dag – och det är mitt öde, som jag själv valt.

Kiev håller ut, trots omringningsförsök österifrån. Sjöinvasionen från Krim mot Odessa har försenats, och ryssarna har ställt in sin inmarsch och ”rensning” av Charkiv för dagen, i sina försök till kringgång. Deras stödjande operationer i söder går inte helt bra för dem – medan svenska media vägrar att rapportera om konflikten från rent militär synvinkel, precis som vanligt. Och det är faktiskt den militära dimensionen i detta krig, som är den avgörande. Ryssland har valt ett angreppskrig, och dess angreppskrig emot en fredlig grannstat, är ett angrepp också på hela Europa, och på den svenska nationen, lika mycket som den finska och alla andra Europeiska nationer. Så långt har Statsministern rätt, men vad hon faktiskt gör och inte bara säger, är en annan sak.

Runt om i Sverige återgår folk till att prata om sina katter, se på enfaldiga melodifestivaler eller njuta av den första vårsolen. Vad vårsolen nu angår njuter jag med, men jag hatar den indolens, den oförmåga att ta verklig ställning som jag ser runtomkring mig. Vi får inte låta oss pacificeras av media, tomma ord från Regeringshåll eller Monoteisternas meningslösa bönerabblande, som bara tjänar till att göra folk tysta och stumma. Vi måste åtminstone försöka att göra en långvarig, uthållig insats ”över tiden”.

I den svenska Riksdagen råder en skammens tystnad, och det är skammens dagar som vi alla får uppleva och se. Skammen över de ledare som svek, som svikit och fortsätter svika – men ödets dag för de som tror på bättre tider, ett slut för ”Magadan Magda” och för en tillnyktring inom svensk politik – samt det Ukrainska folkets seger.

 

 

Äreminne över staden Cherson, och för de kämpande i Gammalsvenskby…

”When they poured across the border
I was cautioned to surrender
This I could not do
I took my gun and vanished.

I have changed my name so often
I’ve lost both wife and children
But I have many friends
And some of them are with me”

– En smula fritt efter Leonard Cohen, ”The Partisan”

Enligt de senaste rapporterna från Cherson, den första stad de ryska arméerna lyckats inta i Ukraina, lider nu stadens invånare brist på livsmedel och snart sagt allt annat – vilket också de ryska trupper som ockuperat den gör. Den lokale borgmästaren lär ha uppmanat till lugn, och att medborgarna gör bäst i att åtlyda de främmande ockupanterna. Självklart ingår detta i den civila administrationens roll, och man kan ju alltid hoppas, att Borgmästaren inte visar sig vara en Quisling och en förrädare, ja en sådan som sviker hela sitt folk.

Cherson var en mycket vacker stad när jag besökte den 2004. Jag minns dess plataner – träden som kantade alléerna, torgen och kvinnorna – de var djärva och frimodiga, de klädde sig på ett annat sätt än i en socialistiskt sinnad stat som Sverige – detta ”feminismens Saudi-Arabien” – där förekom inga svarta sopsäckar eller burkor, inga ”påsar över huvudet” som på kvinnorna här hemma, oavsett om de påsarna är endast andliga eller högst reella, som i de förorts-kalifat och No-go zoner, som upprättats på många håll i vårt Sverige. Cherson skulle också vara den stad, som antikens Amazoner – dessa sägenomspunna kvinnliga krigare – kom ifrån – och i betydligt mindre smickrande sammanhang – den stad som hade flest ”mail order brides” eller sk ”postorder-brudar” i hela Ukraina – men själv såg jag inte minsta spår av något sådant.

Jag minns Komosomolsk-varvet, och dess varvsinvalider – det var en plats man en gång tillverkade Sovjetiska atomubåtar på – och där gick ännu svårt stympade män det året, människor som fått sina ben amputerade på det ryska viset, halvvägs ned på vaden, och med benstumpen stickande ut från knäleden baktill, i sned vinkel – vilket inom parantes gör livet mycket smärtsamt, ifall man som dessa varvsinvalider måste gå på kryckor. Och jag minns de vita byggnaderna av marmor, de som också står nämnda i Odd Munks gamla Flatö-bok från 1300-talets slut, där stadsbilden i Cherson faktiskt beskrivs i en känd saga. Dit rodde och seglade jag nedför Dnejpr, för det var endast med ren muskelkraft som jag kom dit, och förflyttade mig vidare ut på Svarta Havet, där invasionsflottor nu styr rakt emot ett fredligt Odessa. Det året – för längesen – körde också svenska, vinröda SL-bussar omkring i staden, eftersom de varit en omtänksam gåva från Sverige och ett svenskt konsulat i närheten, med gott om såväl attachéer som handelskontakter.

Kherson, Ukraine – July 22, 2020: View from the Dnieper River to the Kherson embankment at twilight (Ukraine). Many people-tourists walk along the promenade in the Ukrainian town in the evening

Också den plats ni ser här ovan, nere vid den kalla och fuktiga Dnjepr, minns jag mycket tydligt. Man frågade mig det året – för längesedan – om jag och mina kamrater möjligen var någotslags partisaner, under blågul flagg. ”синій і жовтий” – sådana är färgerna i båda våra länders flaggor – och ja – det finns ännu partisaner här i världen – de som slåss och kämpar för friheten, utanför de reguljära arméerna, oavsett om de nu måste ta till sådana trubbiga vapen som enbart tangentbord, eller kanske gevär. Till partisanerna hör jag visst ändå, och det är för alla dem som fortsätter slåss och kämpa därute, kämpa emot de totalitära krafterna, kämpa emot övermakten – som jag nu skriver detta.

Inte ett enda ord hörs om Gammalsvenskby i svenska media, trots att ”Hela Gotland” nämner gamla Sofia Hoas, som kan berätta att maten börjar ta slut där också, men att byborna har kampviljan kvar. Många av dem vägrar fly, men fortsätter kämpa. Snart kommer de första ryska plundrarna, och vi vet på förhand vad det innebär. Ingen hjälp kommer från Sverige, ingenting görs från den svenska Regeringen med ”Magadan Magda” i spetsen – så vitt vi kan höra, och så långt vi kan se – Gävle Dagblad berättar om en annan resa 2008, och illustrerar den med Somalia-bilder, talande nog – eftersom dess journalister tycker att ”en bit av Sverige” skall illustreras på just det viset – kanhända är det någotslags svårförklarlig humor, trots att varje människa borde begripa att det är Europa, inte Somalia; som nu är under attack.

Norrköpings Tidningar och Piteå Tidning tidning gör sakligare reportage, som inte ljuger eller förvanskar.

Igår natt gjorde USA:s ambassadör Linda Thomas-Greenfield ett oväntat uttalande i FN och för hela Världen. Hon påstod, att Ryssland hotat med att invadera såväl Finland som Sverige. Genast uppstod ett vrål av förtrytelse och hån inom den svenska journalistkåren, och den guldsmidde Cocktail-Officeren herr Överstelöjtnant Johan Paasikivi, nu utnämnd till officiell ”Expert” i SVT, tillika lärare på FHS, måste genast genast genast komma med facit i hand; och skyla över med hartassen, bagatellisera och förklara för oss allihop att detta bara är ett tomt ”maktspel” från USA:s och NATO:s sida, som om inga sådana konkreta planer faktiskt finns eller funnits, Studio Ett i Sveriges Radio måste också beklaga sig, fast där kom betydligt klokare och sundare synpunkter från en viss Herr Alexander Stubb, tidigare Statsminister i Finland, numera akademisk forskare i den behagliga staden Florens – mycket vacker den också, och översållad med konstskatter.

Underligt nog antar jag herr Stubbs synpunkter som mina, men föredrar att inte lyssna för mycket på Övlt Johan någonting, eftersom jag känner till hans befäls- och människotyp. Jag litar inte alltför mycket på sådana Karlbergs- och stabsprodukter, och jag råder alla mina läsare att ta Ambassadör Thomas-Greenfields yttrande ad notam, och lägga det på minnet, för det finns en viss risk att the US of A i underrättelsesammanhang vet mer än oss själva, även om vi inte skall överdriva, eller ta det faktum att Sverige nu kallat upp en person från den Ryska ambassaden till UD; för att överlämna en officiell protest mot den kränkning av vårt luftrum, som igår genomfördes av fyra ryska stridsflygplan utanför Gotland, och i närheten av NordStream 1 som något alltför allvarligt...

 

Denna symbol är HEDNISK – Bara så ni vet…

 

Bräkande som små lamm står ändå den svenska journalistkårens små ”fredsapostlar” där och tror så innerligt på gud och jesus, rapporterandes om klockklangen från Notre Dames kyrktorn och pinglandet i kristna små bjällror, vilket ska illustrera att de sk ”Fredsförhandlingarna i Brest” (de menar Brest Litovsk, inte Brest Frankrike..) ovillkorligen kommer att krönas med framgång. Det är ju nästan rörande med sådan naiv barnatro, men bara en dåre kan tro att något konkret skulle komma ut ur dessa ”samtal” annat än en högst tillfällig vapenvila, eller ”humanitära korridorer för massflyktnu när EU infört ett års flyktingamnesti för alla Ukrainare – med tänkbar förlängning upp till tre år, maximalt. Till och med President Macron uppges nu tveka inför Rysslands Ledare, deras agenda och vad Ryssland redan i åtta dagar hållit på med.

Det vore idiotiskt, extremt ”svenskt” och extremt dumt, att se ”Fredsförhandlingar i Brest” som något annat än rysk Maskirovka, ja ytterligare en Potemkin-kuliss.

Man får bara hoppas att detta inte innebär slopad gränskontroll – som vanligt ! – för hela Sveriges del, men med tanke på ”Magadan Magda” och hennes Regering, så kan vi frukta det allra värsta – och många ”oväntade besök” i det svenska folkhemmet.

SVT rapporterar idag om att det Ukrainska Kulturarvet är under hot. – ”Jotack, det stämmer” säger nu jag. Kulturarvet ÄR under hot – hela Europas kulturarv, och inte minst Sveriges – det ämnet har jag tagit upp gång efter annan, liksom de frivilliga partisan-insatserna från alla dem, som försöker bevara det. Detta är inte precis någon nyhet, och torde framstå som ytterligare en pinsam självklarhet för de flesta av mina läsare – åtminstone alla de av oss som inte är så korkade eller ”bakom flötet” av oss att vi jobbar för SVT, DN eller Schibstedts, samt deras anhang på Rosenbad.

Putin använder sig av Tjetjenska och Muslimska styrkor i Ukraina. Sådana personer har de senaste dagarna också dykt upp bland flyktingar i Ukraina och Polen. Dags att ta detta på allvar – eller hur kära Tullverk, kära ”Magadan Magda” !

Andra har varit betydligt klarsyntare för dagen. Till och med Aftonbladets redaktörer känner till de överenskommelser som – apropå detta med ”förhandlingar” och ”avtal” slutits mellan Vladimir Putin å den ena sidan, och den Tjetjenske Ärke-Muslimen Ramzan Kadyrov, och hans mord-kommandon, som redan besegrats på ort och ställe i Kiev. De uppges flerfaldiga gånger ha försökt mörda Ukrainas President Volodymyr Zelenskyj – och även om vi inte skall överdriva betydelsen av detta faktum heller, så kan det noteras, att det hör till ”det diplomatiska spelets regler” det med – åtminstone när det gäller ett sådant land som Ryssland.

Både Polska journalister och oberoende svenska dito har igår iakttagit, hur knivbeväpnade, mörkhyade individer av obestämbart ursprung försökt tränga sig före Ukrainska kvinnor och barn i just Polen, trakten av Lviv och angränsande, ”Europeiska” delar av Ukraina.

Vad beror detta på ?

Varifrån kommer just de provokatörerna ?

Kan liknande Kadyrovs, Akilovs, Taimour Abdelwahads mfl anlända till någon svensk hamn eller flygplats de med, inklämda eller rättare sagt ”innästlade” bland Ukrainarna – eller jobbar de redan inom exempelvis den svenska sjukvården, polisen eller någon annanstans… Ska vi blunda för det – ”turn a blind eye” som Engelsmännen säger inför vad som faktiskt skeräven om vi såklart inte skall vara alltför mycket alarmister, inte alltför mycket överdriva riskerna – för att det finns en förhöjd risk emot Sverige, även om den inte rör någon invasion – vi har redan helt andra sorts fiender inom landetäven det torde vara uppenbart…och är ”inte någon nyhet”

Nyligen skall det ha beviljats en tre timmar lång ”eldpaus” från det ryska artilleriets sida vid Charkov. De ”Indiska Utbytesstudenterna” i staden måste nämligen åka hem nu, och fick fotvandra till tre stora uppsamlingsplatser, ca 5-6 km bort. Indien var – som ni alla vet – ett av det ytterst lilla fåtal stater, inte ville enas om den gemensamma resolution mot det Ryska kriget, som FN skrev under igår.  Det yttrandet eller nekandet att ta ställning, är också ett diplomatiskt faktum som bär syn för sägen.

 

Mina tankar går just nu till den här mannen – klädd i en enkel grön tröja som ni ser, lika enkel och flärdfri som den gröna T-shirt jag bär för kvällenjag har burit sådana plagg i mer än 21 år nu – och det beror inte bara på att jag tycker att de är praktiska, ja flärdfria och även rättfärdiggörande att bära. Volodymyr Zelenskyj kanske också kommer att bli ett slags ”partisan” så småningom, precis som jag – även om vi inte ska överdriva likheten, trots att där finns klara beröringspunkter.

Båda vill vi försvara de folk och de nationer som faktiskt är våra egna, för vi är realister; och inser till skillnad från alla dessa ”goda kristna” och IS-anhängare att vi inte kan rädda hela Världen, ja inte ens halva. Vi är inga ”Galna Gretor” utan bara partisaner in spe.

Det finns ett Europeiskt kulturarv, som sagt – och i det arvet ingår kanske också en man till. Det är en viss Arkadij Babtjenko, som åter uttalar sig i DN, såsom varande rysk oppositionell, och fyller Dagens Nyheters spalter med stoff av sällspord karaktär, med hans alldeles egen formuleringsförmåga och frasering, ja – han framstår närmast som studentikos, oförskämd, stor i truten – ja som ett äkta FÄLTSVIN av första graden – inte som något cocktail-pimplande Högdjur framför SVT:s kameror, precis.

Du ska ha tack, kamrat Arkadij, för dina finstämt poetiska små ord om FSB och dess olika motsvarigheter, runt om i vår värld – det säger jag dig.

Bildkälla: Dagens Nyheter, 2022-03-03

Eller – med en liten partisansk visa, från det glada 1980-talet…Också en längesedan flydd, fredlig tid… Både här och i Ukraina…

”Fältsvin – vad döljer du för mig
i dina mörka ögon ?
En svag nyans – av fel nånstans ??
Men ÄNDÅ – Jag MÅSTE fråga…
Är DU ett FÄLTSVIN ???”