I Alvablotets tid: Fler och fler svenskar begravs UTAN ”Svenska” Kyrkans medverkan

Den 29 Oktober i år – före Alvablotet hade tidningen ”Mitt i” I Stockholmsområdet en intressant artikel, som bekräftar vad många redan vet. Allt färre och färre svenskar önskar någon medverkan av ”Svenska” Kyrkan eller rättare sagt den Evangelisk-Lutheranska förtryckarapparaten i begravningen av deras anhöriga och vänner.

Man brukar säga, att begravnings-sederna är det som ändrar sig allra sist i ett samhälle. Under 1880-talet och nittonhundratalets första årtionden förd de kristna en närmast desperat kamp emot återinförandet av kremering, en Hednisk och Asatrogen sedvänja som praktiserades redan på bronsåldern. Idag är kremering socialt accepterat överallt i det svenska samhället, och väcker inte längre några kontroverser. Tidningen rapporterar att över 80 % av svenskarna väljer det Asatrogna sättet att begravas, och i Stockholms Län mer än 90 % – kremeringen har slagit igenom överallt, och numera kan ”Svenska” Kyrkan inte göra det minsta åt det, eftersom det svenska folket ändå har träffat sitt val.

 

 

Kånna högars gravfält i Småland

I och för sig förekom även jordbegravningar under hednisk tid,men kremering var ändå det vanligaste bruket. I den kristna bibeln och koranen är kremeringen, eller ”uppbrännandet i eld” totalförbjuden, och förbehållet svåra missdådare, vilket gör att Mosaiska trosbekännare och muslimer ofta motsatt sig den, men för oss Asatroende är det bara naturligt att återvända till det land som fött oss, och där vi hela tiden levat. För oss finns inget skrämmande eller fel i detta.

1959 lär den första minneslunden i Sverige ha grundats, och nuförtiden lär man också ha askgravlundar utomhus, kollektiva begravningsplatser som helt och hållet erinrar om de gravfält och storhögar som funnits ända sedan bronsåldern. Än så länge tränger sig de kristna ofta på människor i deras sorg, och försöker ta över vad som borde vara en privat ceremoni till minne av den avlidna eller avlidna med att i vanlig ordning predika och tjafsa en massa om ”jesus” osv – något som är allt mindre och mindre önskvärt, eftersom ju en begravning handlar om att ära den bortgångne eller bortgångnas minne, och inte om att sprida någon kristendom.

Det här tror jag är anledningen till att allt fler och fler människor väljer en borgerlig begravning eller att kremeras direkt, utan ”Svenska” Kyrkans inblandning överhuvudtaget.

Redan för två år sedan var 13 % av begravningarna i Stockholms län borgerliga, och det väntas att begravningar utan kristen inblandning snart uppgår till 25 %.

Tidningen intervjuar Tomas Kvarnström, föreståndare på St Botvids krematorium i Huddinge, som uppger att var tionde bregravning nu är en sk ”direktare”, alltså att den döde eller döda kremeras utan någon föregående ceremoni, och att begravning eller en minneshögtid sker först efteråt, ibland i samband med gravsättningen, ibland inte.

De kristna ojar sig och protesterar som vanligt, men varför det ? Man påstår, att det faktum att fler människor kremeras direkt skulle tyda på att ensamheten i samhället ökar, men det finns det inte det ringaste bevis för. Idag bor folk ofta utspridda, och en och samma släkt eller vänkrets är inte längre lika ofta koncentrerad till en och samma plats, vilket gör att kanske inte alla har lätt att hinna till en begravningsceremoni, och därför väljer man kanske att ha själva begravningsakten eller minnesfirandet på en annan plats, och inte på den ort, där de närmast anhöriga sedan gravsätter askan efter den döda eller döda. Det här är egentligen inget konstigt, och heller inget att bli upprörd över, men som vanligt klagar och gnäller de kristna, bara därför att det inte är deras religion som får stå i centrum längre.

Också i hednisk tid var gravöl eller minneshögtid och gravsättning två olika saker. Gravölet och den föregående bålfärden kunde ofta vara en storstilad ceremoni, men gravsättningen eller ihopsamlandet av askan och dess högläggning i gravhögen var till för de närmast anhöriga, och någonting som man höll helt privat.

Personer vid Stockholms Kyrkogårdsförvaltning, som tidningen talat med, är inne på helt samma linje. Man vill göra avskedet mer personligt, och inte ha med någon präst som mässar och lallar om Jesus, när det är den avlidne eller avlidna alla vill minnas, och så länge de kristna inte kan förstå eller respektera detta, är de inte längre välkomna vid det svenska folkets högtider. Man har också en vilja att låta avskedet vara personligt, och ge utrymme för att minnas de anhöriga själva – och så är det nog bäst..

Utspridning av aska får idag inte ske utan länsstyrelsens tillstånd, och till skillnad från hur det är i Danmark, har de Asatrogna i vårt land inga privata gravhögar eller minneslundar – men själv tror jag att detta är ett mål, som vi gemensamt måste kämpa för att införa inom de tio närmaste åren…

 

”Inte en man, inte ett öre mer till Monoteismen” – FORTSATT KAMP i såväl Nybro som Järfälla…

Den Fd Riksdagsmannen Thoralf Alfsson, från Kalmar, numera i Kommunalfullmäktige och utsedd till Politisk vilde, och en stor Sverigevän, tillhör de bloggare vars alster jag regelbundet läser. När ”Runkampen” pågick som värst i våras, skrev han följande tänkvärda ord, som jag och vi Asatroende i det här landet aldrig kommer att glömma, eftersom han var bland de första att ge oss sitt förklarade och helhjärtade stöd, när Regeringen Löfvén via sin Justitieminister Morgan ”Mollgan” Johansson började ägna sig åt Hets emot Folkgrupp, direkt från talarstolen.

Tyvärr är det inte första april!

Jag har burit min torshammare i guld under snart 10 år. Den är en kopia på en torshammare som hittats i Köpingsvik på Öland och tillverkad av en guldsmed i Borgholm. Ska Morgan Johansson tvinga mig att ta av mig den? Aldrig i livet. Den är en del av min identitet!

Om det blir verklighet måste Morgan Johansson även avliva alla gäss i Sverige då deras fotavtryck finns avbildade på mitt foto. Annars kan ju gässen begå brottet ”hets mot folkgrupp” genom att trampa runt på Sveriges sandstränder.

Den sista idioten tycks ännu inte vara född!

Och som vi såg, var Justitieministern verkligen ute på vad man kallar en ”Wild Goose Chase” den gången, eller vad man brukar kalla ett ”fruktlöst företag” på amerikansk engelska. Att jaga vildgäss till fots, är det ju inte mycket nytta med. Varje vildgås, som sätter sina fotavtryck på den svenska jorden, ritar faktiskt en Tyr runa eller en Jalkr-runa (beroende på vilket håll man ser fotavtrycket från). Har ni tänkt på det ?

Nåja – vår vän och landsman Thoralf gjorde häromdagen en viktig upptäckt, ty kristen som han är, hyllar han valspråken ”Sanningen skall göra eder fria” samt ”Sök, och ni skall finna!” vilket även jag som hedning kan ställa mig bakom. Vi är alla landsmän och etniska svenskar först och främst, trots att vi må ha olika åsikter om andra ting.

I Nybro Kommun har ledande politiker sålt ut centralt belägen fastighetsmark värd närmare 2 miljoner kronor till Islamska Extremister för 83 000 kronor.

Hur kan sådant alls få förekomma ? undrar ni förstås. Det hela verkar vara ett solklart exempel på sk ”Jäv” eller hur partiska sakintressen kunnat ta över i en svensk kommun, vilket Thoralf Alfsson också misstänker. Jäv – sk ”Intressejäv” närmare bestämt, är förbjudet i Svensk Lag. Om det till exempel skulle komma fram, att en statlig tjänsteman på vad som kallas SST, ”Nämnden för stöd till Trossamfund” sitter och delar ut pengar till ett samfund som han själv är med i, så skulle det inte bara se väldigt, väldigt illa ut – det skulle också vara direkt olagligt – likaså om en kommunal tjänsteman i Nybro eller någonstans sitter och delar ut ”fritidslokaler” till en skum religiös sekt, som vederbörande råkar vara med i själv, eller där släktingar till mutkolven ifråga finns.

Nu har just det inte bevisats i det aktuella Nybro-fallet, men man måste ändå fråga sig hur det hela gick till, när detta beslut plötsligt fattades i December förra året. Anno 1988 köpte kommunen de tre fastigheterna Brunnen 6,7 och 8 för mer än en miljon kronor. Tjugo år senare – när fastigheternas värde stigit till mer än 1,9 miljoner kronor så fattar kommunen plötsligt beslutet om att sälja dem till den lokala ”Islamska kulturföreningen” för 83 000 kronor – en enorm förlustaffär för alla skattebetalare, och hela det svenska samhället.

Thoralf Alfsson frågar sig varför inget annat samfund, ingen annan spekulant, utan bara och endast bara vad som visat sig vara en Wahabitisk sekt, och fanatiska anhängare av Sunna fick köpa de tre fastigheterna. Det normala på fastighetsmarknaden brukar ju vara, att man säljer till högstbjudande – och – ifall man är en kommunal verksamhet – oftast med vinst, eller med omsorg om kommuninvånarnas pengar. Thoralf har frågat de ansvariga politikerna inom (C) och (S) – samma mäktiga junta som numera styr hela Sverige på Riksnivån, men de vägrar svara.

Känt är emellertid, att det rör sig om en moské på ca 600 kvadratmeter, med en särskild koranskola för småflickor, som ska tvingas gå i shador och burka. Överensstämmer detta med svensk värdegrund ? Är tvångsundervisning i Islam, alls något som vi önskar oss i Sverige ? I Tyskland har man börjat undersöka hur utländska intressen – bland annat från Kuwait och Irak – plötsligt börjat ”finansiera” diverse såkallade ”föreningsverksamheter” i Tyskland – när det i själva verket rör sig om radikaliserade moskéer.

Vårt lösenord för ÖVERLEVNAD måste bli – ”Inte en man, inte ett öre mer till Monoteismen !

Man kan ju fråga varför inte Nordiska Asa Samfundet lika gärna fick köpa de tre villatomterna i Nybro – och varför kommunpolitiker där anser, att just islamska moskéer måste ha försteg, framför alla andra tänkbara eller otänkbara verksamheter – och varför radikal islamism måste stödjas av svenska politiker, som säljer centralt belägna fastigheter till underpris.

I Järfälla utanför Stockholm finns det till och med (S) märkta politiker, som inte delar den gängse (S)harian, enligt vad jag läser i lokaltidningen idag.

En blind gås – förlåt jag menar naturligtvis Hen eller Höna – finner också ett korn… av sanning ibland…

Det är oppositionsrådet Eva Ullberg (S), som tycker att Järfälla kommun borde sluta betala för att barn ska gå i sk ”religiösa friskolor” utanför kommunen. Enligt lokaltidningen ”Mitt I” uppges Järfälla inte ha några religiösa friskolor, men man kan verkligen undra. Mycket märkliga ”kulturföreningar” som lär ut koranens bud finns redan i kommunen, men det är också känt att det råder etableringsstopp för religiösa friskolor i Sverige överhuvudtaget, i alla fall fram till December 2019, då en statlig utredning skall presenteras om den saken.

Och som ni vet, har Järfälla Kommun redan framsynt förbjudit Halal-kött och andra grymheter inom kommunen – vilket jag redan skrivit om.

Lokaltidningen skriver:

Men S i Järfälla presenterade motionen om etableringsstopp redan på senaste kommunfullmäktige.

– De har tillsatt en utredning, men vi kan inte vänta. Vi behöver själva i vår egen kommun se vilka möjligheter vi har att göra för att det inte ska bli etableringar i Järfälla. Det är ingen enkel fråga, det är vi väl medvetna om, säger Eva Ullberg

Hur många religiösa friskolor finns det i Järfälla?

– Det finns inga religiösa friskolor i Järfälla just nu. Vi har elever som går på religiösa friskolor utanför vår kommun. Vi vet att det etableras friskolor då och då i vårt län och landet.

Nikoletta Jozsa (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, har inget besked om hur hon ställer sig till motionen än.

– Liberalerna har på riksnivå en inställning. Det är att vi säger nej till nyetablering av religiösa friskolor och utökning. Lokalt har vi inte diskuterat det i partigruppen än, säger Nikoletta Jozsa.

Själv hoppas jag ortens Liberaler och övriga partier tar sitt förnuft till fånga. Skolan skall inte vara en plats för religiös indoktrinering – där hör endast fakta och därmed hedendom hemma – inget annat. (S) har rätt i att integrationen och sammanhållningen i vårt samhälle helt försvinner, om man tillåter vissa föräldrar att helt isolera sina egna barn från omvärlden och normalt umgänge, och istället låter dem falla offer för religiös sekterism.

Det gäller att inte gå på Värdegrund eller ”Väädegjund” i den Kommunala debatten..

 

Alla kulturer och alla religioner är inte likvärdiga, nämligen. Det finns de som helt klart har ett mindre värde, och som inte passar här eller i ett fritt samhälle – och till de religionerna hör Monoteistiska sekter, Ökenreligioner och Mellersta Östern-kulturer av ett visst snitt…