År 2019 – ytterligare ett år av framgångar för Hedniska Tankar

2019 var ett år fyllt av framgång för Asatron och den nordiska hedendomen. Fler och fler hedningar organiserar sig, och de organiserade Asatroendes antal är nu uppe i över 3500, om vi får tro på vad dessa samfund själva säger. Islam och Krystendummen ligger i sina dödsryckningar, vilket manifesterar sig i ökad terror och våldsbrott i den ”allsmäktige” Gudens namn, även här i Sverige. Men sådant är ju inget att förvåna sig över. Dessa ökenreligioner från mellanöstern är ju totalitära läror från början till slut, och det faktum att de inte kan acceptera någon annan uppfattning än deras egen, kommer alltid fram till slut, inte minst när man resonerar med de typiska av dessa religioners företrädare. Vi i Norden måste ändå förr eller senare våga sätta hårt emot hårt, och aktivt kämpa för den ständigt fortgående hednandeprocessen. Det är endast så vi når framgång, och endast så vi kan överleva i det långa loppet. Demokratin och det sekulära samhället är ingen självmordspakt. Den har rätt att försvara sig emot de dunkla krafter, som vill dess undergång.

Monoteismen fortsätter hota hela vår planet, och alla de varelser som lever på den, men i takt med att Hedendomen och Polyteismen sprider sig, minskar också tron på den påstått ”allsmäktige” och dessa avskyvärda, totalitära livsåskådningar oförtrutet. Också denna blogg drar sitt stå till stacken, för titta här:

 

Genom mer än fem år av kontinuerlig utveckling och tillväxt, har nu denna blogg fått ett högre och högre läsarantal, dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad i flera års tid. Ökningstakten har inte varit jämn hela tiden, men intresset för denna blogg har hela tiden varit i stigande, inte i avtagande, och fortfarande frågar jag mig själv hur stor denna blogg egentligen kan bli.  Man kan ju säga, att den ägnas åt ett förhållandevis smalt ämne, och Aastron är inte ännu med ibland de stora Världsreligionerna, och kommer kanske heller aldrig att bli det, eftersom det är här i Norden och bland Nordiska människor som Asatron ska utövas, inte i USA, Afrika eller övriga delar av Världen. Den hör lika intimt samman med Norden som Shinto hör samman med Japan, och det är här i vårt eget kulturlandskap och vår kultur, som våra gudar och makter trivs bäst.

Antalet läsare har nu vuxit till 285 stycken varje dag, och detta antal har jag lyckats hålla, i ett helt års tid. Själv tycker jag att det inte är någon dålig prestation, om än ökningen detta år inte var så stor som mellan 2018-2019, då läsarantalet ökade med hela 30,7 % eller nära en tredjedel. I år motsvarade ökningen endast 3,7 % och som vanligt vet jag att det finns ett litet fåtal personer här och var som inte gillar den här bloggen – en del av dem har till och med försökt stoppa den – men vad de här dummerjönsarna inte förstår, är att varje försök från deras sida att göra motstånd emot mina Hedniska Tankar bara ökar läsarantalet.

Å andra sidan finns det många som stöder mig, inte bara omedvetet genom att fortsätta läsa den här bloggen och sprida de budskap som taktfast hamras in genom den. Jag vill passa på att tacka alla därute – främst i det Hedniska Sverige – för ett kraftfulla stöd. Ser vi till Hedniska tankars genomslagskraft rent globalt, ser den i början på 2020 såhär:

 

Hedniska Tankar har läsare överallt i Världen, utom i en del diktaturstater som Iran eller Nordkorea, dit inga hedniska tankar når och ingen avvikelse från konsensus  eller gruppkonformiteten ens är tillåten. Förutom vissa underutvecklade länder i Afrika, så är nu den hör bloggens innehåll spritt över hela Världen, och det var förstås detta jag ville uppnå.

Till och med i länder där det råder krig och svält, som Jemen, och befolkningen rimligen skulle kunna ha mycket vettigare saker för sig än att läsa bloggar om Asatro från ett såpass litet 10-miljonersland uppe i Norr som Sverige, läser man alltså vad jag skriver – och jag är nu den enskilt största bloggen om mitt ämne på nationell basis – till och med större och mer läst än många föreningssajter.

Försöker vi så identifiera var denna blogg har flest läsare, eller rättare sagt vilka länder de kommer ifrån, kanske ni kommer ihåg detta diagram från förra året:

 

De länder som är ”16 i topp” eller de 16 länder där den här bloggen läses flitigast, har varierat lite genom åren, men Sverige – och därefter USA – har hela tiden legat i en konstant ledning. Själv tycker jag inte om Amerikaner, och än mindre Amerikanska Asatroende som ni vet, eftersom jag anser mig ha föga eller intet gemensamt med dem ifråga om tro, men om några av dem nu är bildbara och kan lära sig något, så är de givetvis välkomna hit, trots risken för att dessa amerikaner som vanligt bastardiserar, förvrider och lortar ned alltsammans, vilket är USA:s intellektuella kännemärke här i Världen, som vi alla dessvärre vet…

Föga förvånande har Finland och Norge också legat som nummer tre respektive fyra på listan, medan Danmarks och Islands position ibland växlat. Asatron är stark i alla de Nordiska länderna, men även i länder som Storbritannien, Tyskland och Ryssland har Asatron fått ett fotfäste och har stark grogrund, delvis beroende på historiska sammanhang efter vad jag tror, delvis på grund av andra saker. Finland är vårt närmaste grannland, och har en svenskspråkig minioritet. En annan sådan finns i Estland, och Nordiska ”kolonier” finns också i övriga delar av Världen, men för 2019 års del, ser utvecklingen ut såhär:

 

 

Som vi ser har utlandsberoendet ifråga om antalet läsare generellt minskat. USA och övriga Världen utgör en mindre del av denna bloggs läsare än förra året, och det är jag på sitt sätt glad över. Finland har sjunkit ned till nummer fyra, medan Norge tog tredjeplatsen. Danmark och Storbritannien har också bytt plats ifråga om antal läsare, samtidigt som båda länderna ökat sin läsarfrekvens i absoluta tal. Tyskland går bakåt, men Ryssland går fram och slår tyskarna med en placering. Helt nya och otippade länder på lisan är Nederländerna och Slovenien, liksom Australien och Schweiz – men Island, Spanien och framförallt Kanadas intresse dalar, vilket kan bero på individuella variationer – antalet läsningar per år kan vara så lågt att dessa siffror bara representerar enskilda personer, och då är det ju inte underligt, att jag kan ha tappat en läsare här och där i något enskilt land…

Emellertid – tack till alla de som stod ut, och fortsatte läsa och hedna er under det gångna året !

Jämför vi siffrorna för ”hela tiden” får vi lite mer säkerhet i statistiken, och tabellen – likt ishockey eller skidskytte – två andra i huvudsak Nordiska företeelser, liksom Asatron, ser i så fall ut som följer:

 

Som vi ser har fler och fler Hedniska Tankar nått de åtta översta länderna i tabellen, där denna blogg har ett fortsatt starkt och oförändrat stöd. Historiskt sett har antalet läsningar i Spanien gått om det i Frankrike, medan Nederländerna kommer starkt, och har gått upp från 361 läsningar genom tiderna år 2013-18, till 733 läsningar år 2013-19. Ökningen är ändå inte större, än att en enda person eller läsare kanske orsakat detta. Island har också gått framåt en position, och är nu den 11:e största läsarnationen, medan Australien är den 17:e största.

Intresset är dock vikande i främst Kanada, Italien och det katolska Polen, liksom Irland, där jag haft enstaka trogna läsare i det förflutna – men på det hela taget, får man även i dessa länder allt fler och fler Hedniska Tankar till livs, och man hednas mera och mera..

Vi kan också dra slutsatsen att 88,54 % av mina läsare kommer från Sverige – om man ser till det antal länder där jag blivit läst 100 gånger eller mer, rent historiskt… (över 50 nationer). USA står för 4,16 % av läsarna, medan Finland står för 1,3 % och Norge 1,2 %. Danmark står bara för 0,73 % och Tyskland 0,54 % Storbritannien 0,52 % Ryssland 0,29 % Spanien 0,22 % Frankrike 0,21 % och Island 0,2 %… Tillsammans svarar dessa 11 länder för ungefär 98 % av det totala läsarantalet…

Till Ars och Fridar, alla läsare ! Till God äring och frid – may you live long and prosper !!

Lite mer om den där oreflekterade Universalismen

Socialantropologer, som Lévi-Strauss (ej att förväxla med jeanstillverkaren med samma namn  )och andra, lär ha sagt att anledningen till att vi alls lämnade grottstadiet och utvecklades i någon som helst riktning, var att människor alltid organiserat sig i stammar, klaner, nationer och riken, eftersom det trots allt är en fundamentalt mänsklig och naturlig impuls, att söka sina likar. För stora skillnader i språk, kultur, intellekt, religion eller etnicitet har i längden aldrig kunnat överbryggas, och det är i motsättningarna; eller vår mänskliga förmåga att envar köra sitt race, så att säga – som framstegen alls sker.

duracellkanin_426350a

Vi har aldrig kommit fram till någon bättre organisationsform för mänskligt liv än nationalstaten, för all erfarenhet visar hittills att multikulturella imperier inte blir så värst långlivade – något hundratal år högst. Korporativistiska eller Anarkistiska stater har – i den mån de alls kan sägas ha existerat – inte funnits till så länge de heller. Naturligtvis är det möjligt att vi i något drömt, dimdunkelt fjärran skulle kunna uppnå det anarkistiska paradiset, eller full multikulturalism – men för egen del tror jag knappast att det alls kan inträffa under min livstid, och inte på många generationer än – om inte annat för att det där som kallas demokrati, eller rättare sagt principen om majoritetsval – dvs 51 % av befolkningens hävdvunna rätt att trycka ned de andra 49 %:en lägger klara hinder i vägen för den saken.

uluru_68585852

Åter då till det här med Asatron, och Universalism i en något snävare mening. Går det att vara Asatroende i Australiens öknar, till exempel ?  – Tja, det är klart att det går för sig – rent teoretiskt – men hade du befunnit dig på södra halvklotet, min vän, så hade du inte kunnat fira Midsommar och Midvinter vid deras normala tidpunkt, och för övrigt skulle du inte kunna märka några årstidsskillnader alls i den Australiska öknen.

Vad du skulle märka, däremot, var att där finns en helt annan hednisk tradition än den Nordiska – Hedendomen finns ju vart som helst på hela jordytan – och efter ett tag skulle du antagligen märka, att det finns ett Aboriginskt kulturlandskap i den Australiska öknens fjärran trakter. Reste du sedan till Japan, skulle du förmodligen möta Japaner, som tycker det vore helt meningslöst att försöka sig på att utöva Shinto, om man inte är just japan och bor i Japan. Japan har nämligen också ett kulturlandskap, förstår du – käre läsare eller kära läsarinna – och ett eget språk, en egen identitet och en egen kultur.

roadside-shinto-shrine-Nikko

Ganska så många Shintoister torde hävda, att ”kami” eller gudarna och det andliga – som kan finnas i en sten, ett stort träd, en vindpinad tall, en öde kustremsa eller strängt taget varje föremål i landskapet – inte kan finnas utanför sitt hemland, och att de inte alls har samma makt eller inflytande i en helt annan del av Världen, där makterna ser helt annorlunda ut, och där det finns ett annat kulturlandskap, annat språk och andra traditioner.

Samma Japanska Shintoister har aldrig sagt sig själva vara bättre än någon annan religion, kultur och livsfilosofi bara för det, och heller inte sämre – utan just bara annorlunda. De hävdar sin rätt till egenart, rent av – och många av dem står också emot saker som alltför mycket västerländskt inflytande, eller för den delen invandring; som Japan aldrig haft såvärst mycket av. I den mån vi nu alls tror på Demokrati och mänskliga rättigheter, vill säga – borde vi också låta sagda Japaner sköta sig själva – och inte kasta atombomber på dem, vilket vi redan gjort – utan något större resultat i längden…

rosten-15

Om nu en Japansk eller Indisk besökare – exempelvis en Hindu – kom förbi Rödstens gård i Östergötland, till exempel – ja då skulle Japanen genast igenkänna en kami, och Hindun utropa, att detta är en Shivalingam, rest just till ära för guden Shiva eller Frej, eftersom vi ju alla faktiskt är Indoeuropéer.

Och Frej och Shiva påminner mycket om varandra, liksom Freja och Kali, Heimdall och Agni, Odin och Vishnu bland annat – fortfarande därför att vi just är Indoeuropéer i den här Världsdelen.

Kontentan av vad jag säger just nu är att alla folk har sin unika Hedniska tradition, särskilt om de nu är ursprungsbefolkningar – vilket vi svenskar faktiskt är i vårt eget land – och att det förmodligen skulle kännas rätt främmande för en Australisk aborigin att utöva Asatro, lika lite som vi här i Sverige firar karneval i februari som Rio-borna – vi skuttar inte  omkring halvnakna på våra isfyllda gator och försöker dansa samba just då, eftersom vi alla skulle frysa häcken av oss – och har vi alls någon kulturell, språklig och historisk medvetenhet, inser vi att det finns klara skäl till att kulturer, språk och stater – samt religioner – faktiskt ser ut just som de gör.

En hindu i Sverige k-a-n naturligtvis utöva Asatro, om han eller hon nu råkar vara intresserad av ämnet. Likaså kunde samma Hindu göra det i Indien, även om det av naturliga orsaker blir betydligt svårare – men allt går om man har viljan. Eller kunskapen. Utan kunskap, däremot – blir det hela skäligen meningslöst, och att uppfinna något nytt, rakt av – utan att stå på jordfast grund – är för det mesta mycket mer än vad de flesta av oss mäktar med, då vi inte är gudar eller gudinnor själva.

Således finns ingen plats för oreflekterad universalism här i världen, men däremot gärna för det som kallas lokal förankring, identitet och sunt förnuft..