Etikettarkiv: Salwan Najem

Profilbild för Okänd

En skändad grav – och ett skamligt mord – 1 år efteråt…

av

Si Monumentum Requiris, Circumspice

– Om du behöver ett minnesmärke – se dig då omkring  !

(Ofta citerad Latinsk sentens, använd av Hedningar och Humanister)

Svenska media vågar inte skriva om det. SVT och alla dagstidningar förtiger det. Men – Vi Asatroende och Hedningar vågar !

Sanningen om Sverige som nation och vilken sorts samhälle vi blivit tystas ned, och göms undan. I det förra inlägget nämnde vi kurden Salwan Momika, vars enda brott var att protestera emot Islam, och bränna koranen. En man ifrån ett annat land, som varit soldat och plutonchef, men som aldrig begått något krigsbrott, men som fegt mördades på sin balkong i Hovsjö, Södertälje för ett år och en dag sedan.

SÄPO och svensk polis lovade honom skydd, enligt vad media påstått. Han hade laglig rätt till asyl, och lika laglig rätt att söka svenskt medborgarskap som någon ibland allt det kriminella slödder, som sökt sig hit och som vistas här – på vårt samhälles bekostnad. Men, Salwan Momika var en hederlig man. Han bytte aldrig medborgarskap, kunde inte svika det land som sett honom födas – för han förblev Irakisk medborgare hela livet, trots Saddam Hussein, trots Islam, trots alla de Totalitära krafter han hela tiden kämpade emot.

Som en ensam Hedning. Som en man utan land.

 

Foto: Frankie Fouganthin CC BY-SA 4.0 /Samnytt, Svenskt ”alterntivmedia”

Vet ni hur det känns, goda medborgare och medborgarinnor – för något tredje gives icke ? ”Hedniska Tankars” hela redaktion vet, för vi har gjort gemensam sak med våra Kurdiska bröder. Varje människa har enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna den grundläggande rättigheten att ha en nation, en nationalitet som är individens egen – men i Kurdistan och på andra ställen i Midgård, väntar man ännu på den rätten. Och dessa Mänskliga Rättigheter, skrivna enligt förslag från en viss Eleanor Rooseveldt år 1948, förutsätts vara eviga, trots AI och allt annat – de kan helt enkelt aldrig ändras, har man sagt – varken nu eller i framtiden, inte om tiotusentals år från nu, eller om mänskligheten upptäcker annat intelligent liv i universum, eller om vi förutsätter att vi ändrar definitionerna på vad som alls ska räknas som mänskligt.

Kom ihåg att Finland – aktuellt genom vår medarbetare Jawad Mofrad, som skrev ett inlägg om Pohjola – inte fick existera som nation mellan 1809 och 1917 – eftersom samma Finland då var en del av Ryssland, exakt samma Ryssland som idag för sitt förintelse-krig emot det Ukrainska folket , av flera skäl och historiska orsaker. Kom ihåg Polen, ett land som flera gånger försvunnit från Europas karta, men som på något märkligt sätt alltid rest sig, och kommit tillbaka igen – trots flerfaldiga delningar. Både Polen och Finland är direkta grannländer till Sverige – bara Östersjön skiljer oss åt – men detta vatten är inget hinder för oss – och det har aldrig varit ett hinder tidigare i historien heller.

Vad som händer i Kurdistan, Iran och Irak – kan mycket mycket snart – snarare än någon av oss tror – också hända oss själva. 

 

Ska vi låta Islam, Kristendom och andra totalitära ideologier ta över i Sverige, eller skall vi förbli vad vi faktiskt är – fria människor med rätt att utföra symboliska protester emot det vansinne som omger oss ?

Visst, vår broder Salwan begick kanske hädelse, när han brände en dåligt översatt kopia av en bok, som ändå existerar världen över, men han förtjänade aldrig dödsstraff, eller att bli mördad, bara för detta.

Det svenska alternativmediet ”Samnytt” – vars chefredaktör Dagerlind blivit satt i fängelse för en politisk ”skådeprocess” eller en ”nuisance suit” med ett amerikanskt uttryck, har idag – på årsdagen av Salwan Momikas död – vågat publicera en del av sanningen. Nu måste ni alla förlåta oss att vi blott citerar i andra hand, för att citera andra artiklar med angivande av källa, är inget brott det heller, utan bara god och sund press-etik. 

Sedan i September 2025 har svensk Polis en ny huvudmisstänkt – oavsett om denne person nu är skyldig eller inte… Misstankegraden framgår inte, lika lite som eventuella juridiska bevis eller sakomständigheter, men vi kan i så fall endast citera Olof Palme, en framstående svensk Statsminister, vars död också förblivit olöst. ”Dessa Satans Mördare !” lär han ha utropat på sin tid, dvs 1980-talet.

”Dessa Satans Mördare !” Detta är en bild på Islamisten Bashar Zakour, en feg stackare som vistas i Iran – där andra mord just nu sker – Han vågar inte stå för sina egna handlingar…

Bildkälla: Polisen samt alternativmediet Samnytt.

Islamisten ifråga har fegt flytt sin kos som en hund, med svansen mellan benen har han tagit ”semester” i sitt hemland, och vägrar prata med svenska myndigheter och förklara sitt handlande, trots att han sannolikt fått alla chanser att göra det – i mer än ett halvår. Nu har man också skändat Salwan Momikas grav i närheten av Södertälje, uppges det – och ”Svenska” Kyrkan vägrar att skydda den man, som ”Kyrkogårdsförvaltningen” på ”orten” lovade att skydda.

Man anger alla möjliga svepskäl. Den ”gode man” och förvaltare som skulle tillgodose behoven hos Salwan och hans familj – för de är ju kristna – har ignorerats. Också den ”Svenska” Kyrkan – eller dessa eländiga falska Lutheraner sviker de drabbade och tar bort gravstenen – trots de anhörigas böner om att låta den stå kvar, eftersom ”säkerheten inte kan garanteras”. 

ÅTERIGEN SER VI VILKEN GENOMFALSK LÖGN HELA KRISTENDOMEN ÄR, OCH HUR LITE DENNA ”SVENSKA” KYRKA BRYR SIG OM DE ENSKILDA MÄNNISKORNA

Svensk Såsial-demokratur, med sitt eviga fåraktiga bräkande om ”alla människors lika värde” är inte mycket bättre, för alla människor är inte, har inte varit och kan inte vara ”lika mycket värda”. Alla individer har samma grundläggande rättigheter, javisst – men detta är INTE samma sak som ”lika värde”

En enda Salwan Momika har faktiskt MER VÄRDE för hela mänskligheten, än tusen och åter tusen små skitstövlar, typ Bashar Zakour – och det torde vara pinsamt uppenbart för de allra mest trögtänkta läsare eller läsarinnor, om man nu inte är svensk politiker, såkallad ”kyrkoman” eller sysselsatt inom media.  Detta trots i och för sig hedervärda svensk-kurdiska politiker typ Nalin Baksi, som i och för sig alltid varit en tillgång för sin icke-existerande nation.

 

Men – det finns en bättre väg, som leder bort från den nutid, vi alla tvingas dela. Den vägen heter Asatro – och Hedendom. Enligt Asatron – som är högst allvarlig, och inte någon fånig smörja typ ”new age” för halvidiotiserade ”fornsedare” och andra vrak (läs debatt-artikeln på länken här om vad verklig tro är för något) I Asatron finns inga enskilda gravar, inga gravstenar, ingenting sådant. Gravskicket har visserligen varierat i vårt land under de tusentals år som gått, men än idag bränner vi våra döda och gravsätter dem i gravhögar – och de går inte så lätt att utplåna…

Tidigare i denna blogg har ”Hedniska Tankars” chefredaktör berättat om sin gamla farmor, död vid 92 års ålder. Hon var visserligen prästfru och född under 1900-talets början i Sydsverie och ett fullt modernt samhälle, men lät sig begravas i en minneslund – utan sten, utan minnesmärke, utan namn. Hon återgick till den goda jorden, enligt sina fäders tro – allesammans bönder. ”De som verkligen kände mig, kommer ändå minnas och tänka på mig ibland” – så löd hennes egna ord, sommaren 1997 – och tror man så – med verklig treue, truth, troth – och ingen djävla, meningslös ”sed” som bara är en serie mekaniska upprepningar – så behövs ingen gravsten. I sina efterlämnde papper, fanns en dikt av Pär Lagerkvist, den kände svenske nobelpristagaren, men dess ordalydelse har vi redan upprepat för er, så många gånger.

Handlingar och tankar väger ändå tyngst, efteråt – och för eftervärlden.

Detta beskrivs i en av Hávamáls allra mest feltolkade och felöversatta strofer, där ordet ”värn” och inte ”man” finns med – för att värna, är ändå huvudsaken. Den värsta feltolkning av de två stroferna – jag behöver väl knappast säga vilka de är vi det här laget – är att det skulle vara ”människorna” som har rätt att avkräva dom över den döde. Så är det inte alls. ”Litilla sanda, litilla saefva, litill ero geds guma” står det i en annan av Hávamáls strofer. ”Som små sandrevlar, små vassruggar, små är människornas sinnen” – för de flest individer blir inte annat än småborgerliga, skenheliga, osanna, och för de människor som offrat sina livför vad de ändå trott på, framstår de slutligen bara som boskap.

Återigen, vi ska inte upprepa vad vi redan sagt – för ni lyssnar ju ändå inte…

Men – vi ska viga dig till vila, Salwan Momika – med andra ord, och på ett annat sätt, som dina anhöriga och kvarlevande släktingar kanske ändå förstår.

Framför dig står Hedna män.

De som talar med Odens röst, på vad som är en Friggas dag.

Vi ikläder oss godens, ja fältprästens roll – där inga andra präster finns eller hörs, och detta är det godord vi ska skänka just dig för dagen.

En gång – i just Finland, kanske Pohjola, stod där skrivet…

”EN GRAV”  (citat från Bertel Gripenberg, 1905)

Fiendehänder graven grävde
inga snyftningar vinden kvävde
inga bröst sig i saknad hävde
fienders hån ditt liktal var.

Ingen känner den plats dig döljer
Blomsterkulle din grav ej höljer
fienders hat dig i döden följer
men din ära skall stråla klar !

— —

Nesligt ok med din död du bräckte
Domnat land till liv du väckte
tvådde skölden, som smuts betäckte
bragdens runor i den skar.

Vård på graven du ej behöver
hög som äran är skyn däröver
Allting döden i glömska söver
äran ensam blir evigt kvar

Eller – för att travestera en annan poet, en Kanadensare och Jude den här gången – vi skulle ju nyss i veckan fira ”förintelsens minnesdag” hade man påbjudit, och då kanske det passar med en text som använts och fortfarande används av den Israeliska Armén,samt IDF, Israeli Defence Forces – som ett minne över det landets fallna.. Här, i vår egen tolkning:

Who by fire, who by water..
Who, in the sunshine
Who, in the night-time

Who, by high ordeal
Who, by common trial
Who, in your month of May
Who, by slow decay

And who shall I say – is calling ?

Who, by Avalanche
Who, by his own hand
Who, by all-out command
Who, in his mirror
Who, in his rounds of love

Who, for your greed
Who, out of his hunger
Who, by something blunt

And who shall I say – is calling ?

Who, by brave assent
Who, by accident
Who, in mortal chains
Who, in power…

And who shall I say is calling ?

 

Människor kan möta döden på så många olika sätt, och av många olika orsaker. Det sägs att vi föds som original, men dör som kopior. Det är helt fel slutsats, för sanningen är precis den rakt motsatta.

Vi föds som billiga kopior, som inget vet och inget kan om den mänskliga tillvaron, men förhoppningsvis lär vi oss något under livets gång.

Salwan Momika – och hans gode vän Salwan Najem – som numera lär ha lämnat Sverige och sökt visum i USA – var ändå män som slogs eller fortfarande slåss för en god och rättvis sak

Oberoende av vad den svenska rättvisan säger.

Oberoende av nationer, paragrafer, regeringar.

Vid slutet, står segern – och varje människa bör försöka leva sitt liv så, att han eller hon i slutändan blir delaktig av denna seger – men det är aldrig samtidens sak att fördöma eventuella tillkortakommanden. Vi är trots allt bara människor allesammans. ”Det må vi se, när vi nogsamt oss själva får granska, att ingen är fri från fel” som det står i en av Hávamáls många översättningar, där inga gudar eller någon ”allsmäktig herre” nämns överhuvudtaget – utan bara goda råd – och elementär levnadsvisdom.

Idag är en Friggs dag, som sagt – eller en Fredag. Också det betyder något – Veten I än, eller vad ?

 

Profilbild för Okänd

Odensdagen, 21 Thorre månad 2026

av

Vi skriver Thorre månad 2026 – för enligt den gamla svenska allmogekalendern är det andra beämner Januari helgad åt Thor – och idag är åter en Odens Dag, Onsdag, Mecuri Dies, Wednesday, Mittwoch, Mercredi på franska. Från vårt elektroniska Hlidskjalf ser vi ut över alla Världar – men denna gång med sorg i hjärtat över sakernas tillstånd, mer än allt annat.

Från vad vi kan kalla Vinland i Väster meddelas, att en viss Orange figur med namnet Trump, fortsätter sin megalomani, sitt kejsarvansinne, sina diktatorsfasoner – ja – vi tvekar faktiskt inte när det gäller att använda det ordet. Det har framkommit, att Norges Statsminister Jonas Gahr Störe – inte ordföranden i den Norska Nobelpriskommittén – som man ju kunde tro – fått ett officiellt brev, undertecknat av Mr Trump, i vilket denne sägs kräva att få tilldelas Nobels Fredspris omgående, och utan vidare spisning…

Varför Stör man Hr. Störe ? ”Bitte nicht Stören” skulle vi vilja säga – om vi vore tysktalande…

 

Porträtt av en senil GALNING – värre än Nero Claudius Caesar Augustus Germanicus ?

På ”Hedniska Tankars” redaktion – fortfarande med tre fasta medlemmar – två kvinnor och en man – vet vi inte längre vad vi ska säga, skriva eller ens tycka. Vi kan endast erinra oss de Olympiska Sommarspelen år 67 – detta år väntar ju världen med spänning på Olympiska Vinterspel i Milano – Cortina d’Ampezzo år 2026 – som skall invigas den sjätte dagen i Göje eller Goe månad – en månad som borde vara helgad åt  Diserna, Disablotet och mildare makter.

Svenskspråkiga chatbots försöker ”sälja på” oss nyheten om att det skulle kunna ske kurtis i Cortina, ungefär som vid sommarspelen i München år 1972, där en viss kung vid namn Carl XVI Gustav Folke Hubertus träffade sin Silvia Sommerlath, född i Heidelberg 1948 och numera 82 år gammal. Vi tror inte på sådant, ”Alla Hjärtans Dag” eller ”Valentine’s Day” till trots – eller Lupercalia, som i det gamla Rom. Snarare anropar vi då Vale – Odens son och hämndens gud – med en sista önskan om att vissa makthavare – i öst som i väst – skall frånträda sina uppdrag frivilligt, och utan att en viss Vladimir Vladimirovitj skall tillträda posten som officiell övervakare av en fredsprocess i Gaza, utan FN, utan några internationella samarbetsorgan överhuvudtaget – utom ett enda, som utsetts av – gissa vem ?

Det är fullständigt överdjävla omöljigt för en någorlunda sund människa att tro på något sådant, liksom dogmen om ”Galna Greta” Thunbergs påstådda helighet, eller att en viss Morgan ”Mollgan” Johansson – samtidig Vice Statsminister, Inrikesminister och Justitieminister i en tidigare svensk, Socialdemokratisk Regering åter skulle komma till makten i höstmånaden September, detta annus horriblis eller onådens år – och driva en ”Feministisk Utrikespolitik” vilket vad som påstås vara ”ledande” svenska media skriver på fullt allvar, utan tillstymmelse till ironi.

Vi har redan sett vad alla dessa tomma floskler, ”Feministisk snöröjning” i Stockholms innerstad verkligen inneburit – till förmån för gamla tanter på Östermalm, kanhända, men till uppenbar nackdel för ett helt lands samlade infrastruktur, motorvägar, logistik – och än mera.

Den orange, däremot – har nått åldern 79 år – en ålder då individer av manligt kön borde dra sig tillbaka, inte befinna sig i Davos – exempelvis – på fel sida av Alperna från Italien sett – och inte längre skriva brev till Nordbor med groteska krav, eller absurda påståenden om att han själv skulle ha stoppat eller avgjort minst fem krig, eller väpnade konflikter, vilket är en besynnerlig lögn.

År 67 regerade fortfarande kejsar Nero, enligt Suetonius – historikern som skrev ”De Vita Caesarum” – men däremot INTE ”Historia Augusta” från 400-talet enligt vår tideräkning. Han var Nordafrikan, har man räknat ut – möjligen född i Hippo Regius, Mauretania – dåtidens Mauretanien låg inte i Sahel, utan där Algeriet ligger idag. Den galne kejsaren däremot, lyckades flytta de Olympiska Spelen framåt med hela tre år – enbart för att han ville besöka staden Korinth på det Grekiska fastlandet, inte Peleponessos… Inte ens nutidens Caesarer har lyckats med något sådant, möten i Davos eller ej.

Galningen Nero tilldelade sig själv priset som vinnare i Rhetorik, retorik – ja politisk talekonst – likt någotslags Cicero – som var senator, aldrig general, aldrig härförare, aldrig statsman. Därefter ”vann” Nero bland annat priset som vinnare i tävling med ett tiospann hästar – inte ens en Kvadriga – som på Brandenburger Tor i Berlin – en Olympisk gren som överhuvudtaget inte fanns – ens som uppvisnings-gren – därför att något sådant aldrig skådats på en antik stadion tidigare. Dessutom fanns där inte ens några guldmedaljer – de var inte ens uppfunna då.

Sex hästar på en triumfbåge i Moskva. Helt utom tävlan – FUSK – Överbud

Hemma i Sverige firar ”Hedniska Tankars” yngsta redaktionsmedlem snart sin tjugoårsdag. Salwan Najem – nu 48 år – bördig från Kurdistan – ett land som inte finns på Världskartan – har efter alla mordhot han utsatts för, hädelsedomarna efter Koranbränningarna tillsammans med Salwan Momika – vår broder från Kurdistan – försökt skaffa visum i USA.

Svenska myndigheter kan inte längre garantera hans säkerhet skriver man – men hans brott är obetydliga – han har bränt en svensk, dålig översättning – helt symboliskt – delar av vad som på falska grunder ansetts vara en ”helig bok” enligt vissa – men kan man ens klandra en man från något sådant ?

I Iran pågår en folkresning, vad som kan vara början på ett blodigt inbördeskrig – några önskar sig en Shah, inte en kung – men en vis och välvillig sådan. En man av Palawinernas hus, den allra senaste Shahens son – rent av – nu 66 år gammal och redan pensionsmässig – men kanske god nog att styra ett oroligt rike genom en svår tid. Nero lär ha fallit av sin triumvagn – vi skulle kalla den ”Decedrigan” med tio hästar på vårt eget ”Pig Latin” – och störtats i gruset. År 68 – året efter alla hans Olympiska Dumheter – han skulle bli 32 år – begick han självmord i en av Roms dåtida förstäder, kanske Subura – dåtidens Suburbia, norr om Forum.

År 69 kom det fruktansvärda ”Fyrkejsaråret” då Rom fick inte mindre än Fyra härskare med diktatorisk makt – Otho, Galba, Vitellius – och så Vespasianus – av Flavernas hus – den klokaste av dem alla – kanhända. ”Pecunia non olet” lär han ha sagt, när han beskattade Roms offentliga toaletter och bekvämlighetsinrättningar, så att han kunde riva Neros ”Gyllene Hus” – för Nero lär knappast ha låtit Rom brinna överhuvudtaget – men pengar luktar inte, och en sport-arena, benämnd ”Colosseum” med plats för över 20 000 eller möjligen 30 000 personer, kan beskådas än idag.

Vad sker då i Midgårds dalar och vår egen Värld, efter tvåtusen år eller mer av mänsklig historia ? Vad skulle Zoroaster eller Zarathustra ha sagt, dold bland Persiens berg – ja Kaukasus – där inte bara Mithra eller Mit-Odin såg dagens ljus en gång, och där inga ”Allfäder” funnits, men däremot goda Monoteister – eller närapå en god Monoteism – vilket är en självmotsägelse i sig, lika självmotsägande som allt det som ryms i detta blogginlägg.

Kanske borde inget mer skrivas. Inga brev, inga Hedniska Tankar – ingenting.

31 Januari – 31 Thorre – sista dagen innan Goe månad – kan vi minnas en människa som dog för tre år sedan. Hon blev bara 21 år gammal. Hennes namn var Soliana – eller Soliane -för så vill vi stava henne. Hon kom från Eritrea – ett annat land än vårt. Hon väntade sitt första barn, kanske en son – kanske en dotter. Våra redaktionslokaler, kära medborgare – ligger i exakt samma kvarter – och någon mördade henne.

Mordet är fortfarande olöst. Troligtvis ett ”balkongfall” bland många, en ”defenestration” som den i Prag – en händelse som på sin tid utlöste det 30-åriga kriget.

För hennes närmaste – de som gått i samma skola, kanhända – gått på samma gator, levt i samma stad – bara några portar bort – är detta vi nu skriver ingen ”sport”. Ingen villkorlig händelse. Det är sorg och gråt över någon vi saknar, någon som aldrig mer kommer tillbaka. Drottning Soliane av Nubien ? – Nej, inte ens det. Ett barn som är dött – någons dotter.

Mes amis, Citoyens et Cityoennes.

Jag är ingen Gud. Jag avsäger mig den titeln, skicka mig inga medaljer, gör mig inte till president eller sportstjärna.

Detta är ingen sport. Detta är den verklighet de flesta svenskar, nordbor, Européer lever i – året 2026.

Människor dör inte bara i Kiev, Ukraina, Gaza eller på Teherans gator – inte ens i trivialia trafikolyckor, den ”Feministiska snöröjningen” och lille ”Mollgan” Johansson i sitt Partihögkvarter till trots. 

Jag är bara en man, en människa som fortsätter skriva.