Snart är det Midsommar, och som vanligt denna årstid får man läsa en massa kristen smörja och rena lögner på nätet. Trots att det finns klara och högst påtagliga bevis för att Midsommar är något som firats så länge tillbaka man överhuvudtaget kan minnas, eller åtminstone i 5000 år av obruten tradition, ända från stenåldern och bronsåldern och vidare framåt, finns det en massa kristna idioter i vårt samhälle som förnekar allt det här och som sprider lögner och missuppfattningar istället.

Midsommar har inte bara firats i vårt land, utan över hela Norden och Europa – och tror ni mig inte, så se alla de bevis som redovisas i mitt artikelarkiv här ovan.

En av de mest seglivade vanföreställningarna hos de kristna är att Midsommarstången – som egentligen är en MAJSTÅNG och inget annat – skulle vara någotslags ”Fallos-symbol” som de kristna hundarna skriver, fast ingenting kunde vara felaktigare. Några som helst bevis för den saken har aldrig påträffats, mig veterligen, men däremot kan Hedniska Tankar idag avslöja en av dessa kristna lögnare som fortsätter med sitt fakta-förnekande.

Självfallet kan det bero på manifest okunskap och dålig utbildning, eller dålig förmåga att kunna tillgodogöra sig fakta överhuvudtaget – eller kanske lättare förståndshandikapp. Men ett av dessa kristna vrak, som tydligen ser som sin livsuppgift att smäda och håna den Nordiska kulturen heter Wilhelm Jaresand och lär vara perrmanent baserad i Beirut och Kairo. Tidigare har han gjort sig känd för att skriva rena ”snyft-reportage” om hur ”synd” det är om IS-kalifatets frivilliga, eftersom de inte får sitta i bekväma svenska fängelser, utan fortfarande är kvar i den Syriska öknen, där Kurdiska Peshmerga vet att bestraffa dessa odjur. Och visst är det ”synd” på flera sätt än ett – synd att just Herr Jaresand skall synda i sitt skrivande..

Midsommar och Midsommarblot kom inte alls hit med kristendomen, som Wilhelm Jaresand helt felaktigt skriver. Det är fel i sak. Rena fakta bevisar det. Själva benämningen ”Midsommarblot” förekommer bland annat i Olav Tryggvasons saga. Kung Olav försökte kristna regionen runt Trondheim och blev bjuden till ett midsommarblot av sina fiender:

”När konungen talade mildt till bönderna, blevo de blidare stämda, och samtalet fördes sedan vänligt och fredligt; slutligen blev det avtalat, att Midsommarblot skulle hållas inne på Mären, och dit skulle alla hövdingar och mäktiga bönder komma, såsom sed var; där skulle också konung Olav infinna sig.”

Den kristne ursupatorn dräpte många människor, och förstörde Gudahovet, på samma sätt som Wilhelm Jaresand nu vill förstöra kunskapen om vår Nordiska kultur genom att publicera rena lögner, som han själv fabricerat. Redan en kort faktakoll på nätet skulle kunna ta honom ur de allra värsta villfarelserna, men nu verkar han vara en djupt oärlig person, vars journalistiska respekt för sanningen är nära noll och intet. Också i Agrip, en av de norska kungalängderna, står att Midsommar firades långt tidigare än några kristna fester, och att det var enbart med VÅLD som man senare etablerade en kristen tradition om ”Sankt Hans Afton” eller Johannes Döparens dag.

Redan på Gerumshällen från sådär 1500 år före vår tideräkning, avbildas hur man stagar en Majstång och dansar runt den…

Majstänger, alltså stänger som är ”Majade” och försedda med gröna blad och kvistar – vilket man gör och gjort för att fira vårens ankomst eller sommarens höjdpunkt – har funnits i flera tusen år, och är belagda också från Bronsålderns hällristningar. Detta har varit känt för forskare i mer än hundra år nu, och hela böcker har skrivits om saken .

Majstängerna har ingenting med fallosar att göra. Möjligen kan man tyda dem som en avbild av himmelsguden Frejs och jordgudinnans Gerd, Hertha, Earth – hon har flera namn – gemensamma bröllop, vilket beskrivs redan i Skirnismál enligt Eddan – och hur ett manligt stångformat element förenas med ett runt, kvinnligt, kransformat – det var först på det kristna 1800-talet, som ”Midsommarstången” skulle ha en korsform – annars har de alltid bestått av en lodrät stång, försedd med en eller flera vågräta kransar, som bilden nedan visar. Det borde Herr Jaresand känna till, ifall han alls gitter undersöka saken, eller ta reda på rena basfakta, innan han kommer med sina sedvanliga krista griller, som är gripna helt ur luften, och som ingenting ingenting betyder. Varifrån har han fått sina groteska påståenden om fallosar, förresten ? Föddes inte dessa speglosor i hans egen hjärna ?

Redan 2015 bevisade Museipedagogen Anna Braås i en avhandling att Wilhelm Jaresand bara pratar smörja. Anna Bratås låter inte lura sig av all ”kristifikation” eller alla de äldre forskare från 1930-talet, som felaktigt påstått att Midsommarstänger och Midsommarfirande skulle vara en tysk sedvänja, som egentligen är kristen eller som importerats hit på 1700-1800 talet. Hon räknar upp bevis efter bevis och indicium efter indicium på själva motsatsen, och på vad nyare, mer objektiv forskning gjord av personer utan ”kristen bias” kommit fram till. Man vet för det första att det här med Majstänger, som företeelsen rätteligen bör kallas, är en sak som finns över hela det Germanska området, alltså både hela Norden inklusive Finland, Svenska Estland och Baltikum, Tyskland, England, Nederländerna, Frisland och numera även USA och Kanada. Och traditionen att ”maja” eller att resa stänger med gröna löv, som ska påminna om Världsträdet Yggdrasil eller Saxarnas Irminsul, som också var ett Världsträd. Hon nämner exempel från bronsålderns hällristningar i Bohuslän, där en plöjare under vårbruket bär en ”maj” eller en liten majstång fäst vid plogen han kör med – men även andra exempel kunde nämnas.

Låt INGA kristna eller Muslimer störa eller förstöra vårt hedniska MIDSOMMARBLOT och firande..

Nej, vet ni – det blir nog ingen Sill och Nubbe för herr Jaresand i år, och sannerligen inga jordgubbar. Han är för evigt utestängd ur vår svenska Kulturkrets, och kommer nog aldrig mer bli inbjuden till något Midsommarfirande överhuvudtaget – men får vara kvar hos IS-kalifatet nere i den Syriska Öknen.

Istället hoppas jag nästan, att det serveras munfisk, alltså ett kok stryk, ja en god och uppfriskande portion rammelbuljong åt denne lätt meditarreananske, monoteistiske belackare.

Själv har jag inte tid med det, för dumt folk är ändå legio i det här landet, och emot själva Dumheten, är det sagt – kämpar också gudarna förgäves.

Jag avslutar dagens inlägg med en liten sång – och ska vi alls anamma något Kristet till Midsommaren, ja då föreslår jag att vi tänder en rejäl Midsommareld, och KASTAR KORANEN tillsammans med BIBELN i denna brasa, så att vi får lugn och ro för alla dessa  Våldsreligioner.

Det är Frejs och Gerds bröllop vi firar till Midsommar – liksom fruktbarheten – och Fruktbarhet kan BARA och ENDAST BARA uppstå, om MAN och KVINNA förenas – inte alls kvinna + kvinna, eller man + man – ifall ni nu inte visste om det – det är nämligen ELEMENTÄR MÄNSKLIG BIOLOGI jag nu håller på att förklara för er..