Profilbild för Okänd

HEDNINGAR i Västerled (del 2) – Gudbrandsdalen och Dale-Gudbrand

”Hedniska Tankars” redaktion fortsatte sin resa genom Norge med Myklebustskeppet som mål den 8 Juni 2025.  Vi passerade Hamar längs den skäligen ointressanta Europaväg 6, som fortfarande är Norges längsta motorväg, och den enda motorvägen i hela Norge av mer än nationell betydelse. Uppåt Gudbrandsdalenen central bygd redan i Hednisk tid, då Norge var rent och fritt från kristendom och Monoteism – ligger Lillehammer – vars namn kommer från det svenska och Nordiska Hammar, en utskjutande klippa – men inte Tors hammareäven om Norge ännu har många teofora ortsnamn, som kommer från Asatron och inget annat.

Dale-Gudbrand han var så god en mann – Givmild och vänsäll var nokk hann” – Så ungefär skrev Erling Skjaldsson, kring år 1020

 

Gudbrandsdalen blev inte kristnad förrän långt efter år 1040,den Torsdyrkande Dale-Gudbrand, som är en hostoriskt belagd person från många källor, tvångskristnades av den påstått ”helige” Olaf Haraldsson eller Olaf den Digre, han som Trönderna rättvist slog ihjäl vid Stiklastad, och som Torgny Lagman – han själv en son av tre Torgnyssöner – avvisade på Uppsalatinget. De kristna amsagorna om hur det gick till, när stackars Gudbrand så nesligt tvangs att ta korset må ingen man eller kvinna någonsin tro på, men dalen bär fortfarande namn efter honom – den siste Hedniske hövdingen på sitt eget Ting, som stod i Hundorp. Där står ännu hans gård, längs Europaväg 6.

Där syns syns 32 meter vida och mer än 5 meter höga gravhögar ännu, och i en av dem vilar kanske Gudbrand själv. De kristna har besudlat bygden kring Sör-Frons kommune med vad de kallar ”Gudbrandsdalens katedral” och minst en stavkyrka, som mycket påminner om de hedniska gudahoven, för Asatron var aldrig en utomhusreligion. Redan på bronsåldern fanns det särskilda gudahus både i Sverige och övriga Norden, Runsa i Mälardalen är inte det enda exemplet, eftersom minst ett tjugotal byggnader har påträffats sedan år 2000. Sör-Fron, en herren Frös och Yngve-Frejs bördiga bygd, för en knölpåk eller en bondeklubba i sitt vapen numera, och den duger gott.

 

Blick från trakterna av Hundorp och Kvam, Övre Gudbrandsdalen på väg emot Otta

Här har främmande erövrare och inkräktare försökt dra fram, oftast från Söder – men de har gång efter gång slagits tillbaka av Norges fria folk, och deras vänner i Nord och Väst – de som varit deras allierade, under tusen år och mer. För cirka 75 år sedan stod ett blodigt slag just här – som ingen numera vill komma ihåg, men vars historia tål att återupprepas i alla fall. Mer om det skall vi berätta i en kommande del av denna resekrönika…

 

Profilbild för Okänd

VARNING !! De TOTALITÄRA krafterna tar ALDRIG Semester….

Det är befogat att gå ut med en skarp VARNING till den svenska och Europeiska allmänheten, såhär i dessa Rötmånadstider. I Ukraina fortsätter Patriarkatet Moskva och Vladimir Vladimirovitj samt hans Regering kriget mot Ukraina.I Cherson jagar Ryssen nu enstaka civila på gatorna, och Cherson är som ni alla vet beläget på fronten närmast Gammalsvenskby, vid Dnjeprs nedre lopp.

Stöd denna organisation – och kampen för överlevnad i Ukraina !

Nästa riksdagval löper vi etniska svenskar en stor risk, när Morgan ”Mollgan” Johansson och Magadan Magda Andersson kan komma till makten igen, med deras förbud emot Runor och Torshammare, samt deras bottenlösa hat emot all Nordisk kulturell identitet. Vi vet så väl vad som hände förra gången – se avsnittet ”Runkampen” här ovan, där vi beskriver hur ”Hedniska Tankar” och Nordiska Asa Samfundet tvingades till en politisk demonstration på Mynttorget i Stockholm, och överlämnade långt över 5000 namnunderskrifter till Löfvén-regimens dåvarande representanter, som lovade att de skulle ”arbeta vidare med frågan” genom en press-sekreterare med muslimsk religiositet.

Det är Patriarkatet Moskva som med andra Totalitära krafter ligger bakom Rysslands Krig. Det är ”Tro & Soldiaritet” som de numera heter, och ”Det Muslimska Brödraskapet” som har nästlat sig in i den svenska ”Såsial-demokraturen” och som hela tiden stått bakom Mona Muslim med flera totalitära odjur i vårt eget land, som uppvisar precis samma tendenser som vi kan se utanför våra egna gränser, på randen av Europa. Vårt Europa. Det är inte deras, och det tillhör inte heller den kriminella dräggen, Rövarhövdingen Rawa Majid eller Röwa Majid med flera ”Gambinos” och andra prakt-arslen, vars såkallade ”kultur” och ”musik-skapande” vi redan sett resultatet av.

SVT rapporterar idag om hur ”Laestadianismen” eller Fanatiska Frikyrkor av det allra värsta kristna slag håller ”väckelsemöten” – eller ska vi kalla dem ”förskräckelsemöten” i Tornedalen. Detta kvinnofientliga patrask av idel abortmotståndare med sjuka, sverigefientliga värderingar som inte hör hemma i ett fritt Europa överhuvudtaget propagerar bland annat mot all användning av preventivmedel, och har fullständigt anammat den kristna ultrahögerns värderingar borta i Trumps och JD Vances USA. Härnäst kommer väl förbud emot all modern medicin, förbud emot Blodtransfusioner – vårt land lider redan brist på blodgivare, under det att krig och nya samhällspåfrestningar väntar i höst – hur länge ska vi ha råd med de här kristna fåntrattarna ?

Hur länge ? Minns Lewi Petrus och andra kristna fanatiker från det fjärran 1960-talet, och ”Korpela-rörelsens” sinnes-svaga tokdårar i samma Tornedal, där man fortfarande inte har utrotat dessa Monoteistiska villfarelser. SVT gör okritiskt propaganda och reklam för dem alla, i namn av förment ”objektivitet”.

Det är hög tid att vi Humanister och Hedningar reagerar och agerar, för den fria Världens gemensamma bästa.

Nytt från Tornedalen – och samma SVT – vars faktakontroll inte är mycket att hurra för – är också att man hittat en klassisk Vikingatida fibula i det finska Kemi, Österbotten – som med all önskvärd tydlighet visar, att dessa trakter inte var del av någon ”samisk” eller ens påstådd ”mienkeli” kultur – utan tillhörde den gemensamma, Nordiska folkkulturen. Nu ställs spännet ut på den svenska sidan av gränsen, men Sverige och Finland var som alla vet ett rike och ett land, sedan äldsta tid fram till 1809.

Vem bar detta spänne ? Det var ingen ”samekvinna” – ingen finska – ingen kristen kvinna – men än Nordisk – Det ni, Tornedalingar !

Från Göteborg rapporteras, om hur kristna och Katolska friskolor öppet bryter emot Svensk lag, och tvingar barn och ungdomar att delta i ”morgonbön” och andra fullständigt meningslösa rabbel-ritualer, som inte har i någon skola att göra. Vi på Hedniska Tankar har sedan år 2015 ansett, att alla religiösa såkallade ”friskolor” inklusive Koranskolor och liknande bör förbjudas. De totalitära krafterna skall inte längre tillåtas att förvrida hela Världsbilden för våra unga – hela deras livsmiljö och världsbild är redan tillräckligt förpestad som den är. SVT och ”Sociala Media” är en del av problemet, inte en del av lösningen…Så länge de står på dessa ”goda kristnas” och islams sida…

Profilbild för Okänd

HEDNINGAR i Västerled – Del 1 – Mot Gardermoen och Eidsvoll….

Denna blogg har tidigare innehållit resekåserier, eller essäer om resor i Hedendomens och Humanismens tecken, runt om i Europa. I år – 2025 enligt västerländsk tideräkning – görs inga undantag. Våra Läsare eller Läsarinnor (nej – det gives inget ”tredje” osv – kön är en biologisk realitet, inte en ”social konstruktion” ) kan bläddra sig fram till huvudsidan ”Konst, Böcker och Resor” – Underrubrikerna ”Resor i Utlandet” eller ”Sverigereportage” för liknande inlägg från tidigare år.

Målet för resan var Myklebustskeppet i Eid, Norge – eller rättare sagt rekonstruktionen från 2019 – som kunde sjösättas och ro en mycket kort tur först 2024.. Vi har nämnt det i tidigare inlägg, men rekonstruktionen – är tyvärr inte alls i segelbart skick, och lämnar mycket övrigt att önska. Den har inget namn, och tur är väl det. Kung Audbjørn Frøybjørnsson av Fjordarne, död i det första slaget vid Solskjel, skulle nog vända sig i sin grav om han fick veta hur hans arv förvaltats – även om vi inte ska gå händelserna i förväg… Platsen för det andra slaget vid Solskjel, där Audbjörn dog år 870 han vi tyvärr inte besöka, men Harald Hårfagers krig emot Vestlandets Jarlar tog inte slut i och med det, och originalskeppet i Myklebusthaugen har nu historiskt felaktigt rekonstruerats som en 25-sessa – när det i själva verket hade högst 22 årpar. Torbjörn Hornklove – och antagligen andra av Kung Haralds Hirdskalder – skulle beskriva allt i Glymdrapa och flera andra kväden, och Sturlasson, hävdatecknaren på Island – skulle 370 år senare notera allt som hände i sin Heimskringla och Haraldssagan, så väl han kunde och med respekt för Nordens gemensamma historia.

Sådan respekt finns inte i dag, då olje-stinna Norrmän tyvärr varit respektlösa nog att göra ett Amerikaniserat turistjippo av alltsammans. Visst, besöks-centret ”Sagastad” intill Hurtigrutten, fullpackat med det senaste av AI-teknik och audiovisuella presentationer är kanske elegant – men sanningen har glömts bort. De helt ohistoriska 25-sessorna är på modet nu, sedan ”Draken” Harald Hårfagre – som inte alls är någon riktig ”Drakkar” -blivit byggd 2010-2012, seglat över Atlanten redan 2016 och gått för motor till Lake Michigan under Björn Ahlander, en svensk skeppare. ”Havhingsten från Glendalough” är alltjämnt den enda verkliga 25-sessa som alls hittats, men gränsen för ett riktigt drakskepp går vid 32 årpar, vilket Olaf Saga Tryggva helt klart utsäger. 

Myklebust-skeppet har aldrig ens haft en riktig mast. Hon har rotts på sin ”Hemmafjord” men aldrig seglats. SKAM till sägandes…..

”Havhingsten” var den största rekonstruktionen av ett Vikingatida långskepp före 2012, då ”Harald Hårfagre” byggdes, och nu finns ”Myklebust” som det till volymen, men inte till längden största långskeppet. Både skepp och människor har som bekant sina öden, och allt som finns att säga om ämnet skall förhoppningsvis bli klart i och med den artikelserie, ”Hedniska Tankar” nu påbörjar. Gokstad-kopian ”Viking” som seglade till Världsutställningen i Chicago redan 1893 har vi redan berättat om, och tyvärr saknas ännu en ”Jane’s Book of Viking Ship Replicas” och ett internationellt godkänt klassifikationssystem för såväl exakta, vetenskapliga rekonstruktioner och ”skeppsrepliker” i fri stil – men vänta ni bara – vi på ”Hedniska Tankar” kan snart presentera ett färdigt förslag. 

Anno 1893 kunde Kaptein Torbjörn Andersen segla Gokstad-Kopian ”Viking” tvärs över Atlanten till Chicago. Då fanns RIKTIGA råseglare. 280 man ansökte om att få vara med – 11 seglade från Bergen, utan följebåtar, utan GPS, utan ”moderniteter”. Skeppet de seglade finns ännu kvar…men har inte varit i sjön på över 80 år… 

De senaste skeppsreplikerna – som bara nått längder upp emot 35 meter – har också haft 300 eller fler sökande, för att komma upp till en besättning som – inklusive väpnat manskap – skulle vara runt 80-120 man. Ändå kunde den svenske marinhistorikern Björn Landström redan år 1961 – i sin bok ”Seglande Skepp”  räkna ut, att Olaf Tryggvasons ”Ormen Långe” med sina 34 årpar måste haft en längd av nära 54 meter – nästan lika lång som skrovet på Amiral Nelson’s ”Victory” – minus bogsprötet. Man vet också från bevarade stapelbäddar och ”Naustar” i Kaupang och annorstädes i Norge och Danmark att det inte alls var omöjligt att bygga så stora fartyg. Håkon Jarls skepp ”Visunden” antas ha haft 128 åror – man har påsått att det skulle vara ett skrivfel, och att ”Visunden” eller ”Visenten” var en 64-sessa. I Olaf Saga Tryggva står det också uttryckligen, att ”Ormen” byggdes som en 32-sessa, men att man satte in 2 roddbänkar extra, och högg ned friborden, så att skeppet blev lägre och mindre rankt. Dess manskap har beräknats ända till 300 man, och skeppet var 72-74 norska alnar långt – vilket innebär att det var långt över 50 meter i längd. Vikingatidens skeppsbyggare visste mycket väl vad de gjorde, och kunde om de ville ha byggt träskepp, minst lika stora och långa som Medelhavets Pentekonter, triremer, Septaremer (med sju man vid varje åra) och så vidare. Det enda som begränsade långskeppens längd, var det faktum att de oftast inte fanns i isfria vatten, och måste dras upp på land under vinterhalvåret, för reparation och underhåll. 

De rasistiska lögner och ”fake news” samt vulgära TV-serier typ ”HBO Vikings och annat amerikaniserat dravel och ren skit, som fortfarande präglar allmänhetens uppfattning om Nordborna, kan vi lika gärna glömma. Endast den eller de som seglat ett äkta, råseglande Långskepp, vet hur det är och vad skepp som dessa kan åstadkomma…

Vikingatidens långskepp kunde UTAN SVÅRIGHET ta lika många personer ombord som dagens allra största passagerarflygplan…

Men för att alls ta oss till Myklebustskipet och Eid – som betyder ”Ede” – dvs flodmynning och inte en Ed, även om Edgång och Eders svärjande faktiskt krävs, när man har med sanna skildringar ur verkligheten att göra – så tvingas vi till att flyga, och inte segla. Det finns inte mer eän en enda förbindelse att välja på, om vi skall nå fram på en enda dag – vilket är målet. Hedniska Tankars redaktion om tre personer – en man och två kvinnor, varav en halv-vuxen – avreser per Ethiopian Airlines ”Flaggskepp” Boeing 787-9. Ja – ni hörde dessvärre rätt. Det går inte att flyga med Linjeflyg, SAS, Braathens, Maersk, Norwegian Air eller Malmö Aviation från Arlanda till Gardermoen, Oslo – det gamla excercisfältet som grundades under den danska tiden, då Danmark och Norge var i union. I en tid då flygplanskapaciteter slumpas ut som popcorn, och man inte längre vet om man stöder Irans Mullor, Vladimir Vladimirovitj Hejdukar eller Trumps förbannade Maffia – har – åtminstone för tillfället – en farkost med plats för 300 individer – precis som de RIKTIGA drakskeppen – fått anskaffas.

Varför just Etiopiska Statens flygbolag ska få ombesörja transporterna mellan Nordens huvudstäder är dock ganska svårt att förstå. Med tanke på konflikterna i Somalia, Sydsudan och ”Mogg” eller Mogadishu, samt situationen i Sydjemen och vid Afrikas Horn verkar det hela minst sagt lite oklart. Planet är nästan folktomt, när det äntligen lyfter vidpass 08.45 den 8 Juli i år. Visserligen punktligt, men ändå. Bara 20-10 % av alla flygsäten är fyllda. Stanken av Koriander vilar tät över hela kabinen. En del svarta och vita fötter sticker ut från diverse säten, där folk sover och slöar i värmen innan avfärd. Steatopygin är mycket utbredd, särskilt akterut – där vi sätter oss.  Det hela verkar närmast ett slöseri på flygbränsle – och vår yngsta redaktionsmedlem – hon är 16 år – undrar om Etiopiska Staten egentligen tjänar några pengar på detta. 

Ethiopian Airlines grundades av kejsar Haile Selassie himself anno 1945, ni vet han som var Negus Negisti, Ras Tafari och tillika Tafari Makonnen, samt dyrkad som en levande gud av både Bob Marley och en hel del andra förvirrade individer – vad i Hels Vite de nu skulle göra detta för..

Sk ”Gudakejsare” eller andra Totalitära Regenter har knappast varit framgångsrika i Nordens länder.

Här ser ni den man som förmodligen var den siste av dem – oräknat en viss klump till Trump – på omslaget av ”Time” från år 1930…

De båda amerikanska tonåringarna Ivan Stang och Philo Drummond, som på 1970-talet grundade The Church of the Sub-Genius – en svidande parodi på all Monoteism – lanserade på sin tid – från Dallas, Texas där John Franklin Kennedy blev mördad – tanken på att Kungen av Norge också kunde tillbes som en levande gud – inte Harald Hårfagre då – han var ju påverkad av kristendomen i Konstantinopel, och satte den gamla, demokratiska Tings-ordningen ur spel – utan faktiskt Olav Vnär denne skulle besöka Dallas, fick de nära nog ”frispel” och var nära att arresteras av FBI – som undrade vad deras parodiska små trycksaker och subversiva material – typ ”High Weirdness by Mail” egentligen betydde. (se under ”Adiafora” ovan för mer om Subgenius-rörelsen)

Men – nu styr Harald V hela Norge sedan 1991 – över ett kristifierat grannland – och vi vill inte uppmana tillnågon totalitär personkult. Fast – å andra sidan – om Svarta män och kvinnor ska ha sin Kejsare – varför får vi Nordbor inte ha det också ? En förnyad Kalmar-Union, utanför EU, med Sverige, Danmark, Norge, Finland, Färeöarna, Grönland, Shetland och de Baltiska Staterna förenade i ett enda rike utanför EU, men innanför NATO vore helt klart en gångbar idé. Sålunda Säger Särimners Sändebud, så Säger vår redaktions kvinnliga medlemmar…

Ethiopian Airways-kärran landar med sin högst brokiga last av Homo Sapiens och värdelösa Homo Appiens på utsatt tid, vidpasss 0945. Vi lämnar planet bakom oss, och får vänta en hel timme på vårt klent tilltagna bagage – 1 väska på 20 kg för tre personer. Någon vidare servicegrad vidlåder ikkje broderfolka våres. Till lunch finns det några sladdriga skivor ”Peppes Pizza” som legat framme alldeles för länge i ett stånd – denna restaurang-kedja rekommenderas inte alls. Dess rätter är fullkomligt vidriga, och vad färdkost Norge än må erbjuda, så är det bättre om ni äter Lefsa eller tunnbröd med fyllning – eller medhavd mat. En redaktionsmedlem blir häftigt magsjuk, och innan vi reser vidare med det som en gång var ”NSB – eller Norges Statsbaner” men som numera heter Vy.No och tydligen bara skall vara till för ren turism och inget annat – det är ”vyerna” man säljer på – försvinner hon in på närmsta dass för att kräkas och spy av äckel. Slik går det, hvis dere äter på ”Peppes Pizza” – och några av er minns kanske också ”Peppes Bodega” på Mallorca i filmen ”Sällskapsresan”…

Man måste tänka på ”pocenten”. Vår 16-åring och Hedniska Tankars Chefredaktör söker sig till ett café, eftersom det är flera timmar tills bussen till Eid ska avgå. Att åka tåg uppåt landet på Trondheimsbanan går naturligtvis inte för sig, fastän det finns tåganslutning vid Gardemoen. Nej, enbart dubbeldäckad långfärdsbuss får det bli, och sämre kan man ju åka – genom ett ”naboland” som till skillnad från Sverige fortfarande är vackert – vår egen brist på Regionalpolitik och sunt tänkande har ju närapå förstört det.

 

Landskap vid Mjösa, på väg mot Lillehammer

På Caféet sitter en stressad Norrman med en 4-årig jäntunge. Hon sparkar oss och vår dotter på benen, om och om igen, fast hon blir tillsagd att sluta. Den sannolike fadern, som bara talar engelska i sin mobiltelefon, jiddrar oupphörligen med någon icke-norsk person om att han ska boka om alla sina biljetter för ett viktigt möte minsann, och avslöjar allt om sina guldkort, resvägar osv medan hans eget barn springer bort, helt utan tillsyn. Vi tar vara på det, och går därifrån – i avsmak över mänskligheten – eller bristen på mänsklighet i dessa tider. Ryggsäcksturisterna på väg till Målöy, ca 80 km SV Ålesund stör oss däremot inte alls. ”Vi drar av gårde” som det heter på Nynorsk, och spelar en tysk sjömansvisa, som man hälsade oss med långt utanför Skagen på Nordsjön en gång. Ett tyskt örlogsfartyg passerade vårt långskepp, anno 2006, och då stämde dess besättning upp den vackra visa, som en gång hette ”U-boot Lied” och som förekom under två Världskrig. Ubåtar är ju faktiskt ett slags långskepp, åtminstone när de går i ytläge.

Profilbild för Okänd

Falken-stein-marsch! Nachtigal-rekord! (Grafofonen slår till….)

Det var i Alsterpaviljongen… usch nej, jag vill inte tänka på det!

Men ser du, musiksergeanten som där ropade ut numret,
hade samma röst som denna i grafofonen – jag minns
hans förfärliga mustascher, hans blodsprängda ögon;
det måste vara han som förföljt mig ända hit. Så
underligt: jag hatade honom redan då, ty han
betraktade min fästmö med oblyga och mig med
segerstolta blickar.

Och nu hade jag honom i rummet, skrikande

Falken-stein-marsch! Nachtigal-rekord!
Och så marschen, mycket suggestiv som alla plagiat;
den var nämligen stulen ur Père-la-Victoire
Boulanger-marschen och något mera.

 

Ur novellen ”Taklagsöl” av August Strindberg, 1906

Strindberg var en författare som alla goda svenskar och svenskor bör känna till, hans Värld var närmast Hednisk, men ändå högst modern – och han ogillade särskilt ”Svenska” Kyrkan samt blev något av en mystiker, ja en magisk realist vad hans skrivande nu angår. Synkronicitet, det vi kan kalla ”meningsfulla tillfälligheter” och Ragnarna, eller Makterna och deras spel ingick också i hans tankevärld. Här på ”Hedniska Tankar” gör vi inte sommaruppehåll, detta onådens år 2025 – och av en tillfällighet ser vi att någon eller några okända läsare i just Falkenstein, Sachsen – Södra Tyskland nära den Tjeckiska gränsen – plötsligt har försökt göra närmare 4700 nedladdningar av enskilda inlägg från den här bloggen under loppet av ett enda dygn.

Vi tackar för ert intresse, kära medmänniskor i Falkenstein. Falkenstein i Vogtland, Sachsen är en söt liten medeltida stad, med nuförtiden sådär 8000 invånare – sist ”Hedniska Tankar” nådde ett sådant genomslag på en enda ort – bland sådär 800 enskilda läsare – var när vår redaktions äldsta kvinnliga medlem skrev om en nutida hemsk mordhistoria från Vetlanda, det såkallade ”Tovemordet” där två unga kvinnor med ursprung i Mellersta Östern och Afrika bestämde sig för att döda en ung kvinna med etniskt svensk bakgrund. Vi fäste oss vid religion och ”kultur” som drivande faktorer bakom vad som skedde, både ifråga om det ensamma offret och mörderskorna.

Men – skall det gå åt fanders till, så skall det gå med musik.

Vi måste trots allt tro mänskligheten om gott, och vad för slags underlig ”grafofon” eller grammofon som nu spelar nere i Vogtland, och vill spela in precis allt vi säger kan vi inte veta. 

På Youtube finns idag musik-klipp med en gammal grammofonskiva från 1920, spelad på en äkta fonograf av märket Edison, minsann – och så här kan det alltså ha låtit, på Strindbergs tid. 

Vi tar som ni märker inte sommaruppehåll, och stänger just i år inte denna blogg för uppdateringar nu under sommaren. Även i Falkenberg på den svenska västkusten har vi förresten väninnor, och då vår redaktion har två kvinnliga medlemmar – i olika åldrar – kanske vi hedra Falkenberg med ett återbesök…

Frågan är – vem eller vilka nere i Falkenstein är så intresserade av vad vi har skrivit, att de ägnar ett helt dygn åt att ta reda på det ? Visst, det skulle vara tyska asatroende – de är relativt godartade nuförtiden, semesterfirare, resenärer, intellektuella – mitt i Centraleuropa och från flera länder – men ni får gott förklara er – ihr Landbewohner !

 

Falkenbergs Kommunvapen – också i Falkenberg, Sverige ser och hör man ALLT !

På Strindbergs tid talade konservatorn, huvudpersonen i hans pjäs med musei-intendenten och flera andra om Grafofonens oerhörda möjligheter – samt om sådan teknikutveckling kunde påverka hela samhället eller människornas sätt att kommunivera med varandra – på gott eller på ont – under det att konservatorn låg på sjukhus och återhämtade sig efter en svår operation. Idag har vi ett Internet, igår fanns en Grafofon…

Somliga av oss människor upphör då aldrig att tänka, till lands, till sjöss eller i luften…

Falkenstein, nära Erzgebirge är också en gruvort, en gammal luftkurort – och museijärnvägar som Vogtland-banan finns också – så ett besök där kanske lönar sig…

 

Profilbild för Okänd

Midsommar, Frigga och Nerthus…

”Hedniska Tankars” flitigaste gästskribent för året 2025 – Javad Mofrad – har hedrat oss med ett nytt inlägg. Han är en klok man som inte bara tänker till ordentligt, vad gäller de tre ”stora” Monoteistiska religionerna, utan också Nordisk religion och Asatro – och därmed återvänder vi till vad som är denna bloggs huvudämne. Han intresserar sig även för ”folketymologier”, och skriver såpass enkelt, att hans slutsatser kan förstås även på Grundskole- och Gymnasienivå, men undviker Fake News, populism eller sådant som diverse amerikaner ägnar sig åt på nätet, såkallad ”UPG” (Unverified Personal Gnosis) eller ”smygkristendom” av den typ, som en del personer vid namn Birka Skogsberg, pseudonymen ”Alvigunilla”  med flera ägnat sig åt i det förgångna eller fortfarande kommer dragandes med, genom att ställa helt ovidkommande frågor som ”men tror du inte att Ymer är en skapargud egentligen ?” eller ”Men måste inte den näst sista strofen (strof 65) i Voluspá syfta på jeschus krystis egentligen ?” och så vidare.

Men se – så måste det inte alls vara – det är bara löjlig kristifikation, liknande Sophus Bugge och Lasse Liten Lönnrothden ryslige ”E-mer-i-Thursen” till professor, som på falska grunder ockuperat svenskspråkiga Wikipedia och lögnaktigt påstått att han utgett ”Världens bästa Eddaöversättning” vilket är lika dumt som Åke Ohlmarks floskler i samma stil.

Bugge må vara ursäktad på grund av att han levde i ett kristet århundrade, Ohlmarks därför att han var obetänksam, men för Lönnroths och andras falsarier finns ingen ursäkt, lika lite som för Björn Collinders groteska vanställande av Hávamál, där han plötsligt – under sitt 1960 – tal – skriver att ”detta är runmagi och skall inte översättas” i en känd strof, polemiserande emot Sigurd Agrell. En sann Eddaöversättare ska inte skriva romaner, och inte heller vanställa och ”klippa bort” sådant som inte passar. Att som Lars Lönnroth hela tiden framhäva sin egen kristna tro och konsekvent skildra den nordiska kulturen som underlägsen, är osakligt, på gränsen till ren rå rasism. 


Gerd, Hertha, Earth, Njärd eller Nerthus är en gudinna med många namn – känd från de danska öarna redan från det som var Nordisk Bronsålder… Minns ni vad vi skrivit om Egtvedt-kvinnan och Rydebäcks gudinnor i Skåne ?

 

Nu – efter Midsommar – då Friggs månad gått emot sitt slut, och då Gerds och Frejs bröllop redan firats, har vännen Javad en hel del att säga angående Nerthus, och vi kommer därmed in på Äldre Germansk Järnålder, en viss Thusnelda, Romaren Cornelius Tacius och hans ”Germania”, slaget i Teutoburger Wald år 9 enligt vår tideräkning, och mycket annat. Vi Hedningar tror på kraften i rena fakta, och en seriös historikers eller skribents uppgift är att skildra verkligheten som den faktiskt var eller är – inte att ”sälja” lättköpta sanningar. 

Därför – läs nu detta:

Nerthus namn och plats

Fensalarna (”sumpsalarna”) som enligt Snorre har varit ”mycket förnämligt”, har jämförts med gudinnan Nerthus ö. Det är troligt att från dem har menats Lidingö (Lady’s/ledarinnans ö, gudinnans ö) och Stockholms skärgård.
Enligt forskarna var Fensalarna (”träskhusen, träskhallarna”) i nordisk mytologi gudinnan Friggs (”den älskades”) boning i Asgård.

Trots att läget inte verkar vara det mest hemtrevliga kallar Snorre huset för ”mycket förnämligt”. Det skulle kunna tyda på en källkult, men det är mer troligt att namnet går tillbaka till den tid då vattnets makter mottog offer i heliga sjöar. Friggs hem kan jämföras med Urds brunn och Saga i Sökkvabäck eller kulten av Nerthus.
Nerthus betyder jord-underjordens jungfru (ner-tös):

Nerthus på grekiska betyder jord-underjordens gudinna: ner och själva namnet Theia (theia-us) betyder helt enkelt ”gudinna”. Gudinnan Theia har varit syster på Hyperion (Hyperboreans gud, Appolon). Nordiska motsvarighet till Nerthus har varit Njord (ni-jord, ner-jord). Grekiska namnet Nerthus har kunnat tolkas även på Ner-tös i Norden. Ner är den vanligaste formen, i både formell och informell stil. Ned har ett något formellare stilvärde. Ned är även den vanligaste formen i sammansättningar, som nedlåtande och nedkomst. ”Tös” är ett dialektalt ord som främst används i Skåne, Gotland och Västergötland, men som även förekommer i andra svenska dialekter. Det betyder flicka, och används ofta som ett vardagligt ord för unga kvinnor, alltifrån spädbarn till unga vuxna. Det kan också betyda dotter i dialekter.

Nerthus

Redan 98 e Kr berättar den romerske historieskrivaren Tacitus om en gudinna vid namn Nerthus som dyrkades av de germanska stammar som vid tiden bodde utmed Östersjöns kuster. Myterna om Nerthus (Terra Mater, jordens moder) berättar hur hon varje år gav sig ut på fruktbarhetsresor. Hon besökte människorna som tillbad henne och skänkte dem lycka. Under sin resa sades gudinnan färdas i en helgad, övertäck vagn dragen av kor. Den enda som tilläts att vidröra vagnen var den präst som följde henne på resan. Genom att vidröra vagnen sades prästen kunna avgöra om gudinnan fanns i dess inre. På alla platser gudinnan besökte under sin färd hölls det en fest till hennes ära. Detta var en tid då det rådde glädje och fred bland människorna.

Då gudinnans resa var över förde man hennes vagn tillbaka till lunden på den ö där hon sades ha sitt hem. Hon lämnades i fred för ett tag, antagligen för att hennes tilltänkta skulle hinna komma till henne. Denne tilltänkte tror man kan ha varit den präst som tidigare följt gudinnan på hennes resa. Gudinnans resa slutar med att hela vagnen körs ner i en avsides belägen sjö. Detta kan antingen ses som en symbol för att befruktning hade skett eller att man genom detta bad återställde jungfrudomen. Själva avtvättningen av vagnen sköttes av slavar vilka efter det att arbetet var utfört uppslukades av sjön, så gjordes också antagligen den präst som följt gudinnan. Detta kan vi se spår av även idag. Det har på flera håll hittats kroppar som mossarna väl bevarat som sägs hänga ihop med tidens gudinnedyrkan. I dessa mossar har man även hittat olika föremål och smycken som visar på Nerthus närvaro och att hon under en mycket lång tid tillbads av många människor. Man har även hittat belägg för att denna typ av kringfärder faktiskt ägde rum i form av vagnar och körattiraljer.

 

Cornelius Tacitus är intressant som författare, just på grund av vad han INTE skriver i passagerna om NerthusI original-texten till ”Germania” – som översatts och felöversatts otaliga gånger, även på svenska – står inte NÄR på året Nerthus fest inträffade, men mycket talar för att det var vid Midsommartid, och sommarsolståndet. Han återkommer till det förhållandet av Svionerna, som styrs av en Rex eller Kung – olikt alla andra Germanstammar – har en ”custos armorum” – det var en befattning som fanns på flera nivåer, från varje romersk Centuria och uppåt – vi skulle säga ”vapentekniker” – som låter alla vapen vara inlåsta och säkert bevakade i fredstid, likaväl som fred, fröjd och frid bara måse råda, då Nerthus drar förbi, och sommaren står i sitt flor.  Svionerna är också rika på manskap, flottor och skepp, som har likadana stävar bakåt som framåt, och som kan segla och navigera mycket bra.

Nydam-skeppet, som roddes och seglades medan Romar-riket fortfarande varade, kunde ha en lös ”sättmasr” och var INTE sämre än Vikingatida skepp. Det är från Romerskt 300-tal…

 

Vi känner igen Nydam-skeppet och flera andra avancerade konstruktioner, som inte alls verkar ha varit underlägsna vad Medelhavskulturerna kunde skapa. Inte bara Hjortspring-båtar, således.

Annars sparar minsann Tacitus inte på blodiga detaljer, när han beskriver de germanska stammarna närmast Rom. I Annales eller årsböckerna över tidig Kejsartid, nämner han slaget vid Teutoburger Wald år 9. ”Hedniska Tankar” har skrivit om detta ämne redan – sök själva i artikel-arkivet. Han beskriver hur romerska veteraner, enskilda legionärer och ”auxilliares” samt deras befäl – på alla nivåer – 3 år senare återkom till platsen för Quintilius Varus nederlag, och hur de vacklade omkring i ett tillstånd som närmast liknar PTSD eller Post-Traumatisk Chock när de såg resterna av sina kamrater, och vad de lokala Cheruskerna – med flera stammar nere på kontinenten gjort mot sina fiender.

Tacitus text i ”Annales”  är närapå en av de första dokumenterade skildringarna av  psykiska stridsskador, som mänskligheten känner. Passagen är ytterst kortfattad, därför att Tacitus var tvungen att skriva kortfattat, men jodå – fenomenet fanns…

Rörande Nerthus-folken i Norr står däremot INTE något sådant alls. Visst, Germanerna var mäktiga vilka grymheter som helst i händelse av krig – och så är det fortfarande i moderna krig också – det har allltid varit så, historiskt sett. Självfallet gjorde Cornelius Tacitus sin egen ”Interpretatio Romana” eller tolkning av sin samtid, eftersom han de facto var Romersk senator – men vad händer då i nutida ”Senater” kantro ?

Talas där måhända icke om liknande ting ??


En nutida ”skrikhals” – och till på köpet en FARLIG sådan….Minns hans planer för Grönland… En Imperialist av allra värsta slag..

Av hävd och akademisk tradition har man alltid satt Nerthus-Kulten på de danska öarna och i Sydsverige i samband med Mosslik och liknande företeelser, som är väl kända i arkeologin ända sedan den danske arkeologen PV Glob gjorde fenomenet känt under 1950-talet – och ”Bog Burials” eller kroppar, som av olika skäl hittats i mossar finns över hela Nord- och Västeuropa – också på Keltiskt område. Men på sista tiden har det gjorts seriösa försök till vetenskaplig forskning i de nordiska länderna, som inte övertolkar. Långt bortom SVT:s orgie i politisk korrekthet med förfalskningar av den svenska förhistorien till att skildra de första renjägarna som människor med svart hudfärg och annat tramseri, finns sanningen.

 

Här är en karta från den Holländske Landskapsarkeologen Roy van Beek, daterad 2023 – den är på intet sätt fullständig – därför att nya fynd inte är ovanliga – även om orörda högmossars och torvtäkters förekomst inte är så vanlig nuförtiden. Skelettfynd i mossar är vanliga i Danmark, Skåne och Nordtyskland – där Tacitus placerat sina Nerthus-folk – men vad tyder detta på ? Forskningen har flera teorier – Är det fråga om mord, försvunna personer, rituella begravningar där man försökt hindra vissa individer från att ”gå igen” genom att binda deras fötter, eller symboliskt ta dem av daga ”post mortem” genom att lägga en snara runt deras hals – exempelvis – när de redan var avlidna.

”Hedniska Tankar” har läst en mer än 300 sidor tjock sammanfattning av forskningsläget från Uppsala Universitet – som en god vän gav till oss för en tid sedan – men länken till den avhandlingen har vi inte kvar – och vad som återstår är spridda C-uppsatser från svenska universitet, där somliga studerande helt och hållet dömer efter sin egen kristna inställning – på ett sätt som inte helt står i överensstämmelse med forensiska bevis, inte baseras på några större och tillförlitliga statistiska ”samples” utan bara på enstaka ”lösfynd” utan att ta hänsyn till vad man i Engelsk arkeologi – där källmaterialet är större – brukar kalla ”uncommon burials” eller ”missing people” helt generellt. Jämför med vår nutid. Det kan finnas många skäl till varför man hittar döda människor i träsk, eller på ensliga platser. Man behöver inte ta till kristna skräckskildringar och rasistisk lögn, typ Sverigehataren Mons Kallentoft och hans torftiga kioskdeckar-historier. 

Här följer nu tre exempel på vad som skrivits på akademisk nivå under senare år. Värst av alla och mest fördomsfull är nog en viss Tea Jahrehorn från Växjö Universitet, som påstår att allt vi ser är ”systematiskt mördande” av brutala germaner osv osv – på ett urval av 8 enstaka kroppar. Hennes tolkningar av Tacitus latinska ord ”corpore infamis” eller hur de som vanärat sin kropp – kanhända genom tidelag, homosexualitet eller självstympning (man har påstått att det under romerskt 300-tal fanns individer som skar tummarna av sig för att undvika krigstjänst) hamnat i Träsken, och avrättats – enligt dåförtiden rådande värderingar.  Allt som pågår är en sanslös ”cherry picking” där Jahrehorn – lika vittnesgill som Ärkebiskop Antje Jackélen eller Kackelén med hemvist i det forna DDR väljer ut spridda textfragment av Tacitus än här, än där och bygger sin uppfattning helt på detta – därför att det gynnar hennes egen grundsyn.

Betydligt mera saklig, vettig och utan fördomsfulla värderingar är i så fall Martin Franks Kanditaduppsats från Uppsala Universitet VT 2023 – den referear till Glob, Roy van Beek och forskningsläget genom att nämna, att det faktiskt finns alternativa förklaringar – att arkeologi bara är en naturvetenskap bland många, och är helt beroende av hjälpvetenskaper – här finns ingen tid för kristet dravel eller vrövel. 

Slutligen finns också Kristina Pihlblads C-uppsats från Lunds Universitet och Institutionen för arkeologi och antikens historia (2009), betitlad ”Mossens Hemlighet” som inte alls ger oss skäl till att ana ”Ugler i Mosen” som det heter på Danska, eller ”Ugglor i Mossen” som vi säger på östra sidan Öresund. Vissa ”lärosäten” i Sverige, typ Göteborg och Växjö gör man klokt att undvika i arkeologiska sammanhang, därför att det luktar inpyrd kristendom där, om än inte lik. Grauballe-mannens förvridna drag är inte trevliga att titta på – om vi ska ta ett enstaka exempel – men vad med Tollund-mannen, vars lugna drag – som hos en dansk fiskare – vittnar om en man, som mött sin död med en smula värdighet – även om man kanske var rädd för att han skulle ”gå igen” som vålnad ?? Var han en starkare man eller kanske rent av en ledare för många, fast han var till åren – och offrade han sig – likt Domalde – när nödår och svält stod för dörren ?

Sanningen är att vi fortfarande inte vet. Vissa stormakter i vår värld lär styras av en Donald, inte en Domalde.

Så – sista ordet om Nerthus och hennes kult är inte sagt eller skrivet. Inte heller i den akademiska Världen.

Olika övertygelser står emot varann, precis som under Cornelius Tacitus tid. Slaget vid Teutoburger Wald år 9 – Roms ständiga krig emot Germanerna, Arminius, Cheruskerna – Thusnelda – en kvinna vars öde är värt att granska närmare, då hon faktiskt kan ha varit en Vala, spåkvinna och mycket mer – förutom att hon tillfångatogs, hamnade i Romersk fångenskap och blev en bricka i ett maktspel – som vi alla är och har blivit – allt detta är värt att skriva om – en annan gång.

Men det viktigaste i källorna om Nerthus är vad som i-n-t-e sägs, vad som inte är skrivet – utan skildringen av ett fredligt folk, en generation innan Tacitus själv – historikern, som dokumenterade allt. Roms krig emot de Nordliga folken var ett Världskrig, lika väl som de Kristnas eller Islams nutida krig emot den övriga Världen, eller Rysslands krig emot Ukraina – och det är i ljuset av detta, vi måste se på allt som tänkts, gjorts eller sagts.

Historien ger oss alltid besked om det värsta, liksom det bästa i människorna och deras natur – men vi förblir lika mänskliga i alla fall…

 

Den tänkande Thusnelda, från ”Loggia del Lanzi” i Florens. Sanolikt dog hon aldrig där, men i Ravenna eller Aquileia, där ett Marinkommando för den östra halvan av Medelhavet fanns – under tidig Kejsartid. Nära Rom – och maktens centrum – vågade man inte ha henne – en generation tidigare hade det skett med Kleopatra VII.. Hon förblev ”statsfånge” i en kultur som inte var hennes…

Profilbild för Okänd

Hömånad, Jordgubbar – och de Kriminella i Midgård….

Hömånaden är inne, detta onådens år 2025 efter Västerländsk tideräkning. Tiden efter Midsommar anses av många Asatroende och Hedningar traditionellt tillhöra Frigg, liksom Fredagarna i Västnorden – och kanske är det därför dags att glömma Frej och Gerd, samt vårens Freja. Från Turkiet och vår statstelevision SVT kommer nyheten om att Turkiske Medborgaren Ismael Abdo, kallad ”Jordgubben” nu äntligen gripits i Turkiet. SVT låter helt felaktigt påskina, att Abdo skulle ha varit ”svensk” – och att fler ”svenskar” skulle ha gripits – vilket är fel i sak, och vinklad journalistik, precis som vanligt.

Hans förflutna som en av huvudmännen bakom ”Foxtrot” nätverket känner vi alla till, liksom hans bekantskap med Rövhålet och Rövarhövdingen Röwa Majid från kurdistan – mannen som blev hela Sveriges största prakt-arsle, och som på sin tid försökte bosätta sig i Strängnäs – där han nästintill skulle bo granne med Ulf Kristerrson, Sveriges Statsminister – känner nog alla till. Om rättvisa finns i Midgård, dröjer det kanske inte länge förrän nästa kriminella vrak i alla dessa ”nätverk” hittas död i ett Badrum i Bodrum – även om vi här på ”Hedniska Tankar” inte önskar någon ont.

 

Dessa Kurdiska ”Gubbar” omsätts snabbt, och deras verk varar inte för evigt, även om vi känner deras gangster-fasoner.

Moder Frigg associeras knappast med rättvisa – Tyr och Tisdagarna har med begreppet att göra – men rättvisa skapas inte genom våld och förtryck, samt gangster-välde, klan-mentalitet eller infiltration av den svenska statsapparaten, media-världen och även åklagarkåren, vilket är vad Ismael Abdo och hans ”kompisar” i Uppsala hela tiden sysslat med under sin uppväxt. Nu kommer han att dömas enligt Turkisk lag för de brott han har begått där, men tyvärr kan han inte utlämnas till Sverige, enligt vad SVT uppger.

Kanhända fortsätter nya ”bergsturkar” och klaner av blandat och okänt ursprung att profitera på vanliga, hederliga människor – i Turkiet, Kurdistan och överallt annars, där man tillåter dessa genomruttna exemplar att förstöra hela skörden, för från Fensalars dälder kan Frigg se, hur mänskligheten sjunker allt djupare och djupare ner i träsket – om inget görs för att upprätthålla ordningen, och behandla människorna väl.

 

Bild från ”Mörkrets Backe” i Västerås…

 

Media rapporterar om bussolyckor i Tyskland, fortsatta ryska angrepp på Kiev, och hur den vänsterextrema mediasajten ”Expo” försöker ta billiga, politiska poäng inför nästa år, genom att sprida ”guilt by association” om en nytillsatt Minister i vår nuvarande Regering, vars 15-årige son genast påståtts vara nazist, och ”rekryterare” för förbjudna nätverk och organisationer. Det återstår verkligen att se, hur mycket sanning som finns bakom detta. Vad för slags partifärg de flesta journalister på SVT faktiskt har torde vara välkänt, och att motivet bakom hetsen mot en minderårig är politiskt – torde vara uppenbart.

I det Muslimska Pakistan har man nu kommit så långt, att man stiftat en lag emot barnäktenskap. 

Moder Frigg och alla jordens mödrar måtte glädjas däröver, långt borta bland Pakistans berg – och det är väl en av de få glädjeämnen de alls har, i en Värld som vår.

De av oss som INTE är fundamentalister – utan bara Humanister torde inse -att ”Expos” förföljelse av minderåriga inte nyttar till något -för barn eller icke straffmyndiga personer kan inte dömas till ansvar.

Ismael Abdo kan inte lastas för sin uppväxt i Uppsalas förorter, och det kan inte Rawa Majid heller, fastän han för sin del växte upp i Södertälje. Vuxna ”journalister” däremot, torde vara medvetna om konsekvenserna av sitt handlande, även om barn beväpnade med automatgevär i Mogadishu och Stockholms förorter samt Gottsunda sällan är det.

Men – de som hade ansvaret borde ha sett till, att inte låta dem fortsätta med sin nedärvda, klan-baserade kriminalitet – och istället rikta sina rättsvårdande och utbildande insatser emot de vuxna – i vårt land som överallt annars. 

Att förfölja barn, att straffa oskyldiga och förvandla rätten till högsta orätt duger inte till något – och skapar inga goda värderingar. Det krävs andra åtgärder för att åstadkomma något sådant. ”Det kvinnligt veka i människosinn, skall en gång ringa in förbrödringens framtidsrike” skrev en gång en svensk Nobelpristagare – men att sälja narkotika eller likt Expos personal leka aktivister medan de berusar sig med sitt svenskhat, löser ingenting.

Inte böner eller klagosånger heller – för här krävs eftertanke och handling, hos kvinnor såväl som hos män – om vi alls skall ha kvar begreppet ”Rätts-stat”.

 


I Fensalars sumpiga marker begråter Frigg Balder, sin döde son. Det är en berättelse, långt äldre än all Monoteism och kristendom, som baseras på månen och tidens gång.