Hallands Nyheter med flera hyllar Priapus ! Simon S Smaklös och Trädgårdstomte-föreningen säger Fram för Farbror Frej !!

För några dagar sedan skrev bland andra Hallands Nyheter, NT, Landets Fria Tidning med flera regionala pressorgan en artikel om Trädgårdskonst, och dito Trädgårdstomtar, ett ämne som den ärkekristna och konservativa Hallandstidningen skrivit om minst fem gånger de senaste tre åren, vilket jag inte är sen att uppmärksamma. Trädgårdstomten härstammar från Romarnas Priapus, hävdar man – och det syns bland annat på den Frygiska Mössa eller Toppluva han  bär. Priapus – romares, etruskers och grekers variant av Farbror Frej, denna äkthedniska fruktbarhetsgud fick stå i trädgårdstäpporna redan under antiken, och hålla fåglar, skadedjur och även tjuvar borta – för därtill fann man honom sjusärdeles verksam.

Ett TUNGT vägande argument – väggmålning från Pompeji…

Också Rällinge-Frej, som jag berört tidigare – en centimeterhög avbildning av guden, som fanns i en penningpung – kan ha stått i järnålderns trädgårdstäppor, och sannolikt höll han väl även de kristna borta från grönsaker, frukter och blommor, samt hela trädgården, vilket var ytterligare en vinst i sig – kristna och muslimer passar ju inte i en hednisk trädgård, vilket är viktigt att komma ihåg såhär års..

Frej han var en riktig Karl – Som hade själv sin RÄLLING bar…

Ordet Rälling, i bynanmnet Rällinge, Södermanland, kommer för övrigt från Frejs egen lem – och både muslimer och kristna, samt Monoteister av alla de slag, nymoralister och även nynazister – efter vad jag märkt (ja, jag har en del sådan DJÄVLA DRÄGG som besöker min sida, men jag vill inte ha dem här !) är mycket, mycket rädda för sex, och allt som har med den mänskliga sexualiteten och dess utlevelse att göra. Inte bara Freja råkade illa ut när de kristna kom – det gällde hennes bror och jordgudinnan Gerd också.  Men det går aldrig att hålla Hedendomen nere. Figurer och skulpturer av Priapus eller Priapos (beroende på om man föredrar den romerska eller grekiska stavningen) kom snabbt på modet under renässansen, och blev som ett skämtsamt inslag genast uppställda i förnäma mäns och kvinnors trädgårdar, konstaterar Hallands Nyheter med flera organ (ja, just det !) och man insåg att det som var bra för grönskan och växtligheten, också var bra för fruktsamheten. Nu, när det snart är skördeblot, är detta en gammal hednisk sanning, väl värd att ta vara på.

Priapus-staty från ”Faunens Villa” i det antika Pompeij, återupptäckt under 1500-talet

Man säger att den moderne trädgårdstomten – som ursprungligen också var en fågelskrämma – skapades i Zinnwald och Sumava-regionen i Bayern respektive Böhmen på 1800-talet, eller där Tyskland och Tjeckiens gränser gick ihop, och ursprungligen var gjord i lera, även om dagens tomtar för det mesta är gjorda i plast. I början av 1990-talet reste jag själv med buss till Prag vid ett tillfälle, och kom upp i Sumavas gränsberg på en dåförtiden dålig och dimmig väg…

Redan i fjärran kunde man se hur gigantiska trädgårdstomtar tornade upp sig ur dimman, följda av legioner och åter legioner av små gnomer i plast – som visade rumpan, kuken eller fingret åt alla kristna, och alla Allah-lovers, allt efter tycke och smak.. Man kan förstås tänka och tycka att det här med de smaklösa plastfigurerna är ett modernt påfund – men kan vi egentligen vara säkra på det ?

Fingret i luften, men var har ni er ?

Alla vet vi att Vanernas ätt – varav Frej i Vanaheim är den främste – också kallas Alfer, och att dessa jolbyggare, jolbänningstroll (Jämtland) Vittra (Norrland) med flera varelser bara är en förminskad, sentida version av Vanerna, och att begreppen ”Asar och Vaner” eller ”Asar och Alfer” hela tiden används som helt synonyma begrepp med samma betydelse i Eddan. Romarna talade om ”Lares et Penates” och tillbad sina Larer och Penater, men det var ändå exakt samma sak. Där Larerna symboliserade fruktbarheten i allmänhet – också Priapos själv hörde till dem – var Penaterna ett slags kvardröjande skuggor av förfäderna, och symboliserade det egna hemmet, på samma sätt som Gårdstomten i svensk folktradition var både Tomtens väktare, och den förste innehavaren av platsen, han som grundat den gård där man bodde, för många släktled sedan..

Hallands Nyheter vet också att berätta att ingen mindre än Porrstjärnan Puma Swede (alias nu 38-åriga Johanna Jussiniemi från Tumba utanför Stockholm – en dam som mycket länge gått Frejas ärenden, vilket är just vad vissa damer eller de med fysik nog förmodligen SKALL göra..) på sin tid livnärde sig själv och sin kvinnliga kompis ”Sparre” med att åka runt i Halmstad och stjäla Trädgårdstomtar, som hon sedan sålde till högstbjudande.

Tomtar på loftet ? Brandskattade Hallands trädgårdar, men det är Preskriberat nu…

Det hela påminner inte så litet om Jaroslav Haseks odödlige Romanfigur Svejk, som på sin tid livnärde sig i staden Prag genom att stjäla hundar, och sedan sälja hundarna till nya ägare – men det gick illa när han sålde en Österrikisk-Ungersk Majors hund ( I K.U.K Armée – den var ju både ”Könlische und Kaiserlische”) till en Löjtnant, vilket sedan uppdagades av självaste majoren.. Men så kände ju Schweik inte till Priapos sällsamma kraft, utan bara ölglasets gåvor..

Också Domovoj, småtomtar i rysk och slavisk folktradition är ett exempel på exakt samma sak, liksom Huldufolket på Island – Vitter-liknande väsen från underjorden, som vaktar den egna gården och huset, eller som bor i egna gårdar vid sidan om människornas boningar.

Att ställa upp små Priaper eller hemmets väktare här och var i trädgården är ett Hedniskt Hyss, helt enkelt – och håller effektivt Monoteister, Nymoralister och annan bråte stången. Följ alltså traditionen, ni med – och dikta gärna ett exempel på Priapeia, eller de små visor och verser till Priapos ära, som man sjöng under antikens trädgårdsfester och dryckeslag

Helt säkert lär ni kunna skrämma slag på era arabiska och kristna grannar, ifall ni med hög och ljudlig röst sjunger visor som de här:

”Hej alla barn – nu blir det barnprogram
Nu ska vi se vad FARBROR FREJ tar fram..
Jo det är en stake, och nu ska ni få höra
Vad man med sådana stakar kan göra.

Du kör med den staken
tills det sprutar ut klägg…
Sen har du gjort dig en ättelägg !”

Gack nu ut i det fria, alla ni hedna och ludna – och gör även ni sammalunda !

Goda Nyheter från Island – ASATRO och HUMANISM ökar, Kristendomen MINSKAR

Det isländska nyhetsmagasinet Reykjavik Grapevine, som skrivs på Engelska men behandlar vårt Nordiska grannland, har goda nyheter. Den avskyvärda Kristendomen minskar på ön, och Hedendom och Humanism går segrande över Islands vidder. Siffror från Tjodhskra Islands, motsvarigheten till SCB hos oss, visar att den påstådda ”Folkkyrkans” medlemstal på intet sätt ökar, detta Covid-19 epidemins år. Istället minskar de kristnas antal hela tiden, och nu är de nere på 62 % av befolkningen.

Snart ett hedniskt land, med en rent Nordisk kultur…

Dessvärre har också 4 % katoliker nästlat sig in i vårt Nordiska grannland, som i mer än 500 år varit protestantiskt, och där de inte hör hemma och inte skall vara. Men 33 % av Islänningarna är nu Hedningar, och erkänner det rakt fram och öppet, även inför myndigheterna. Tidigare undersökningar har visat, att även de påstått kristna islänningarna i mycket stor utsträckning tror på rent hedniska föreställningar som vättar och andra av folktrons väsen – som Alferna eller Förfädernas faktiska, fysiska existens – denna andel har angetts till så stor som 10 – 25 % av de kristna, varför Island snart kan ha en hednisk majoritetsbefolkning.

Berget Alfaborg på Island, där man ännu anser att förfäderna lever

Humanisterna på Island, Sidhmennt, ökar snabbast av alla trossamfund på Island med 225 nya medlemmar mellan 1 Januari och 1 Juni i år. Under samma tid fick Asatrufélagidh, det andra snabbast växande samfundet 179 nya medlemmar, och har antagligen nu över 5302 organiserade hedningar – Hedendomens hårda kärna som snart kan befria landet. Även om bara 1,4 % av Hedningarna är organiserade i Asatrufélagids form har minst 25 % av befolkningen uppgett att de tar klart avstånd från alla kristna kyrkor, och definierar sig som hedningar utan någon särskild organisationstillhörighet, varför det verkliga antalet Hedningar fortfarande ligger kring en tredjedel av befolkningen, eller mycket mera.

Själv har jag minst tre trogna vänner och läsare, som under Regeringen Löfvén emigrerat till Island, och numera bor där, fria från sk ”Multikulturalism” och annan förföljelse.

De vill inte längre bo i ett land, där tvångsreligioner från Mellersta Östern, som Islam och Kristendom skall spridas överallt, och i ett land där etniska svenskar inte längre kan kontrollera samhällsutvecklingen i det land de själva ärvt, och fortfarande lever i. Därför har de flyttat till Island, och så säger de själva om orsakerna till det. För egen del anser jag att det är varje svensk och svenskas självklara skyldighet och plikt att stanna kvar och försvara det andra territoriet emot islam, kristendom och andra totalitära samhällsuppfattningar, liksom de personer som inte hör hit och inte skall vistas här, av uppenbara skäl och med tanke på det allmänna säkerhetsläget.

Också under forntiden, när Island upptäcktes och koloniserades av Nordmännen, var förhållandena likartade. Folk flyttade till ett nybyggarland, där kristna despoter och  förtryckande kungar inte längre kunde ta ut skatt eller plåga vanligt hederligt folk med sin kristendom – och Island förblir den Nordiska Tankens och kulturens yttersta utpost – där Asatron bevarades och hyllades, också i skrift.

 

Stackars Cloacina !

Nu till en fråga från en läsare, både Kollega och en sann son av Särimner… En sak är ju Ull, en av Asatrons kanske mindre kända gudomar, men vad ska man som god Polyteist och Asatroende säga om mindre kända gudomar rent generellt ? Romarna, till exempel, lär på sin tid ha haft en gudinna vid namn Cloacina, gudinna över Kloaker, offentliga toaletter och vattenledningar samt avloppssystem, ja all romersk VVS överhuvudtaget.

Myntfynd har hittats från äldre kejsartid, som avbildar endräktens samhällsnyttiga Gudinna Concordia på ena sidan, och Cloacinas helgedom på den andra – Hon var KLOAKERNAS GUDINNA i det gamla Rom…

Och hur är det egentligen med mer moderna företeelser som låt oss säga blixlåset, eller skiftnyckeln ? Båda två tillhör inte Asatrons värld, men både Blixlåset och Skiftnyckeln, eller ”The Swedish Wrench” som den kallas på engelska lär i sin nuvarande form vara Nordiska uppfinningar, även om det i båda fallen finns amerikaner som hävdar att de minsann var före… Hursomhelst – de ingår i vår nuvarande Värld, tillvaro eller ”lebenswelt” och i så fall – borde de inte också ha en gudom, lika väl som den Nordiska Vintern kan ha det i Ull ? Eller sådana epokgörande saker som Kaffemaskinenborde inte den också ha sin egen Gud ? Så tänkte i alla fall min broder, och jag hade för ögonblicket inget svar att ge honom…

Även om Asatron – i dess moderna form – inte tagit upp den här sortens problem eller frågeställningar finns det helt klart Hedniska kulturer och religioner som faktiskt gjort det – och som i flera tusentals år faktiskt resonerat på ett liknande vis. Vi skulle kunna ta Shintoismen i Japan som ett exempel – ordet ”Kami” på japanska betyder snarast en andlig entitet, eller företeelse, och även ett vackert och framträdande träd i landskapet, en stenformation eller en människa kan – efter sin död – sägas vara en Kami.

Också andra Polyteistiska religioner har resonerat på samma sätt – exempelvis i det gamla Egypten, där i alla fall Im-ho-tep – en av alla tiders största arkitekter och läkare – efter sin död dyrkades som gud av ett tacksamt folk…

I så fall – skulle inte då Enköpingsborna dyrka J P Johansson eller ”Mått Johansson” – ett av Sveriges allra största genier – som ett slags ”Kami” – eller ??

”Sejtar” eller ”sieidi” på samiska är både faktiska naturföreteelser och gudomar i den samiska religionen…

Samisk religion är ett annat exempel, för vad vi kallar ”sejtar” eller naturföreteelser kan vara gudar eller i alla fall smärre gudomligheter enligt den – och ett liknande förhållningssätt möter vi på Island – där ”Huldufolk” eller vättarna, de redan längesen döda, som också är platsens ”rådare” likt den svenska ”Gårdstomten” kan tänkas bo i stora klippblock eller stenar… Vättar och gårdstomtar – ”Tomtha Gudhi” på medeltidens språkbruk kunde också bo i vårdträd och på den egna tomten, och här närmar vi oss det Japanska Kami-begreppet, även om den Nordiska folktron är unik, och skiljer sig på det sättet att enskilda personer inte kan bli ”Kami” ens efter sin död, som i Japan…eller Egypten…

Huldufolk, Gårdsvätten, Vittror, Jolbyggare eller Gårdstomtar är flera ord för exakt samma andliga fenomen…som rapporterats över hela Norden…

 

En annan intressant fråga är vad som händer, ifall ett betydelsefullt naturföremål förstörs… På Island har man på fullt allvar och utan någotslags ironi och skämt ansett, att Huldufolket skulle bli hemlösa av att ”älvstenar” sprängs, exempelvis i samband med vägbyggen, och även Samer har reagerat på samma sätt, inför förstörelsen av deras sejte-platser. Också i Japan har det hänt, att naturliga floder som dämts upp, täckts över och fått flyta fram i kulvertar (eller kloaker !) anses ha berövats sin Kami, eller ”andliga betydelse” genom att människan påverkat dem..

Kami kan ta sin boning i enskilda träd, som dessa framför en shinto-helgedom. Vi Nordbor resonerar på samma sätt om våra ”Vårdträd”. Förstörs träden och naturen, skadas också gudomen och det andliga…

Man skulle kunna hävda att det finns stora likheter vad gäller Shinto och Asatro, vad gäller synen på naturföremål – och utelämna de Schamanistiska religionerna – som till exempel Samisk religion – som ett sidospår. Men – kan vi också notera- Asatron har en ganska skarp skiljelinje mellan Gudar, och övriga ”Väsen” – vättar, alfer, troll mm som däremot inte finns i Shintos ”kami-begrepp” och moderna, tekniska eller av människo-hand skapade företeelser kan svårligen tänkas ”bli kami” ens för Japanerna, även om de kan ”nyupptäcka” gudomar i en aldrig förut skådad tall, på en klippbrant, till exempel.

 

Sveriges äldsta tall – kommer från en tid när Hälsingland inte var kristet, och inga kyrkor fanns i området den står i. Många träd i Sverige är mångdubbelt äldre än så, och årsringsanalys visar, att det finns träd som är mer än 2000 år gamla – I Japan skulle de träden också anses för ”Kami” eller andligt betydelsefulla..

Min frände Henrik Andersson – på bloggen ”Ideell Kulturkamp” räknade till 147 erkända Gudamakter inom Asatron, vilket kan jämföras med de tusentals Kami i Japan.

Men – som sagt – av människohand skapade ting eller företeelser kan inte vara Gudamakter, varesig inom Shinto, Asatro eller de flesta Polyteistiska religioner av idag. Därmed finns ingen dyrkan av abstrakta begrepp, eller samhällsnyttiga egenskaper som i det gamla Rom, där även Rättvisan (eller Justitia) Endräkten (Concordia) eller mer abstrakta begrepp som Nemesis också dyrkades – och därmed har Asatron ingen ”Cloacina”

Hur skulle en modern version av Cloacina eller Kloakernas skyddsgudinna se ut ?? Det tål att tänka på…

Inom parantes kan vi här tillfoga, att det finns moderna filosofer, som har velat se gudamakterna som någotslags existentialer i tillvaron. Anhängare av Jungiansk psykologi är också inne på samma sak, när de talar om Arketyper, som ”Moderns arketyp” (som vi ser uppenbarad i Frigg), ”Jaktgudinnan som Arketyp” (Skade) eller den gamle vise (Oden som arketypisk föreställning) i motsats till kristendomens, islams och de övriga Monoteistiska religionernas besatthet kring fadersarketypen (alltså Gud Fader eller Allah själv) som psykologiskt sett är mycket osund, och tyder på ett barnsligt, ja infantilt själsliv – de kristna kommer ju aldrig någonsin över barnstadiet, och har utplånat alla andra arketyper utom möjligen jungfru Maria och därmed modern – de kristna lider av en Oidipal neuros.. som återkommer i all Monoteism…

Ett annat Cloacina-mynt… Nu med Mithra, Sol Invicta eller den obesegrade Solen på ena sidan – aktuellt såhär till Vintersolståndet… En Kaosmagiker skulle säga, att om ett tillräckligt stort antal Romare TROR på Cloacina, ja då FINNS Cloacina – för just de Romarna, under just den tiden…

 

Kaosmagiker, slutligen, går ett steg längre, när de talar om ”Egregoer” eller Gudarna som en faktiskt existerande verklighet, bara ett tillräckligt stort antal personer tror på en och samma gudom, och uppfattar gudomen på samma (eller i varje fall högst likartat) sätt. De förklarar nära nog gudarna som ett slags ”masshysteri” – medan vi Hedningar hellre talar om kulturkretsar, ett gammalt filosofiskt begrepp, som fanns redan hos Hesiodos. Den Nordiska kulturkretsen – där Asatron ingår som bärande del – har helt enkelt en annan ”smak” om man så vill, helt andra ”kulturella särdrag” och är specifikt anpassad till den natur, de årstider och den världsdel där den uppkommit – precis som alla andra kulturer eller kulturkretsar – och därmed även religioner och trossystem…

 

För att återgå till Cloacina, så har spår av hennes Helgedom hittats på Forum Romanum, i hjärtat av det Romerska imperiet, ja dess absoluta nav från äldsta tider… Hon skulle vara intimt sammankopplad med Cloaca Maxima, den största av Roms alla kloaker, som byggdes redan på 600-talet före kristus av en etruskisk kung, och som byggts ut och byggts ut sen dess, och fortfarande används, även om fontänen och fot-tvagningsplatsen på Forum är torrlagd nu..

Cloacinas helgedom och exakta läge…

Till och med Lord Byron, den kände poeten, skall på 1800-talets början ha skrivit en hymn till Cloacina, i vilken hon anropas för ett jämnt flöde utan klumpar…

O Cloacina, Goddess of this place,
Look on thy suppliants with a smiling face.
Soft, yet cohesive let their offerings flow,
Not rashly swift nor insolently slow.

På romerska toaletter, förresten, använde man svampar indränkta i vinäger, och det är själva orsaken till att en svamp, indränkt i vinäger också enligt legenden ska ha räckts till den gamle terroristen Jeschua ben Yussuf på korset – det var inte för att man ville lindra hans plågor…

Under Romersk kejsartid skall Cloacina också ha blivit gudinna för köks-slasken, sjukdomar i urinvägarna och sex inom äktenskapet vilket romarna såg som något i stil med att rensa magen – alltså något helt vardagligt, men knappast underhållande – sex utom äktenskapet, däremot – var desto mer glamoröst och omtalat, i alla fall ibland överklassen…

Men – nu till den avgörande frågan – har ”Cloacina” egentligen varit dyrkad ? Svaret på den frågan, enligt alla moderna historiker och kännare av det gamla Rom, är faktiskt NEJ – det har hon inte. Ursprungligen hette hon nämligen ”Venus Cloacina” eller ”Venus Rengörerskan” och hennes helgedom var avsedd till symboliska fot-tvagningar för kvinnor.

Etruskerna såg henne som en underjordens gudinna – och under Romersk tid blev hon alltså ett av Venus eller Frejas många namn – ungefär som Afrodite från Cypern också kunde kallas ”Venus Anadyomene” eller ”den böljeskumborna Venus” och bli något av en havsgudinna, ungefär som Ran. Att de antika gudomligheterna fick tillnamn, eller extra namn – ungefär som ”den efesiska Diana” som också nämns i Bibeln – var ingen ovanlighet – och fot-tvagningsbassängen, som alltså var en rituell tvagningsplats, lika mycket som en offentlig bekvämlighetsinrättning för trötta romerska matronor – var knappast någon helgedom av större betydelse – men ett exempel på en offentlig inrättning, som bestått sen roms äldsta tid – och det var därför man hade den som bild på mynt, anser forskarna nu…

Lord Byrons och 1800-talets uppfattning om ”Cloacina” som en separat gudinna för hednisk dyrkan var alltså fel – om man får tro den senaste forskningen…

Och därför, slutligen, har vi inga separata hedniska gudomar för exempelvis blixlås, skiftnycklar och kaffe-maskiner, eftersom dessa påfund inte är centrala begrepp för en hel kultur… Dock – det är kanske ironiskt att Freja och Venus finns överallt, och övervinner allt…. Här finns också ett budskap, någonstans…