Med NATO mot Seger…

Rysslands krig i Ukraina går trögare och trögare. Slaget om Charkiv är i princip över, och en liten motståndsficka har skapats vid den ryska gränsen i Norr, medan staden och dess förorter nu är utom räckhåll för ryskt artilleri. Enligt ISW och officiellt erkända bedömare, har Ryssland nu bara ungefär 2000 reservister under utbildning vid Belogrod, och till och med de luftburna trupperna – en gång Sovjetarméns stolthet – har fått ta emot allsköns slödder, Syriska islamister och legosoldater i sina egna led, medan det börjat förekomma att ryska soldater helt enkelt vägrar att ställa upp, eftersom ju Putins krig inte är ett krig enligt den ryska nomenklaturan, utan en ”militärteknisk åtgärd” och då har de också rätt att vägra tjänstgöra – hade Presidenten själv förklarat det hela för just ett krig, vore det ju en annan sak, rent juridiskt – men det har han alltså inte..

Vad jag själv förutspådde i Mars har heller inte hänt. Sieverodonetsk håller fortfarande stånd, och det som skulle bli ett dubbelt ryskt inringningsförsök norrifrån av de Ukrainska arméerna, via dels Izium och dels Lyman-Popasna har nu stannat vid det senare alternativet, om ens det. Ryssland kan möjligen hålla fast Donetsk och sina erövringar vid Svarta Havets kust, inklusive Kherson, men det är också allt – och det är ett väsentligt minskat krigsmål jämfört med det man hade från början – nämligen det Ukrainska folkets totala utplåning. Mariupols sista försvarare – cirka 1300 man – håller fortfarande stånd i Azovstals ruiner, och svenska media skäller dem fortfarande för nazister, precis på samma sätt som propagandan i vårt land papegojmässigt upprepar att Rasmus Paludan skulle vara ”högerextrem” när han i själva verket är frihetlig, och ultra-liberal.

President Volodymir Zelensky säger att Ukrainas och Europas folk en gång skall få uppleva en Eurovisions-schlagerfinal i Mariupol av alla platser, medan jag min del upprepat det vikingatida ordspråket från Oleg den Vises tid – ”En gång skall vi alla få mötas på det svarta berget utanför Kiev !” Vid den ryska gränsen i norr marscherar nu Ukrainska infanterister med en blå-gul gränspåle och svenska pansarskott på ryggen – vår vapenhjälp har nått fram och är uppskattad – måtte den följas av ännu mer !

Detta är helt vanliga Ukrainska hemvärnsmän ur en lokalförsvarsbataljon – men de har all anledning att vara stolta över sin insats !

Med god moral, kampvilja och god signaldisciplin kan man erövra alla hinder. I det ryska fallet ser vi dålig soldatmoral, utebliven kampvilja och ingen större vana i att hantera sambandsmedel, säger man på SVT:s sedvanliga 19.30 sändningar i Sverige idag, och därför går det som det går för Ryssland. Det paradoxala i hela situationen, och vad ingen seriös militär bedömare – jag själv hör inte till dem – förutspått, är att det inte blivit en upprullning och kollaps av den Ukrainska fronten med början i Norr – vad som i själva verket hänt, är att den ryska fronten kollapsat med början i Kiev och västerifrån, medan man nu befriat Charkiv och är i full färd med att befria även Irpin.

Över hela Världen lyckönskar olika nationer Sverige och Finland till dess nära föregående NATO-medlemskap, och i Nya Zeeland kommenterar man situationen i NordEuropa som såhärvi här på Hedniska Tankar instämmer med kraft !

Det är en träffande bild för vad som kommer att hända, ifall Putin-regimen är dum nog att försöka hota de Nordiska länderna, som nu har resten av den fria Världen bakom sig. Vladimir Vladimirovitj har på tre månader förlorat den bästa tredjedelen av hela sin krigsmakt, och tomma hot kommer han inte långt med. Kärnvapen på svensk mark är en möjlighet, som vi inte skall säga nej till – för i realiteten är maktspråk det enda språk Ryssland förstår. Danmark, Norge och Island har som Tjeckien och många andra länder varit NATO-medlemmar i decennier, och de små fähundar som tror att de kan springa Putins ärenden genom att sprida tom skrämselpropaganda om ”ragnarök”, ”atomkrig” och annat, kommer nog bli ruskigt besvikna så småningom.

Karikatyr av ”Hajo”, Holländsk karikatyrtecknare

Putin har redan förlorat, och han vet om det. När han idag säger ”Problem, Njet !” om Sveriges och Finlands gemensamma ansökan, så erkänner han i alla fall det oundvikliga. Ryssland har förlorat kriget, låt vara att det kan ta ett halvår till i praktiken, och Ryssland förmår ingenting emot ett enat Europa. De Nordiska länderna kan nu kontrollera de danska sunden, Finska viken och enkelt ta ett strupgrepp på hela Petersburg-regionen, förutom att vi kan spränga sönder Nordstream 1 och 2 på ett ögonblick, ifall vi skulle vilja. Att försöka hota de Nordiska folken, har Putin ingenting för.

Ålandstraktaten, som Richard Sandler och Socialdemokraterna stod faddrar till, är meningslös och föråldrad i dagens läge. Finland och Sverige kan befästa Åland tillsammans, och på så sätt skapa järnhård stabilitet i Östersjön – de ryska flottstyrkorna har ingen chans – för med missilbatterier längs kusterna och ett högteknologiskt ubåtsförsvar är det Finland och Sverige som vinner – och INTE Ryssland.

Teckning från en rysk nyhetsbyrå 6 April 2022 – Den ryska björnen har all anledning att vara orolig, för till sist faller Putin…

När den ryska nomenklaturan och medelklassen känner effekten av sanktionerna, och höjda matpriser, så kommer nog protesterna till sist. Putin kan inte regera Ryssland i all evighet, och han har fortfarande alternativet att dra sig ur Ukraina, behålla vad som återstår av Donbass och försöka uppnå en hedersam fred.

”Du Turkiske Satan ! – ”Och för övrigt kan du ta och kyssa oss där ryggen slutar…” (ur ett brev, som på sin tid skrevs av de Zaporogiska Kosackerna )

För Sverige är det fortfarande den här mannen – den Turkiske Satan ! – och Islam som är det stora problemet, även om vi både med och utan NATO i realiteten har föga problem med Ryssland – och kom ihåg att det är Vladimir Vladimirovitj Putin som idag sagt detta – inte jag !

Recip Erodogan, notorisk människorättsförbrytare, Rysslands svansdingel och medlöpare nummer ett, har idag förolämpat oss offentligt, genom att helt fräckt försöka blockera vår NATO-ansökan i utbyte mot några kurders liv och återinförda vapenleveranser. Tror han vi skall gå med på det ?

Vacker tavla av Ilja Repin, Tretjakov-galleriet, Moskva

Låt oss svara honom och alla  muslimer på exakt det sätt, som de faktiskt förtjänar – och det blir med de Zaporogiska kosackernas berömda ord:

Zaporogkosackerna till den turkiske sultanen:

Du turkiske Satan!

Den förbannade Djävulens bror och kamrat, Lucifers sekreterare! Vad är Du för en svinabock, som inte ens kan döda en igelkott med Din nakna rumpa? Din armé slukar vad Djävulen spyr ut. Du är inte värd att ha kristna folk under Dig. Vi fruktar inte Din här, och till lands och till sjöss skall vi slåss mot Dig. Knulla Din morsa ! Du, Din babyloniske kökspojke, makedoniske tunnbindare, Jerusalems ölbryggare, getapojke från Alexandria, Stora och Lilla Egyptens svinaherde, armeniska galt, tatariske bagge, skurk från Podolien, Kamenets bödel, hela världens och underjordens narr, därtill en dåre inför Allah, Djävulens ättling, sendraget i vår kuk, svintryne, hästrumpa, rödhåriga hund, odöpta skalle, knulla Din mor!

Så svarar kosackerna Dig, Din usling. Du kommer inte ens att få vakta kristna svin. Nu måste vi sluta. Vi vet inte vilket datum det är eftersom vi inte har någon kalender. Månen är på himlen, året i boken, och det är samma dag hos oss som hos er. Därför: kyss oss där ryggen slutar !

Kosjevoj ataman Ivan Serko med hela sin zaporogiska här.

Kosackerna är ett härligt och stolt folk. De vet hur man skall tas med muslimer och islam, och accepterar inte deras överhöghet.

Vi svenskar borde – på alla sätt och på alla plan – göra sammalunda.

Låtom oss göra som Herr Paludan – Tutta fyr på var Koran !!

Krist”demokrati” är ”a contradiction in terms” – men hon har ÄNDÅ rätt…

Tycker man det är ”underligt” att vi svenskar så ofta bränner Koranen ??

Det har sina randiga orsaker, och rutiga skäl – Islams kvinnosyn bland annat

Hebdo Hebdo Turkar små – VI SKRATTAR åt er diktator till president !

I vilket Bianca Muratagic klär ut sig till SKÖLDMÖ…

Vad man blir kränkt av här i Världen – ifall man nu alls blir det – kan väl skilja sig rätt mycket från person till person.

Skulle ”Hild” vara krigarnas Helerska ? Wikipedia-kunskap och medeltida en-och-en-halv-hands-svärd har inte så mycket med Asatro att göra – och varför en Rävsvans ? Hild omnämns inte som någon helerska alls, annat än på svenska Wikipedia… (Bild: Katarina Tallroth & Bianca Muratagic)

Vissa svenskar känner sig kränkta av en religion som anser den kvinnliga hälften av mänskligheten som medfödd underlägsen och bristfällig, och de känner sig kränkta av att vi alla låtsas som om så inte är fallet när vi alla banne mig vet att det är så och kommer förblir så tills vi göra något åt det, eftersom ingen annan kommer att göra nåt åt det.

Vissa svenskar känner sig kränkta av att de tvingas leva i ett samhälle där småflickor tvingas gå runt klädda i svarta sopsäckar av tyg. Är det religionsfrihet eller är det barnmisshandel? Och exakt, vid vilken punkt övergår det från religionsfrihet till barnmisshandel? Utan att den katolska kyrkan ens är inblandad – för en gångs skull…

Vissa svenskar känner sig kränkta av att de tvingas leva i ett land där Sharia-lagar om Koraners okränkbarhet nu har förstört yttrandefriheten, och Polis och svenska myndigheter har börjat dansa eftr Islamiternas pipa.

Vissa svenskar känner sig kränkta av att Sharia-domstolar i Europa tillåts behandla kvinnor som mindre än fullt mänskliga och de blir också kränkta av de tusentals könsstympningar, som verkställts i vissa religioners namn.

Vissa svenskar känner sig kränkta av att vi har mer än 50 kriminella klaner med en viss religion här i landet, som rutinmässigt ägnar sig åt lagöverträdelser, mord, dråp, misshandel, rån och våld.

Vissa svenskar känner sig kränkta av hela grupper av individer, i Malmö såväl som i Ronneby ägnar sig åt att sätta igång barbariska upplopp, organiserad förstörelse av hela samhällen och bränner bildäck, bara för en skadlig och föråldrad boks skull..

Jord skall vara ”åskans moder” påstår Muratagic och Tallroth. De vet inte vad de talar om. Jord är mor till Tor, och har aldrig avbildats med sköld eller kniv i handen.

Nu när jag ser hur Bianca Muratagic och en viss Katarina Tallroth försöker stjäla ett av mina koncept för en hednisk kalender, rakt av och utan skam i kroppen, blir jag dock inte alls kränkt av det, tvärtom. ”Plagiat är den ärligaste formen av beundran” påstås Samuel Langhorne Clemens, alias Mark Twain ha sagt en gång, ifall det nu var han som sa det först. Huvudsaken är i alla fall att det stämmer, och det gör det faktiskt.

Sorgligt nog vet de inte vad de talar om, och har ingen erfarenhet eller kunskap om ämnet alls, vilket syns när de gjort sina bilder. De hade vunnit mycket mer på att verkligen försöka tränga in i det stoff de försöker avbilda, även om jag visst inte är kränkt utan ställer mig sympatisk till själva idén i sig, eftersom redan detta att avbilda sig själv halvnaken och utan slöja på sätt och vis är en protesthandling, som man väl inte utför utan risk i ett alltmer fundamentalistiskt och Sharia-dominerat svenskt samhälle.

Muratagic och Dängroth (nej förlåt Tallefjant var det !) påstår att Nanna skulle vara ”Sorgens gudinna” när hon är Balders Hustru, samt Nymånens skära. Och varför avbilda henne enhänt (ett av Tyrs attribut) samt med ett kristet kors i bakgrunden…? Här vet de visst inte vad de gör överhuvudtaget…

Det är modigt, fartfyllt och friskt att trotsa islam, och den likaså även alltmer tilltagande kristna fundamentalismen, och det stöder jag helhjärtat.

Nordiska kvinnor har i alla tider vägrat att låta sig beslöjas, övertäckas med påsar över huvudet, och förblir än idag fria – varför de också borde tillåtas att avbilda sig själva hur de vill, och när de vill, under de villkor som de själva dikterar. Problemet är bara att vi lever i en tid som flödar över av bilder, och vill man synas eller bli ihågkommen då, är det kanske lite bättre att satsa på vad som är verklig ”verkshöjd” eller en smula kvalitet i sitt konstnärliga arbete, istället för lättköpta, hastigt påkomna ”attributioner” eller tillskrivande av än den ena och än den andra kvinnliga gudamakten i ett enda mischmasch eller samelsurium, lika oredigt som ”fornsederiets” tomma ramsor..