Gävlebocken överlevde Julen

Om Hedniska Tankar har framgång just nu, ligger det kanske i tiden… Igår kom en rapport om att Gävlebocken – fortfarande världens största Julbock – överlevt Julen, utan att drabbas av Sverigefientliga attentat. Alla de mystiska Monoteister utifrån, som gång efter annan försökt förstöra den Nordiska Julen på grund av sitt blinda hat emot Sverige och allt vad vårt land står för, har återigen gått bet. Det gjorde de också förra året, och trots att Sture Gavlén – som skapade Julbockstraditionen i Gävle redan på 1960-talet, för att glädja de fattiga och de som annars ingen Jul kunde få, nu har gått ur tiden och inte längre finns ibland oss, lever bocken kvar och intresset för att skydda, värna och bevara den bara växer. Gävlebocken har blivit en symbol för Gävle och stadens goda anda, helt enkelt.

Det har anordnats skyddsronderingar och tipsrundor runt bocken, som nu börjat fungera lite som en lackmustest på vad som händer i det svenska samhället. Meningslös förstörelse och intelligensbefriad vandalism emot vår Nordiska Jul är numera ”totalt ute” bland Gävles invånare. Borta är de mörka år, när utländska profitörer som Colin Nutley på film försökte hylla de som förstört och bränt ned vad andra skapat, något som faktiskt borde räknas som uppvigling eller uppmaning till lagbrott. Mordbrand är inga trevliga saker, men för 16:e gången klarade sig nu Gävles bock, och till nästa år kommer den helt säkert igen, och som den svenske poeten Bertil Malmberg en gång skrev:

Jag vet det.
Jag säger det.
Men därför att jag vet och vågar att säga det
skall jag vinna en styrka att skydda de värnlösa
som inga förmätna våldsverkare skall ha makt att beröva mig.

 

Gävleborna står upp för sin stad och sitt svenska samhälle. De vägrar att sänka sig till den nivå vi annars ser här i landet, och nu när vi slutat bränna oskyldiga symboler för Julen, kan kanske de utlänningar som slagit sig ned i vårt land förmå sig att sluta bränna upp folks bilar, till exempel. Dagens Nyheter och Erik Helmerson, dess katolske ledarskribent, påstod igår papegojmässigt att det svenska samhället blivit mer polariserat, att ingen samhällsanda eller samhällsmoral längre finns, och implicerar därigenom, att Sverige skulle stå inför sin undergång.

Själv tror jag att Erik Helmerson har präktigt fel, och att han fullständigt misstar sig, rörande situationen i vårt land. Möjligen stämmer hans tjugofemöresanalys vad gäller den Svenska Riksdagen, eller det som skall föreställa ledande politiker i det här landet. Som vi har sett under det sista kvartalet 2018 har de helt misslyckats att enas, och kan inte längre ta sitt ansvar för det svenska samhället. Det gäller främst Regeringen Löfvén och dess representanter, och lika mycket Annie Lööf och det svansdingel, som en gång var ett Folkparti, men som i dagsläget inte ens kan kallas liberaler. Och situationen i Stockholm, inklusive förorterna, känner vi också till.

Men resten av landet står för något annat, och vill något annat än makteliten.

Människor enas och sluter upp bakom våra symboler. Vi önskar varandra ett gott nytt år, och har firat en hednisk Jul. Mörkret må sänka sig över land och stad, men tankarna förblir ljusa, också på det nya året. Kanske skändas inga halmbockar nästa år eller nästa – och kanske kan etniskt svenska kvinnor gå säkra på gatorna igen, utan att drabbas av överfallsvåldtäkter. Data från BRÅ och Regeringen Löfvéns egna utredningsmyndigheter visade förra året, att 110 av 129 våldsmän dömda för överfallsvåldtäkter hörde hemma i utlandet, och vad gäller gruppvåldtäkterna hörde 70 av 94 dömda personer hemma utanför Europa – och de borde nog snarast återförvisas dit, där de kom ifrån.

I Marocko blev nyligen två nordiska kvinnor halshuggna, när de försökte röra sig fritt genom det landet. SVT – vår Statstelevison – vägrade att berätta sanningen, men påstod att de drabbats av ”halsskador” när det i själva verket var så, att muslimska fanatiker mördade dem. På samma sätt babblar ännu Regeringen Löfvén om ”skjutningar” när det i själva verket är Mord och Dråp det handlar om – men ingen vågar säga sanningen om vad som pågår. SVT har bevisligen ljugit, när de sagt att en ”Schweizisk man” skulle vara en av de marockanska terrorister, som ligger bakom de senaste morden på Nordiska kvinnor.

Idag avslöjades också, att ytterligare en kvinna i Marocko – inhemsk den här gången – också halshuggits. Kommer SVT i känd stil kalla även detta för en ”knivskada” ?

Gävleborna har lyckats bevara sin halmbock, och det är givetvis bra. På ytan förblir allt lugnt i vårt Sverige, men bakom fasaderna rämnar Regeringen Löfvéns skenbilder. Det finns mycket ont i vår Värld, som vi inte kan rå på – än så länge – Monoteistiska religioner och galningar i fjärran länder inte minst. Megit aer margs auki” eller  Mycket finns, som ökar det onda – stod det en gång i den Äldre Västgötalagen. Men men lag ska land byggas – heter det också – och vi ska gå emot ljusare tider vad det lider – här – eller i Gävle.

Annonser

Nytt VANSINNESDÅD i Gävle – Berusad Utlänning gripen…

Utomlands, i Strassbourg och på andra platser, flammar hatet och vreden emot den Nordiska Julen och våra i grunden hedniska Jultraditioner vidare. Och som vanligt sprider sig våldet, terrorn och den blinda förstörelselustan även hit till Sverige, även om den hittills inte resulterat i dödsoffer eller så många skadade som i resten av Europa.

Kvällstidningen Aftonbladet kunde i morse berätta om hur en berusad galning med utländskt medborgarskap gripits på bar gärning i Gävle. Han försökte tända eld på en av de Julbockar av halm, som rests i staden – och som alltid stått som en symbol, både för Tor, den hedniska Julen och Gävle som stad i allmänhet.

Men en rådig förbipasserande grep utlänningen – som visade sig vara 22 år gammal och som omedelbart hamnade i arresten – där kräk av den sorten hör hemma, och en svensk Polisman släckte Julbocken med bara händerna innan den också besprutades med pulversläckare. Att tända eld på saker i stadsmiljö räknas som Mordbrand, vilket är ett allvarligt brott, som kan medföra fängelse eller dryga böter.

Varifrån kommer allt detta blinda Sverigehat, och hatet emot vår hedniska Jul ?

Att mannen var utlänning, och dessutom kraftigt berusad kommer inte som någon överraskning, precis – men vilken ”kultur” och etnicitet tillhör slika förövare – och varför ska de egentligen vistas här, när de inte ens kan acceptera sederna i det land vi alla byggt upp ?

Tors bockar tillhör Julen, och i dem har Julbocken sitt ursprung – smycke från 800-talets Tissö i Danmark…

Hå Hå – Hö Hö – Gävles Bock vill INTE dö…

Melodi: Neil Young ”Hey Hey – My My”

Hå Hå Hö Hö
Gävles Bock vill inte dö
Det finns mera i bilden –
Än bara snö
Hå Hå Hö Hö !

Somliga hatar vårt land
Och visar förakt
De bränner och mördar, ja de rustar för slakt
Men inget ska brinna, om vi håller vakt
Och pöbel är intet emot folksjälens makt

Om Bocken blir borta
Blir han inte förgäten
Han har inte satt
Den sista potäten
Nej, Han är inte borta
Och inte förgäten…

Hå Hå Hö Hö
Gävles Bock vill inte dö
Det finns mera i bilden –
Än bara snö
Hå Hå Hö Hö !

Efter förra årets Julhelg rapporterades det i svenska media att den kända Julbocken i Gävle skulle ha uppförts för sista gången. Gävlejournalisten Stig Gavlén från Arbetarbladet; som avled den 1 November i år skulle inte ha velat att fler Gävlebockar skulle resas, har vi fått veta – men dessa uppgifter har aldrig bekräftats. Hursomhelst var det Stig Gavlén som år 1966 tog initiativet till bockens resande, och hans motiv var att de Gävlebor i arbetarstadsdelen Brynäs som var för fattiga att annars hålla sig med Julbock, och att stadens hemlösa i övrigt, också skulle få sig lite julglädje; och att en fin svensk tradition skulle bevaras. Sådan var hans önskan.

Tor är Proletariatets och Det Arbetande Folkets Gud – och Bocken är hans symbol !

 

Dagens Nyheter – som brukar inta en mycket Sverigefientlig attityd – påpekar att bocken bränts ned 29 gånger, och 7 år utsatts för andra sabotage. År efter år har meningslöst våld, vandalism och Sverigefientliga mordbrännare, Julhatare, islamister, kristna fanatiker och andra har fått prägla Julen i Gävle, i och med att bocken förstörts – och vanliga hederliga människor har inte fått någon God Jul, precis som dessa våldsverkare och nidingar ville.

Den kristne sk ”konstnären” Lawrence Jones från USA dömdes till en månads fängelse och 100 000 kr för mordbrand år 2001 – böter som han aldrig betalade…

Men ännu är bocken inte historia. Sverigefiender, vandaler och mordbrännare har inte vunnit – varesig i Gävle eller någonannanstans. Gävle Kommun, den lokala Brandkåren, skolor, till och med ”Svenska” Kyrkan, företagarföreningar, lions och många många fler – ja snart sagt alla instanser eller institutioner i Gävle har engagerat sig för och i Gävlebocken, precis som vanligt. He is bock – by popular demand – skulle vi kunna säga.Gävleborna slår vakt om sin stad, sin Jul och sina svenska traditioner. De vägrar att ”tagga ned”, visa underkastelse och ställer sig inte med ”mössan i hand och bockar” inför främmande kulturer och religioner typ islam, som nu vill etablera sig här. Gävle är en gammal stad, som brunnit flera gånger – senast 1869 – och efter det har staden fått ett rätvinkligt gatunät i de centrala delarna.

 

En tolv meter hög bock av halm, innebär en inte så liten brandrisk, särskilt för omkringliggande fastigheter, men i år har en taxistation förlagts nära torget, där bocken traditionsenligt rests, och man filmar också bocken i realtid, och lägger ut på nätet. Förra året fick Gävlebocken stå orörd – ett vackert vittnesbörd om hur Hedniska Jultraditioner börjat komma tillbaka i vårt land, och hur Monoteisterna inte lyckats förstöra dem..Tidningarna berättar om hur staden Gävle enas kring sin bock, och hur det folkliga motståndet växer emot vandalerna. Numera finns tipsrundor man kan gå runt bocken, och den lokala turistbytån ”Visit Gävle” storsatsar också på tradition, lokal kontinuitet och ett enat Gävle – ingen ”Multikulturalism”. Kvällstidningen ”Excessen” berättar om hur en lokal medeltidsförening – ”Tiundalands Väktare” självmant ställer upp för bocken – i all ridderlighet – men hans geniunt hedniska ursprung vill de förstås inte erkänna.

 

 

 

Redan 1948 visade den kände folklivsforskaren Dag Strömbäck i en uppsats i ovanstående bok hur den kristna kyrkan på 1100-talets Orkney-öarna införde dödsstraff på att ”Cervuleam Facio” alltså att ”göra bockar” eller ”göra sig till bock” – latinet är ett ganska oklart språk – och detta dödsstraff kvarstod till långt in på 1500-talet. Man behöver inte fråga vad de kristna var så rädda för – deras panik-artade djävulsskräck lever ju som vi sett än idag…Men inte nog med det. Vid det Byzantinska Väringagardets fester hos Kejsaren i Konstantinopel på 900-talet lekte man jul-lekar, där fyra av deltagarna skulle klä ut sig just till ”bockar” och springa omkring och stånga de andra.

Redan i en skrift från den byzantinske kejsaren Konstantin Porphyrogennetos (regent 912-959 e.Kr) hov berättas emellertid hur man vid hovet tolv dagar efter Kristi födelsefest utförde den ”gotiska leken”. I matsalen uppträdde då två lag, veneterna och prasinerna. I respektive lag ingick bl.a två goter, klädda i pälsar med håret utåt och med masker av olika utseende. Under uppträdandet sprang de fyra utklädda runt i en ringdans och ropade ”jul, jul” och slog med spön på sköldar. Det är inte osannolikt att de ”goter” som omtalas i själva verket var några av de skandinavier som vid denna tid stod i den byzantinske kejsarens sold.

Utklädsel till fyrfota djur i samband med julhögtiden kännes tidigt också från andra områden i Europa. Redan på 500-talet finns uppgifter från keltiskt område om oseden att klä ut sig till bl.a hjort vid jul och nyår. Dessa hedniska seder är kända genom det faktum att de motarbetades av kyrkan. Deltagare på de stora kyrkomötena ivrade ständigt för att utrota oskicket. Att inte enbart hjortklädsel förekommit framgår av källorna. Bl.a omtalas på 700-talet just bockklädsel vid dessa okristliga upptåg.

Litteratur:

Celander, Hilding: Julbocken och hans historia. Nordens Kalender 1933. Göteborg 1932.
Sjöberg, N.: En germansk julfest i Konstantinopel på 900-talet. Fataburen 1907.
Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid: ”Jul”.
Lloyd, L: Svenska allmogens plägseder. Stockholm 1871.

Julbocken var alltså en känd och accepterad företeelse, redan på 900-talet. Dag Strömbäck har också dokumenterat otaliga exempel på hur de kristna försökte förbjuda jul-lekarna, också på biskopsgårdar som det Isländska Skalholt på 1200-talet, och ytterst går dessa jul-lekar – där en bock, häst eller hjort skulle följas in i stugan av två likaldes utklädda ”sköldmör” (ungefär som Lucias tärnor) tillbaka på de hedniska lekar, som vi ser omvittnade i skaldepoesin. Torbjörn Hornklove kunde under det tidiga 900-talet skriva att ”ute vill kungen Jul fira, och höja Frejs lek” – och mycket riktigt är ett av Frejs djur också just hjorten eller bocken… I själva verket är just Hjorten, eller detta med hjortmasker, bilder på hjortdjur osv till midvinter, spridd över hela det germanska Europa…

I Österrike och Alpområdet finns till exempel Habergeiss – en jul-ande i Getgestalt, som inte alls har med de sentida kristna St Nikolaus-upptågen att göra, fastän han långt senare upptagits i dem. Nej – han är en annan och betydligt mera ursprunglig jul-gestalt än både St Nikolaus eller Djävulen, och äldre än någon av dem.. Denna alpina Julbock kan förekomma både i form av en utklädd person och som en fristående figur (ibland av halm) precis som Julbocken hos oss… Ofta avbildas han med en teleskop-artad hals, som kan fällas ut i samband med julklappars inkastande…

I Wales, till exempel, finns en liknande tradition med ”The Mari Llyd Horse” (uttalas Merry Lewd, alltså ”glad osedlighet” precis som i den isländska danslekarna till Frejs ära – Bocken anses ju också som ett mycket potent djur…) som inte har något dugg med någon kristen Maria att göra, utan mer med den nordiska helhästen, och vikingarna… Detta ”Julaspöke” i hästgestalt har också med alla Julbockar att göra, och uppträder såhär års i form av ett hästkranium på en lång stång, med julprydnader till ögon…

Gävles Julbock har många kusiner, runt om hela det av germansk kultur influerade Europa, och man har också hittat spår av honom i Galicien eller Norra Spanien, dit goterna kom en gång. Men det är här hos oss han har sitt nutida hem, och här ska han stanna – i den hedniska norden, där kristna och islamister icke skall göra sig besvär…