Etikettarkiv: humanism och hedendom

Profilbild för Okänd

Hlidskjalf eller LUFOR ?

av

Sk LS-torn från Bohuslän (genrebild, public domain)

Från det elektroniska Hlidskjalf, där en ensam Hedning ser ut över nejden, kan man notera mångahanda ting för dagen och för samtiden. Under oktober månad, 2025 noterades från Ukrainas fjärran slätter att helt autonoma ”drönare” nu finns, som kan agera vapenbärare och helt själva bekämpa sina mål, helt utan mänsklig inblandning överhuvudtaget. Än så länge tycks de bara bära handgranats-stora laddningar, men vi tycks leva i en tidsålder där varje idé, varje tanke, varje åsiktsyttring leder till omedelbart verkställande, helt utan väntetid.

Kan någon mänsklig individ – någonstans – tänka en tanke – så vips har någon annan människa – någonstans – omsatt alltihop till praktisk handling…

Skeendet i New York, där statsapparaten tillfälligt stängts av för ungefär 38 dagar i följd – eller det faktum att Länsstyrelsen i Jämtlands Län, 1990 kunde stängas ned i en hel vecka på grund av älgjakt inför Vintern kanske vi ska lämna därhän för dagen, men en historiskt bildad person kan se likheterna. Befolkningar hela Världen över måste skaffa sig mat för dagen eller för sin överlevnad, frågan är bara hur de ska skaffa sig det – och vad för slags byte de jagar. Vill de även ge sig på sitt eget släkte, sina egna medborgare ? Statstjänstemän och de som är satta att upprätthålla lag och rätt kan knappast göra sådant, i alla fall – för någonstans måste vi dra en gräns, bevaka och försvara den. 

Igår kunde vi Asatroende i Norden fira 5:e dagen i Slaktmånaden November fira fullmånen, och Alvafull före Julen – alldeles intill Alvablotet, och inte Allhelgona eller Halloween – vad som står att läsa på Svenska Wikipedia är ohjälpligt fel – det är November och inte Oktober som är slaktmånad – så har det varit i alla tider. Men den galenskap, som tycks ha gripit omkring sig i Midgårds alla länder och riken, tycks inte bara bero på månen.

Det råder inte bara ett ”skymningsläge”… Ibland råder ett fullständigt kaos, ett totalt mörker…

SVT:s förvirrade reporter, alldeles för ung och utan att veta något, utan att kunna något och utan något egentligt att säga i Statstelevisionen, rapporterade igår den 6:e ifrån ett Landvetter, där all flygtrafik fått ställas in – eftersom okända drönare siktats i luftrummet.

Detta är inte rätt tid att vara naiv eller befinna sig på resande fot, för ett tu tre gäller något annat. ”Hybridkrigföring” och ren terror i Europa och Sveriges närområde är en realitet. Överallt annars också, liksom i den Gaza-remsa där ”Hamas” eller närmare 97 beväpnade grupper härjar, med stöd av bland andra Greta Thunberg och Global Sumud Flottilla. Kommer någon att tro att Galna Greta befinner sig ”på rätt sida av historien” nästa år, eller i nästa årtionde, nästa sekel…?

Från Södra Sudan rapporteras enligt SvD – fortfarande Sveriges Största Morgontidning, och en av de få seriösa mediakällor som alls finns i vårt land – Statstelevisionen kan tyvärr knappast räknas dit, eftersom den mest sysslar med ”infotainment” – att gynnaren på blden ovan, en viss Al Fatih Abdallah Idris, allmänt kallad Abu Lulu, greps av sin egen RSF-milis förra veckan. Han misstänks för ”brott som begicks under befrielsen” av staden al-Fashir, enligt milisgruppen – och har skrutit på Tick-Tok och andra medier om att han velat döda över 2000 människor under RSF:s inmarsch i denna stad, vilket han sannolikt också gjort. Han har till och med sagt sig överträffa den siffran. Återigen får vi fråga – till vad medverkade de ”Globala Sumuderna” inklusive Galna Greta ? Vad är ”Hamas” och de mer än 97 beväpnade grupper som redan identifierats av IDF, samt hela Västvärldens säkerhetstjänster. Är de några ”små änglar” eller skäggiga mysfarbröder i stil med Jultomten, kanske ? Betrakta denne glade 18-åring, som också handlat och verkat i ”de galna Gretornas” samt IS och Hamas direkta efterföljd. Är det någon ”god Monoteism” vi ser, där eller här hemma ?

Kom ihåg, att denna blogg skrivs av en Polyteist och en Humanist – inget annat. Sveriges nuvarande Regering, har ifråga om den mycket märkliga myndigheten SST en underlig värdegrund, för det finns diverse religiösa extremister i vårt land, som inte förtjänar några statsbidrag överhuvudtaget. Vår hållning är, att SST omgående bör läggas ned, med tanke på omvärldsläget. 

Beakta vad vi sagt. ”Kan någon tänka tanken, kan någon annan göra det”. Redan åsikter, ord, tankar har en fruktansvärd genomslagskraft…

Från den internationella tankesmedjan ISW, kommer följande sammanfattning av ”Skymningsläget” eller ”Fas Noll” i det krig, som Ryssland med flera stater nu inlett emot Västeuropa, och som i full skala råder i Ukraina. Detta är inget ”nollsumme-spel”. Detta är ett lågintensivt krig, men redan mer destruktivt än ”kalla kriget” någonsin var – och det kommer framtidens historiker nog att kunna konstatera. Så var läget, på morgonen 6 November, fram till idag.

Statstelevisionen i Sverige antydde igår – på bästa sändningstid, 1930 – att bussar i Oslo-området – det sk ”Ruter” nätet (efter det norska ordet ”Rutebil” ) skulle kunna fjärrstyras från Kina. Nyheten presenterades som vanligt då det gäller SVT på ett direkt osakligt och överdrivet sätt, men utredningar är faktiskt på väg – ”tekniker arbetarmed att lösa problemet” – och vidare analys får alla medborgare eller ”trafikanter” stå för själva, lika mycket som New Yorks allmänhet efter det senaste Borgmästarvalet, där rätt kandidat faktiskt tycks ha vunnit, för ovanlighetens skull. 

”Kan någon tänka tanken, kan någon säkert göra det” – på gott eller på ont…

Han skrattar och ömsom gråter av vad han läst och hört, om andra historiska skeenden – inte bara från Slaget vid Lützen 1632 – som vi behandlade i föregående inlägg. Det har visat sig – efter analys av 1812 års massgravar i Litauen – att Napoleons armé – led av inte bara Tyfus, utan också hittills okända stammar av Borrelia och Salmonella. Det förvånar knappast, och vissa historiska omständigheter är märkvärdigt konstanta – utan att nu lägga några värderingar i det. Civilisationens motståndare kan utnyttja även väder, naturen och sjukdomar i övrigt – inbillade eller påstådda ”miljöhot” kan användas som vapen, för att framkalla politiska resultat. Det finns aktivister av alla slag – och kan du som läser detta ha en tanke om saken, övergår någon annan genast i praktisk handling…


Bildkälla: Associated Press (AP) / TT och SVD 2025-10-27 Napoleon Bonapartes Hatt, enligt ett museum i Oklahoma, USA

Det finns till och med rena faktaförnekare, som hävdat att någon Napoleon aldrig existerat, enligt vad Dick Harrison i SvD vet att upprepa.”Galna Greta”” lyssnar och antecknar…

Förvanskningar, och dåliga filmer finns överallt, men vi Hedningar och Humanister vet att genomskåda dem. Kanhända fortsätter vi kring ämnet, och förklarar varför i ett kommande inlägg..

 

 

Profilbild för Okänd

För Humanism och Hedendom – Läs tidningen ”Humanisten” !

av

”Hedniska Tankars” redaktion har länge stött Humanisterna – en gång (1979) grundat som Human-Etiska Förbundet i Sverige. Humanist kan man vara på flera sätt. Det handlar inte bara om humaniora, eller Humanistiska Vetenskaper på något Universitet – de finns ännu de som anser att vår värld är överakademiserad – men dit hör inte vi Hedningar… Det fanns en tid när Ingemar Hedenius i sällskap med Herbert Tingsten och andra stridbara liberaler skrev vad som skulle leda fram till dagens Humanistförbund i Sverige, och Herr Hedenius filosofi var verkligen hednisk, även om man ibland säger att flera liberaler inte kan enas om samma sak… för alla kan inte vara hur liberala som helst, diverse manifestationer och marscher genom Uppsala och Budapest till trots.

I Budapest har något tiotusental människor samt ett femtiotal EU-politiker marscherat till stöd för HBTQB(r) eller någon bokstavskombination, ADHD kanhända – och det hela artade sig till Folkfest. I Uppsala däremot – dit ”Hedniska Tankars” hela redaktion om tre personer reste för dagen – artade det sig till slagsmål, trots att man med förstämda pukor och trummor i täten skulle tåga i Sorgmarsch, till stöd för Gaza. Vi hörde och såg alltsammans, även slagsmålet – just i den gatukorsning SVT:s eller den Svenska Statstelevisionen rapporterat om.  Själva var vi där till stöd för våra Kurdiska och Syrianska vänner, samt Salwan Momika – den före detta Plutonchefen från Irak, som brände en kopia av en ”helig” bok i protest, därför att han inte längre orkade se sitt hemland förödas av Islamisternas krig.  Fem månader har hunnit gå sedan hans död, och vi är många som sörjer – för trots att vännen Salwan – som vi aldrig fick möta i levande livet – och trots förment Polisbeskydd från den svenska statens sida – så mördade man honom. Han dödades, för sina åsikters skull – för tankar, inte handlingar – för vad han gjorde i livet, borde inte förtjäna döden genom en självutnämnd mördares hand.

”Wir können das nicht erlauben, wir können sowas nicht haben, und wir bekennen uns im sinn der Anklage ohne jede Schuld”.  Vi vill inte ha, se eller uppleva sådant i vårt land – Sverige.

Och därför – deswegen – therefore – förblir vi Humanister.

Vännen Salwan brände inga Eddor i Original, inga Koraner i värdefull upplaga heller. Han ville ha ett sekulärt samhälle, och ropade på fred. Och vi är ganska säkra på att våra gamla vänner – Patrik Lindefors och Christer Sturmark – den senare känd somledare för ”Sturmarkarna” på sin tid – den andre en god vän som rådde oss att utge en bok om Asatron av idag, fastän vi i så fall fick bekosta den helt själva – faktiskt håller med oss om andemeningen i vad vi nu skriver – om vi alls skall vara andliga i en Värld som den här.

Tidningen ”Humanisten” finns inte bara i pappersupplaga för medlemar – man kan också läsa den helt gratis på nätet, så länge man har tillgång till ett fritt och fungerande Internet, vilket man inte alls skall ta för givet i en Värld som vår. I Odessa och på andra platser i Ukraina intensifierar Ryssland just nu sina attacker emot civila mål, och i Iran är Internet inte alls fritt, utan hårt censurerat av Ayatollorna, och deras Regering. Vi ser samma tendenser även i vårt eget land, för den sortens kristna i förklädnad, politiker till vänster eller höger finns även här – och den senaste åsikten från vår mycket unga väninna Alvigunilla – vi har rekommenderat hennes alster på Instagram – som i sin oskuld tror att ”Internet har blivit mänsklighetens kollektiva undermedvetna” och att vi med dess hjälp allesammans på något sätt kan resonera oss fram till någotslags högre sanning, ger vi tyvärr inte mycket för. Modern teknik är inte alltid fri, och på ”nätet” vinner bara den som skriker högst och mest gällt, och därigenom kan rycka åt sig det diskursiva initiativet. ”Läsning utan eftertanke nyttar föga” sade en gång en viss Antonio Magliabechi från Florens, och han blev citerad av den svenske essäisten Frans G Bengtsson, eftersom Signor Magliabecci – på sin tid – 1600-talet – påstods vara den ende person som kunde läsa och förstå all skriven text, som utgavs just på den tiden.

Bryr sig någon längre om det skrivna ordet, när bilder, musik och måsars skränanden överröstar hela grannskap ? Vår nuvarande Regering vill göra skolbibliotekarier obligatoriska. påstår man – men vad nyttar det, i en värld där ingen längre läser det skrivna ?

Emellertid – David Rönnegard – ordförande i Humanisterna detta oår, 2025 efter västerländsk tideräkning – upplyser oss alla om hur man läser Blaise Pascals trossats baklänges – ”gud”, Jehova-1, utsugaren Akbar kanske inte finns, men om han eventuellt nu skulle finnas, förlorar man inget genom att tro på just honom. Detta kan ni själva läsa i ”Humanisten” nr 2 för i år – men det var ”framlänges” versionen. Om samme ”gud” rent av i-n-t-e finns, har allt meningslöst bönerabblande varit helt förgäves, och vi förlorar inget genom att inte tro på någon påstådd ”allsmäktighet”.

En ännu mer insiktsfull insats för dagen görs av en för mig okänd herre vid namn Bo Renberg, som skriver om ”Mångfald kontra Enfald” på sidan 22-23 i det senaste numret.

”Mångfaldsraseriet” är numera legio, men i Sverige är mångfaldsbegreppet sorgligt missbrukat till förmån för idel enfald, och någotslags Socialistisk hegemoni, blandat med pöbelvälde. Vänta bara tills nästa riksdagsval, så får vi se vad som dyker upp. Herr Renberg kåserar enkelt och elegant över de mänskliga kulturernas utveckling, från äldsta tid fram till idag – och det har aldrig någonsin funnits någon ”ur-monoteism”. Det Judeo-Kristna tänkandet kommer från Mellersta Österns ofruktabar öknar, där nästan inget liv finns och inget kan växa eller frodas har tagit över, och det får sin värsta konsekvens i Islam – så lyder Bo Renbergs credo och budskap för dagen.

Vi håller med honom – och även om hans liknelse med det antika Greklands gudar som företrädare för ett slags himmelsk Parlamentarism haltar något, så är den ganska välfunnen, med tanke på vad som är den västerländska – och Europeiska – demokratins vagga. Han vägrar att nämna Asar och Vaner vid namn, lustigt nog – men i dagens Sverige måste ju den egna och särskilt den Nordiska kulturen alltid konsekvent nedvärderas. För övrigt var det en finlandssvensk krigsveteran och anarkist vid namn Harry Järv – han slutade sina dagar som ställföreträdande Riksbibliotekarie, litteratör och författare – som först myntade uttrycket om ”mångfald” i 1960-talets svenska kulturdebatt. Han lärde oss skriva – och slog oss hårt i magen, rakt i solarplexus, en gång när vi gick i vägen för honom, utanför hans bostad på Södermalm i Stockholm, en sommardag vid 2000-talets början – men vi minns honom med glädje.

Han lämnade Midgård på Midvinterdagen 2009, och den fot han förlorade under Krigen emot Ryssland, 1940-45 behövde han inte sakna – för han klättrade runt även vid 88 års ålder på bibliotekshyllorna hemma i sin egen lägenhet, och han innan sin död ge ett bidrag till det nyuppförda, Egyptiska biblioteket i Alexandria – förutom att för en kort tid vara chef för ett helt, svenskspråkigt kompani.

Vi talar inte om Harry Järv som någon ”Allfader” likt Tommy Vähäsalo, för närvarande felciterad i Svenska Media enligt TT, vad gäller de nutida Asatroendes begravningsplats i Molkom, Värmland – som snart kommer följas av fler – men finns det rättvis och tid nog här i Världen, så kan vi inom oss se en syn, där Salwan Momika och Harry Järv ses dricka brorsskål hos Brage, eller i Trudvagns fjärran salar.  ”Valfader” eller ”Valfäder” vore ett bättre begrepp, för man måste tyvärr välja sida här i Världen, vad än man gör – vad än man väljer att tänka, skriva eller utföra.

Sådan är Humanismen, Sådan är Hedningens väg – och det är att vara människa, rätt och slätt.

”Intet mänskligt är mig främmande” skrev en gång en boksynt romare vid namn Publius Terentius Afer – om det nu var han – för det yttrandet brukar tillskrivas honom. Och han var Hedning från Karthago, inte Odessa – långt före några falska kristusar.

Harry Järv, 1921- 2009, Salwan Momika, 1986-2025. Listan kan göras lång. Många har tvingats ta till vapen för Humanismens sak, trots att de aldrig ville…

 

 

 

 

 

Profilbild för Okänd

”Verk och Dagar” på Eriks-dagen – och vad ligger i ett namn

av

Sjuhundra år före alla kristusar, skrev Greken Hesiodos 828 rader ädel Hexameter och en dikt, benämnd ”Verk och Dagar” Ἔργα καὶ Ἡμέραι, Érga kaì Hēmérai om Lantmännens möda, och formade den till ett slags kalender. Det är att tänka på, denna dag då man i Svea Rike fortfarande låter Erik ha namnsdag, och Erik, den ensamt mäktige – var ett namn för Frö, Frej eller Ing, ja Yngve-Frej – och hans bild bars över åkrarna. Man gick Frösgång, något som långt senare skulle ersättas av det aldrig erkända Hitte-på Helgonet ”Sankt” Erik, som vi skrivit mycket om på Hedniska Tankar förr..

1965 skrev Alf Henriksson, den svenske journalisten och författaren en bok med titeln ”Alla Årets Dagar”, ett slags evighetskalender – en bok som i sin fjärde upplaga rymde nästan 460 sidor, och som fortsatte att utges i fem-sex upplagor ända tills år 1993, två år före Alf Henriksson själv gick ut tiden. ”Hedniska Tankar” utger inte längre Hedniska Bildkalendrar, och katolska martyrer, frossande i oaptitlig ond bråd död, som kristna, muslimer och Monoteister alltid gör – har aldrig legat vår redaktion varmt om hjärtat – sådant tillhör mest svenska Mainstream media.

I Vanernas tid ger vi ordet till vår gästskribent Jawad Mofrad, som också filosoferat över vad som ligger i ett namn – igår, 17 Maj 2025 tog vi ju upp namnet ”Rebecka” – ett Hebreiskt namn som kommit in i den svenska namnlängden, och som skulle betyda ”fastbunden ko” eller möjligen ”fet kossa” – ja fyllig, frodig boskap – enligt vad etymologerna säger. Hur hänger det hela egentligen ihop ?? Och hur var det med Hyperboréerna, de norr om Nordanvinden Boende, de som sågs komma på Borysthenes eller Dnjeprs flod, samt Tanais eller Don, två floder från de Ukrainska och ryska landen, som i lyckligare tider ledde medelhavets och främre Asiens människor norrut…

 

 

En studie av namnen på nordliga mytologiska flickor i Herodotos historia och Torah

Ruth/Ruts bok i Torah är baserad på Herodotos berättelse om ankomsten av flickorna från Hyperborea (skandinavien)-Moab (som betyder ö på skytiska) till Grekland. Helt enkelt har man givit de nordiska stora stammarnas namn på de här mytologiska och historiska flickorna: Enligt Herodotos kom offergåvor från hyperboréerna till Skytien packade med halm, och de skickades från stam till stam tills de anlände till Dodona och från dem till andra grekiska folk tills de kom till Apollos tempel på Delos. Han sa att de använde denna metod eftersom gåvorna första gången fördes av två jungfrur, Hyperoche och Laodice, med en eskort på fem män, men ingen av dem återvände. För att förhindra detta började hyperboréerna föra gåvorna till sina gränser och be sina grannar att leverera dem till nästa land och så vidare tills de anlände till Delos. Herodotos beskriver också att två andra jungfrur, Arge och Opis, hade kommit från Hyperborea till Delos tidigare, som en hyllning till gudinnan Ilithyia för att underlätta barnafödandet, tillsammans med gudarna själva. Jungfrurna fick utmärkelser på Delos, där kvinnorna samlade in gåvor från dem och sjöng hymner för dem.

Rut och Noomi enligt bibeln:
Noomi hade bestämt sig för att återvända till sitt hemland Juda efter att ha flyttat till Moab och förlorat allt där, däribland sin man och sina två söner. Det måste ha varit hjärtskärande för henne att inleda resan tillbaka till hemlandet utan sällskap av dem som hon hade flyttat därifrån med. Hon hade emellertid sina två unga svärdöttrar, Orpa och Rut. På den tiden var de fortfarande en del av hennes hushåll, trots att deras män hade dött. Under resans gång måste Noomi ha börjat inse vad de två flickorna offrade genom att resa från det förmodligen enda hemmet som de någonsin hade haft. Hon uppmanade dem till att vända tillbaka till sina barndomshem. Först vägrade flickorna, men efter ett tag övertalades Orpa av Noomis ihärdighet, kysste henne farväl och vände tillbaka. Ruts bok berättar vidare att Rut inte kunde övertalas. Hennes pliktkänsla mot sin svärmor var för stark. ”[…] Herren må straffa mig både nu och senare om något annat än döden skulle skilja mig från dig,” sa hon till Noomi.

De två änkorna kan inte ha haft det lätt på den tiden, och de upplevde förmodligen hunger och fattigdom när de kom till Juda. De hade emellertid en rik släkting vid namn Boas, så Rut drog till hans åkrar där skörden var i full gång för att samla in sädrester. Boas la märke till henne, och han hade redan hört om hennes hängivelse och omsorg för Noomi. Han tok henne under sina vingar, lät henne samla ax, och gav henne mat att äta. Efter en tid gifte sig Boas med henne.
Gud välsignade henne enormt på grund av hennes pliktkänsla och kärlek till Noomi, och för hennes vägran att vända sig bort från den väg hon visste hon var menad att vandra. Hon och Noomi gick från att vara fattiga änkor till att få ett tryggt liv. Hon blev också gammelfarmor til kung David, och på så sätt även en förfader till självaste Jesus Kristus.

Matchning av betydelsen av liknande namn i de här två myterna:
Arge (shining one): a Fine (Finnish, wetland)
Opis (hop-is): a Swedish (friend).
उपाय m. upAya joining in or accompanying.
Hyperoche: The word is derived from the Greek verb ὑπερέχω (hyperéchō), which means ”to hold above” or ”to excel”: a person from Hyperborea (norr-avigen).
Laodice (lao-dike): a person from Denmark.
Dacia (Denmark) [de], a medieval Latin name for Denmark or the Nordic region in general.
Den (lowland, shelter= dike) :
den(n.1): Old English denn ”wild animal’s lair, hollow place in the earth used by an animal for concealment, shelter, and security,” from Proto-Germanic *danjan (source also of Middle Low German denne ”lowland, wooded vale, den.”
In that case, above Denmark has been Northland and above it has been mentioned Hyperborea (the northernmost land, Norr-avigen).
Ilithyia: the readycomer” or ”she who comes to help”.
Obadiah (/oʊbəˈdaɪ.ə/; Hebrew: עֹבַדְיָה – ʿŌḇaḏyā or עֹבַדְיָהוּ‎ – ʿŌḇaḏyāhū; ”servant/slave of Yah”).
Naomi’s name means ”pleasantness” or ”delightful”: a Finnish.
Orpah (neck, skull): Norwegian, Hyperborean.

Så långt vår gästskirbent Jawad Mofrad, som har sinne för det allmän-mänskliga och mytiska.

Mithraismen, Iran, Persien och – ja – vi skriver ut de orden – det Indoeuropeiska och Ariska kulturerna – som skymtar bakom allt detta, före profeterna, då Humanism och Hedendom satt i Högsätet tillsammans med mångahanda gudar. Allt var inte bättre ”förr” – men namn, tider och dagar kommer alltid åter – för de som väljer att veta, lära och minnas…

 

Profilbild för Okänd

En Lodurs Dag, som inte Lögar…

av

Vid stränderna av sjön Lögrinn eller Mälaren, där Hedniska Tankars redaktion med dess tre medlemmar framsläpar sina dagar, råder inga ljusare tider. Statstelevisionen SVT frossar i det senaste dråpet i Örebro, och gör allt för att utnyttja händelseförloppet bakom en skolskjutning för den politiska agenda, som dess journalister har ställt upp. Sverige och de etniska svenskarna skall utmålas som ett rasistiskt land och folk, för man vill framtvinga ett Regeringsskifte och återföra den gamla Nomenklaturan till makten – men trots alla tillrättalagda yttranden och mediaklipp vi fått se i nyhetssändningarna, finns det ytterst lite att ta på, och inget som pekar på några ideologiska motiv överhuvudtaget – att trumfa fram just detta mord på ett tiotal personer som en ”historisk vändpunkt” är bara meningslöst svammel, lika falskt som Donald Trumps försäkran om att USA ska ”ta över” Kanada.

Lördagen var kanhända ursprungligen ingen Lögardag, utan en Lodurs Dag – den Lodur som nämns i Voluspá, och som nästan alla forskare ansett vara identisk med Loke – vi minns böcker som ”Hagtornsgåtan” och ”Lördagsgåtan” av Jan Ekermann, en egensinnig, bortglömd och aldrig prisad författare – för det är inte lätt att vara en svensk intellektuell i tider som dessa, när landets mediaelit flitigt arbetar på en politik, som medvetet eller omedvetet för till vår undergång – kanhända en senkapitalistisk nivellering med Monoteistiska förtecken. Frågan är väl närmast vad framtida historiker kommer att säga om vår tid – en tid då Sverige och dess etniskt svenska befolkning stod under ett större hot än på minst hundra år – eller vilka ord och uttryck de kommer att använda.

Kommer pöbelväldet vinna – och blir framtidens media, framtidens musik och kultur bara byggd på massmedioker populism, eller kommer det finnas plats för Humanister, Asatro och Hedendom – och ett självständigt Norden med självständiga människor – som alls förmår att skapa någonting vackert eller hållbart själva ? Och slukar kulturförstörelsen och Förtrumpningen av Världen till sist också hela Europa – USA och Vinland verkar inte längre ha så mycket att erbjuda, eller så mycket som alls talar till mänsklighetens fördel.. Säg det, den som vet. ”Veten i än, eller Vad ?” säger Valan.

 

En positiv nyhet kan i alla fall noteras för dagen. Mästaren Einar Selvik, som inte bör förväxlas med snorgärsen ”Einar” – rap-artisten som blev nedskjuten och mördad i Stockholm redan 2021 – knappast någon ”vändpunkt” för Sverige – bara ett av många mord i vårt land – har gett ut en ny skiva – kallad ”Birna”.  Detta skedde redan 24 Januari i år, men Svenska Dagstidningar och svenska media vill inte skriva om saken, eftersom det står på deras agenda att nedvärdera och motarbeta allt som har att göra med Nordisk Hedendom, eller för den delen Nordisk Kultur.

De av våra läsare och läsarinnor (nej, något tredje gives inte!) som vill skriva en mer fullödig musikrecension, borde faktiskt göra det. Inte en enda mainstream mediakälla har ens vågat ta upp saken – allt som finns att se på Internet är utlänningars recensioner på Engelska, och ett omnämnande i ”The Guardian” eftersom brittisk och Europeisk journalistik i mycket är objektivare i sin syn på oss Nordbor än kultureliten i Norge och Sverige. De erkänner närapå vår rätt till en fortsatt existens, trots babbel om Netflix och dåliga TV-serier.

”Birna” är inget dåligt sountrack, ingen musik skapad för oengagerat slölyssnande för sysslolösa Engelsmän, ingen tom ”trendighet” lika falsk som ”Mello” eller det Panem et Cirenses, som egentligen heter Eurovision Song Contest, åtminstone utomlands.

Det är musik som är värd att tas på allvar, och som hyllar förhållandet mellan människa och Nordisk natur – i det här fallet manifesterad av Björnar, Bärsärkar och inte minst sovande Björnhonor, Birna betyder ju Björnhona. Einar Selvik är en man som vet vad han gör, och som har något annat att säga om Världen än de som bara publicerar de meningslösheter, som man i vår kultur benämner ”underhållning”. Under de senaste dagarna har vi fått se hur SVT också manipulerar skjutningen på Risbergska Skolan i Örebro till den grad, att man låter den bli ”infotainment” och ingå i Mello-strunt pestivalen i Göteborg

Einar Selvik skapar musik för evigheten – och en tillvaro bortom den tröstlöshet, som utgör vår egen Februari, annus horriblis 2025. Redan på albumet ”Helvegen” närmade han sig döden och Hel, och björnarna, sovande i sina iden – nu när stora Björnvändardagen – 25 Januari – ändå passerats – är kanske ändå en passande symbol för återuppståndelse och en ny vår – ett nytt hopp – och allt det som människorna i vår Mälardal och Midgårds sorgedalar faktiskt saknar. Ni borde lyssna mer på Wardruna – svenska folk – för det är ett högstående musikprojekt, till skillnad från ”Mellons” intetsägande skval, som bara förkväver och bländar, men inte har någon mening eller något väsentligt att säga – mer än för fem-tio minuter.

Själva minns vi för dagen en skeppskamrat från 1997 och ”Helga Holm” – den över 22 meter långa kopian av det medeltida långskepp som man fann på Helgeandsholmen, när våra Riksdagsmän begärde att ett nytt underjordiskt garage skulle byggas bara för dem. Nu seglar det skeppet aldrig mer, och aldrig mer får vi se det i original eller ens det Medeltidsmuseum, som en gång skulle visa något av Stockholms äldsta historia. Allt det har man lyckats omintetgöra och förstöra, på obestämd tid. Vi vet vilken ideologi som styr här i vårt land – och den är sannerligen inte vacker, inte präglad av Humanism, men av rent historieförakt.

Men vår skeppskamrat lever fortfarande. Han har dragit sig undan Världen till en enslig Mälarö, skogbevuxen – långt bortom allfarvägarna – och där bor han ännu, den senige gamle bärsärken. Vi minns hur han brukade skratta – ett vrålande skratt – likt det Kvällulv – Skallagrims far och alltså farfar till Egil Skallagrimsson – en av de största skalder Norden någonsin sett – en gång brukade ge ifrån sig, där han satt hemma inom långhusets vägg – med en sista skål öl inom bevämt räckhåll. Det var ett skratt, värdigt en man som en gång varit Bärsärk och Hamnskiftare, men som blivit gammal och åldrats i förtid, i en värd där ingen mer förstod honom, inte ens hans egen släkt. ”Krigare har jag varit – en hård tid är allt jag har kvar” sade en gång – cirka tusen år senare – en helt annan man, på den Vinländska Kontinenten.

5 Februari i år begravdes en annan god vän – vid namn Mikael Hedlund, mera känd under författarpseudonymen Bodvar Bjarke. Precis som Wardrunas nya mästerverk, kan man säga att han gick den andlige Bärsärkens väg, liksom Jan Ekermann, som dog mer än 90 år gammal och som vi nämnde först i det här inslaget. Lärare, folkbildare han också – en förvaltare av kunskap och ett arv sedan urminnes tider, mer än något annat.

Silverdals Kapell, 5 Januari 2025 (Bildkälla Jörgen I Eriksson)

 

Vi minns så många som dött i denna Mälardal, och lämnat den för alltid. Vänner, fränder. De sköts inte på någon övervärderad invandrarskola i Örebro, där man knappt lyckas bibringa de vuxna eleverna något mer än elementära kunskaper i svenska, men inte anpassa dem för det som skulle ha varit ett modernt och väl fungerande samhälle – men som tack vare Såsial-demokraturiska politikers skriande inkompetens numera inte fungerar alls. Vi lever i ett luggslitet, gråmulet fattig-sverige, där allt skapande och framåtskridande satts på undantag. Det råder krig i Världen, och kriget kommer allt närmare oss, oavsett om det kommer österifrån, från andra sidan Östersjön – eller från Mellanöstern och de öknar, där de totalitära systemen fötts och ännu förökar sig, likt huggormars avföda.

Själva fortsätter vi skapa, handla och verka – med ord eller bilder, sällan i toner – för när det gäller tonkonst, bemästrar vi inget mer än vår egen röst.

Sådan är Hedningars och Humanisters väg – och är det förmätet att tro på överlevnad för vår egen kultur och vårt eget folk, en dag som denna – så får det väl vara så…

 

 

Profilbild för Okänd

”Kära Örebroare ! Idag är vi alla Arbogabor…eller hur var det nu igen ?”

av

”Allt är så stilla på sjö och på land…
På däck smyger Nordlund med kniven i hand !”

– Ur den gamla visan om Massmordet ombord på Ångaren ”Prins Carl”, 17 Maj anno 1900

”Du skall ICKE bära falskt vittnesbörd emot din nästa !”

– Citat från de kristnes Bibel

Vår statschef, Konung Carl XVI Gustav Folke Hubertus – en folkets kung – har uttalat sig om det senaste skottdramat eller den såkallade ”skolskjutningen” i Örebro – och det har tillika alla former av media, inom eller utom Sverige. En helt oskyldig flerbarnsfar i Uppsala har på sociala medier pekats ut som den skyldige bakom dådet, fast han bevisligen inte alls haft med saken att göra.

Sverige är tydligen ett ”enfrågeland” där alla media, allmänheten och Regeringen bara kan sysselsätta sig med en enda sak i taget, och sedan glömma bort världen i övrigt. Man uppehåller sig vid att mördaren i det här fallet råkar vara en etnisk svensk, och försöker dra stora växlar på detta – men diverse mordgalna individer finns väl i alla länder och bland alla folkslag – torde vi förmoda. För övrigt är inte helt säkert att detta var det allra värsta ”massmordet” eller enskilda terrordådet som hänt i Sveriges historia – för ganska exakt 125 år sedan – den 17 Maj år 1900 – då Sverige och Norge ännu var i union, utspelade sig en liknade historia – och om detta har till och med Youtube-serien ”Brief Case” yttrat sig (se vidare nedan). Den  görs i England, där man tack vare BBC har en kulturell vana att göra utmärkta multimedia-presentationer – redan uttalat sig – ifall man nu, likt jourhavande Hedning – är intresserad av samtids- eller kriminalhistoria – även om vi kanske inte ska gräva för mycket i huvudet på diverse ”fornsedare” eller andra patologiska fall av släktet människa – Rickard Andersson, 35 – från Örebro är redan avliden, som vi vet – något av en ”ensam galning” – och visst – alla ensamma personer är säkert farliga – eller vad tror väl ni, kära läsare eller läsarinnor (nej, något tredje gives inte – ni kan tyvärr inte ”självidentifiera” som bord, stol eller tomat, tänkbar ADHD-HBTQB+ till trots).

 

 

De första symptomen visade sig redan då Rickard Andersson var i 16-års åldern och gick på Risbergska skolan, eller ”Campus Örebro” – som det numera så vackert heter – strax nära invandrartäta Vivalla, har det visat sig. Månne där finns ett samband – kanske ja, kanske nej. Nordlund tänkte – på sin tid – utvandra till Amerika, det stora landet Trump i Väster – men låt oss inte blanda ihop två helt olika händelseförlopp i två helt olika historiska eror. Vi vet att redan vår Konung haft för vana att ta fel på Örebro och Arboga, trots att Arboga i och för sig ligger i Örebro län, och att det finns lika många bokstäver i båda kommun- och stadsnamnen – men detta sorgliga faktum har inte hindrat vår rätte Konung i alla fall. Även vi Hedningar är trogna just honom och hans ätt, likt ”vår andra nationalsång – Kungssången” faktiskt bjuder.

 

På Ångbåten ”Prins Carl” 17 Maj år 1900 kunde många många fler människor ha dött, än i den senaste ”Skolskjutningen” i Örebro, 4 Februari 2025 – 125 år senare…

Extrainsatta inslag i SVT rapport och enskilda präster från ”Svenska” Kyrkan har uttalat sig i Statstelevisionens kanal 1, så sent som igår. Dessbättre har de inte försökt komma dragandes med någon ”söte lille Jesus” som patentlösning, precis som vanligt – utan nöjt sig med att klädda i rutig arbetarskjorta och med präskragen ”nummer elva” lätt synlig svamla om ”berättelser” i underhållningsprogrammet ”Go’kväll” – på bästa sändningstid. Och vår Statsminister – Ulf Kristersson – som inte är alltför kristen han heller – nämner i förbifarten den närmast sakrala stäming, som skall ha rått vid en offentlig minnesgudstjänst i en av Örebros många kyrkor – så glömmer vi Salwan Momika, debatten om yttrandefrihet och allt det tråkiga – vem minns gårdagens mordoffer – nej här i Sverige gör vi alltid tvärtom – vi anklagar oss själva, men ser aldrig offren…

Om ”berättelser” nu är det viktiga, som ”Kyrkan” föreskriver, så skall väl vi Hedningar – som är Humanister och som INTE tror på vad Statsmakten och vår överhet nära nog TVINGAR oss till – inte vara sämre. Vi berättar John Filip Nordlunds historia – men inte Rickard Anderssons, eftersom det vore lätt opassande med tanke på omständigheterna…

Massmördare Nordlund, som han såg ut kort före sin avrättning för skarprättare Dahlmans bila vid 25 års ålder…

Nordlund var född i trakten av Säter, där ”Säters fasta Paviljong” senare skulle ligga, och många kriminaldårar förvaras – typ Thomas Quick, Matthias Flink och många andra – någon ”Enveleringsfirma Flinck & Quick” har dock aldrig funnits – inte än. Han var dock – enligt samstämmiga uppgifter – född i Övre Stubbersbo – under ytterst knappa omständigheter, och även uppvuxen i Falun – och vid 16 års ålder ådrog han sig sitt första fängelsestraff – i Malmö – för första resan tjuvnad – och flera svåra stölder, som han begått. Den som idag övernattat i Falu cellfängelse – i ensamcell – stället är vandrahem numera – vet, vad slags miljö Nordlund hamnade i – och bland vilken sorts människor han fick dväljas. Han blev den siste man som avrättats med bila eller yxa i Sverige – i en förfaren skarprättares händer – Yngsjö-mörderskan var den sista kvinnan som gick samma öde till mötes, men där gällde det incest och mord på en sonhustru. Anders Gustaf Dahlman var Korpral vid Västmanlands Regemente från början – men det var innan han accepterade anställningen som bödel – ja Riksskarprättare – och Lagman Uggla – av en känd adelsätt – måste döma stackars Nordlund till döden – dessbättre är numera Dödsstraffet i Sverige är numera avskaffat – även i krigstid – hur underligt det än må låta – vi svenskar är så humana av oss, att vi inte ens arkebuserar krigsfångar – vi är inte Ryssar, nämligen – men blågula – likt Ukrainare.

Någonstans – kanske i Arboga, kanske i Örebro – hade Nordlund införskaffat en revolver – han försa sig faktiskt med orden ”den skall vara för tio personer” och inte ”patroner” till det järnhandelsbiträde eller expedit, som betjänade honom – och det hade skämttecknare – bland annat Albert Engström – sedermera mycket roligt åt – men för den skull sköt man inte ned just honom – som muslimer gjort på ”Charlie Hebdo” i Paris – eftersom dessa tecknare varit fransmän ”som får skylla sig själv !” enligt den svenska allmänheten – numera…

Så smög Nordlund obemärkt ombord på Ångbåten ”Prins Carl” i Arboga, den där vårdagen i Mälardalen för 125 år sedan. Han reglade noga flera hytter och lås, och gick upp till kommandobryggan, där Kapten Olof Rönngren, 43 år gammal – stod – med dagskassan om 800 kronor väl inlåst. Fem passagerare och besättningsmän miste livet, denna 17 Maj – Norges Nationaldag – ett datum, som med avsikt valts av Nordlund – som med hjälp av de pengar han tillskansat sig skulle rymma till USA, som sagt – inte alls ”hämnas på mänskligheten” som han sa strax före sin avrättning – för några sådana tankar – föresvävade honom alls icke.

Bland annat dödades Fru Lovisa Carlsson, som var näapå Kocka ombord, och hennes son arbetskarlen Gottfrid Carlsson sårades svårt – Nordlunds avsikt var att döda alla ombordvarande, varenda en – och sätta båten i brand, men därvidlag misslyckades han. Ångbåten ”Köping” – en annan Mälarbåt – närmade sig – med ångan uppe, och Nordlund kunde inte sätta sin plan i verket. Han smet via ett rep, kopplat till relingen akterut, och försvann i livbåten emot Tidön – vi har ju ännu en ”Tidö-regering” som alla vet – och på Tidön bodde en gång Ebbe Skammelsson enligt folkvisan – ni vet han som var ”både rik och kåt” – alltså levnadsglad – andra jämförelser i den vägen att undvika…

Nordlund tog tåget runt Mälaren istället – järnvägar som TGOJ fanns ju anno 1900 – och hamnade på Skogstorps station – dock ej i det stationshus som visas på bilden nedan – det var av betydligt enklare utförande – där väntade tre civilklädda herrar på honom – de visade sig vara Polismän utan uniform – likt Pinkertons berömda detektiver i ”Vilda Västern” och de brottade ned Nordlund till marken – han ägnade sig sedan åt flera flyktförsök – till och med medan han väntade på sin avrättning – som skedde under högtidliga former i Västerås – där det skrevs skillingtryck och närapå var folkfest.

Skogstorps station i Södermanlands Län – byggt 6 år efter Nordlund, och på det gamla stationshusets plats..

Bland annat kom man – i de skillingtryck och visor som skrevs under tidigt 1900-tal – och som spreds i de breda folklagren – använda samma melodi som visan om ”Sandahls Kanon” som skrevs redan 1864 – under Amerikanska Inbördeskriget – som bekant blir det nästan Imbördeskrig i USA då och då – Capitolium kan ju stormas, senatshus ockuperas med mera..

Sandahl – som INTE ska stavas med Z – var en svensk uppfinnare, i stil med John Ericsson – som var med om att skapa våra moderna järnvägar – eller sjöofficeren John A Dahlgren – som också var svenskättad, ja delvis svensktalande – fast han egentligen var Nordstatare under amerikanska inbördeskriget – och fortfarande står Dahlgren-kanoner i Finspång, i Åkers Styckebruk och på många platser i vårt land – fast än Sandahl – på sin tid – påstod sig vilja designa en kanon som kunde skjuta under vatten – till att bekämpa undervattensfarkoster med…

En Dahlgren-kanon – ombord på fartyget ”Monitor” ritat av John Ericsson, svensk uppfinnare..

 

Historien är sällsam, eller hur ? – De mänskliga misstagen och framskridandet likaså.

Enskild Hedning rekommenderar er alla att hålla er borta från all Islam, all Kristendom och slika villoläror. Förbli Hedningar och Humanister, tills vi möts igen – om man inte hunnit mörda oss…

För de av er som känner er oroliga, är skolflickor ifrån Örebro – och annars överlevande från Tisdagens blodiga attentat – citerar vi ur visan – och ber er att ta det lugnt. Tala med era närmaste, sjung en visa – den lindrar bättre än psalmer – och prata med era närmaste, men låt inte präster och presidenter dra er vid näsan !

 

Men flickan på söder hon hette Fredrika.

Hon plägade ofta i Dagbladet kika.

En dag var hon inne hos hökarn i bo´n

och där fick hon läsa om Sandahls kanon !
— —-
Si, saken blev den att mitt upp i ståten,
så kom själva fan och sig satte i båten.

Ja, båten – den båten som sprängdes från bron
med ett skott ifrån Sandahls kanon !

Så flickan hon kom sen på hospitalet,

det var rätt naturligt, när allt gick så galet.

Och ännu så står hon och tittar från bron,
men klok blir hon aldrig på Sandahls kanon.

Profilbild för Okänd

Skultuna Skullduggery och den Vår Erik Axel Karlfeldt kallar Höst….!

av

Runt kring din stuga smådjävlar sluga
Tassa så tyst med bockfot och svans.
Varulvar yla, isande kyla
Sveper i dimma fanstygets dans.
Bäva, o broder, lyssna och hör
Vrålen från gast som osalig dör.
Satan han skrattar, flaskan han fattar,
Super tills dagen gryr !

Gastar och spöken skymtar i kröken.
Döingar släpa ruttnande lik.
Benrangel skramla, spökhänder famla,
Kväva din strupes rosslande skrik.
Helvetets alla fasor släppts loss,
Fan rider här med hela sin tross.
Göm dig i stugan, du har fått flugan,
Dille det blir din lott.

Melodi: ”Vårvindar friska” (1828)

De Kristna och Islamisterna utövar en avskyvärd religion, som vi hann konstatera senast igår. De som firar en genomkommersialiserad, totalt amerikaniserad Supar-helg kallad ”Halloween” uppför sig oftast inte mycket bättre, för pöbel förblir pöbel, och missbrukare förblir missbrukare.

Lättlurad ungdom, tonåringar och diverse människovrak kan naturligtvis supa ned sig vilken helg som helst – det kan man inte undgå, som vårt Svenska och Nordiska samhälle nu ser ut, men detsamma gäller såklart också vartsomhelst i Världen, och i Midgårds dalar är allt ändå som det brukar vara just där och ingen annanstans.

Vi Hedningar är inte rasister,utan förblir REALISTER…

 

Såhär vill de KRISTNA IDIOTERNA och diverse AMERIKANISERADE VRAK fira sina egna och våra döda på.

Tycker ni att det är ett VÄRDIGT firande, gott folk ?

  (Det tycker INTE vi Hedningar och Asatroende Humanister – Träsnitt av Michael Wohlgemut från 1492 )

 

Erik Axel Karlfeldt från Sverige och Bertel Gripenberg från Finland kallade en gång på 1920-talet den Nordiska Hösten för en ny vår, och det fick signaturen A:lfr-d V:stl-nd – som i själva verket var en journalist från Sundsvall – staden som är Hedniska Tankars hemort – att fråga sig, om Karlfeldt egentligen var riktigt klok. Grönköping, eller ”Trangvik” på Norska – en gång i tiden utgavs en tidning med namnet ”Trangviks-Posten” har sitt ursprung i det Hedniska och Grekiska Abdera, som fanns redan i Antiken.

En inskränkt, halvdebil småstad – och numera sitter vi allihop halv-idiotiserade framför våra mobiltelefoner, ”rats in the walls of the global village” som en amerikansk sf-författare skrev, redan på det nu fjärran 1980-talet. Nu när andra fester som Mårtensafton – ett Odens-blot från början – se under rubriken ”Högtider och Blot” avsnittet Alvablot här ovan – och Julen ändå står för dörren, kanske det är dags att erinra om en annan Nordisk tradition – snapsvisan – eller sjungandet vid gemensamma måltider.

Det finns hur många sådana visor som helst, men få vet; varifrån visorna faktiskt kommer – för de flesta människor som lever i våra dagar är mycket okunniga. Avskrifter av en parodi, ibland kallad ”Danse Macabre” men som ursprungligen hette ”Visa till Smålandshuset” och som skulle vara ur-uppförd vid Smålands Nation, Lunds Universitet, exakt klockan 2400 24 Maj 1956 – cirkulerar numera på nätet i ett otal upplagor, signerade Nanoteknologerna vid KTH, Försäkringsbolaget Våldsam, Firma Bladbergeri & son och så vidare och så vidare… Dåliga AI-maskiner, inkompetenta avskrivare och numera även Heavy Metal poeter (jodå!) har gjort så många mer eller mindre falska versioner av en visa som en gång hette ”Vårvindar friska” och som skrevs av en helt annan person, i ett helt annat historiskt och socialt sammanhang – men originalet, som det faktiskt löd – kommer såklart ingen ihåg längre.

Nyligen diskuterade vi föråldrad poesi här på Hedniska Tankar, och nämnde hur Snoilsky på sin tid stoppade in ordet ”rostfritt” i en dikt om Karl XII:s Karoliner vid Poltava, något som är dagsaktuellt inte bara med tanke på ”pseudo-hedniska” band som Sabaton etc.  Christina Juliana Sverdström, (1785 – 1854 ) som skrev ”Vårvindar Friska” blev mera känd under pseudonymen Julia Nyberg och skrev den inte alls som en vårsång, men under tydligt intryck av Kapitulationen vid Umeå, 1809 – en av de mest svidande nederlag Sverige som nation alls fått uppleva, och som nära nog ledde till att Västerbottens och Norrbottens län gick förlorade för all framtid, på samma sätt som Ukraina idag håller på att förlora Donetsk och Luhansk – till samma Ryssland – som alltid är sig likt.

Christina Juliana, som hon hette var född och uppvuxen i Skultuna, Västmanland, om nu någon vill veta. Hon var dotter till en bokhållare vid mässingsbruket där, men han slutade som Inspektör, och dog när Juliana var 13 år, tillsammans med modern, som hette Beata Almgren och var från Västmanland, hon också.

”Stopp nu för i helvete”, gallskriker genast någon illvillig eller kristen läsare. ”Det har väl aldrig funnits några större litterära talanger från just Skultuna ?”

Idag höjer man endast och endast bara Hans-Olof Öberg till skyarna, bland annat för att han skrivit en bok om gin – som också handlar om hur man blandar cocktails – angående det här med brännvinet, snapsvisorna och allt det andra, som brukets folk än idag kan ha stora problem med. Men frukta ej ! Ortens son och hjälte är en HEDNING med skägg, som bär sin TORS HAMMARE med stolthet. Det kan ni alla se på bilden nedan.

Herr Öberg är en son av sin bygd och sitt land – som vi alla.

 

Folkbildare. Folk-Builder. Son av sitt folk och sitt land. En man med ett skägg, men det är svårt att bli profet i sin hemstad.

Hans-Olof Öberg – glöm aldrig det namnet !

Han har även skrivit ”Pekbok för Huliganer” (2012) vilket borde vara en given läsning för alla människor på ”orten” likaväl som de eländigaste NAS-arna inom Nordiska Asa Samfundet, före detta kriminella eller ex-cons från ett avsigkommet MC-gäng från Västergötland och Finspång som de ju de facto är. Men mer om dem en annan gång, ty det är som deckarförfattare den ädle Herr Öberg gjort sig känd.

Ifall han också skrivit en bok om ren Asatro och inget annat, skulle vi tilldelat honom SAMFUNDET SÄRIMNERS PRIS för 2025 fast utan eklöv, svärd eller briljanter, och endast i form av ganska lilla Särimner i trä. Sådana kulturpris är mycket eftertraktade och ytterst svåra att få, för Stora Riddarkorset av Särimner med eklöv, svärd och briljanter kan bara utdelas en gång på tusen år, lite drygt – och det har redan tilldelats Jim Lyngvild i Danmark, en annan son av sitt land och Odens Mångfrestare tillika, då han råkar vara ättling efter Gorm den Gamle och det Danska Kungahuset sedan urminnes tid, åtminstone enligt sig själv.

 

Eftertraktat kulturpris. Kan utdelas årligen efter beslut i ett Esoteriskt, icke Exoteriskt Samfund med mer än 500 medlemmar.

Där behandlas icke alla lika. ICKE för Envar !!

Hur gick det då för alias Julia Nyberg ? som tvingades utge sina första litterära alster, dikter och annat sådant nere i sitt 1830-tal, undrar ni kanske. Jodå, en brukspatron Adlerwald tog sig an henne, gav henne ett smärre stipendium och skickade henne till en flickskola i Stockholm, driven av ett par franska emigranter. Där fick hon lära sig ”övliga fruntimmers-slöjder fransyska,rättskrivning och något musik”. Hon misslyckades i sitt första äktenskap, flyttade tillbaka till Skultuna, uppvaktades av  kraftsportaren Per Henrik Ling – den svenska gymnastikens fader – poeten som skapade ”Swedish Gymnastics” och GIH. 47 år gammal gifte hon sig för andra gången med en 39-årig bruksinspektor (det var stor åtgång på dem) tills hon avled, exakt 67 år gammal – eller vid nuvarande svensk pensionsålder.  Hon bodde på gården Fredriksberg, Kärrbo i Skultuna Socken, och höll en litterär salong på Munga Herrgård – apropå det här med Karlfeldt – som direkt refererade till Munga, 100-år senare md textraderna ”Jag är en högkrönt bröllops-älg, bland rönn i Munga vret”. Bara och endast bara en svensk författare kan skriva på det viset. Andra nationaliteter saknar helt sådan förmåga till fri association i form av naturlyrik.

Hon hade skrivit ett brev till Atterbom redan 1816 – och gjort skandal i Västerås då hon skrev dikter om nattfjärilar i ”lilla huvan” vilket sammankopplades med clitoris-kappor och annat anatomiskt – och de kristna i stiftsstaden angrep henne med Västerås biskop i spetsen – vi lider och plågas fortfarande av ätten Modéus, som tvingat på landet två ärkekonservativa, fullständigt bigotta och insnöade stolpskott i ”kyrkans” hägn, precis som förr. Till slut ville hon skriva om historiska motiv – för att undgå de kristnas sedvanliga hat – Monoteism och Humanism är ständiga fiender, och ingen Nordisk kultur kan trivas och växa under närvaro av kristendom – lika lite som någon mänsklig kultur överhuvudtaget .

Den finländske författaren J V Snellman – folkbildare och filosof, motståndare till det ortodoxa Ryssland besökte henne också, och berömde henne för ”god punsch”, säkert lika välsmakande som Hans-Olof Öbergs gin och tonic – som bör avnjutas i måttfullhet och med förstånd, i enlighet med Havamals bud, 12:e strofen.

Fastän född i Västmanland – skrev kvinnan bakom ”Vårvindar Friska” (1832) fortfarande om Kapitulationen i Umeå, (1809) och om kriget i Västerbotten, som alltså utspelade sig när hon var 26 år gammal, och ett reelt hot – precis som dagens Ryssland hotar hela Europa, i ljuv och ohelig förening med Nordkorea, Kommunister, Kristna som Patriarken Kirill – deras Ärkeskojare och före detta KGB-man till Ärkebiskop, samt såklart Islam och Iran.

De kristna och de totalitära krafterna måste bekämpas, och det visste alias Julia Nyberg. Hon gjorde det med poesi, inte med våld, och sina egna tankar, känslor och minnen.

Några strofer ur ”Vårvindar friska” lät till en början såhär:

”Den stackars Anna, eller Moll-toner från Norrland”

Vårvindar friska
Leka och viska,
Lunderna kring, likt älskande par,
Strömmarna ila,
Finna ej vila
Förr’n ner i djupet störtvågen far.
Klaga, mitt hjärta, klaga! – O, hör,
Vallhornets klang bland klipporna dör!
Strömkarlen spelar,
Sorgerna delar
Vakan kring berg och dal.

Ack, att vid polen
Midsommarsolen
Tusende år bortsovit så sällt!
Hastigt vem kallar?
Krigsbudet skallar
Fjärran ifrån: “Till vapen!” så gällt.
Nu var ej tid hos flickan att bo,
Löftet han gav om kärlek och tro;
Strömkarlen spelte,
Sorgerna delte,
Suckande, berg och dal.

Hurtigt på slätten,
Med bajonetten,
Snabb som en ren, han ilade ned;
Där, ibland fanor,
Flygande svanor,
Klingande spel, i blixtrande led,
Rak som en tall, han höjde sig opp,
Såg jag hans bild vid tårarnas lopp.
Strömkarlen spelte,
Sorgerna delte,
Suckande, berg och dal.

Snart han marchera’ –
Kom aldrig mera
Åter till hemmets brudliga tjäll.
När av min Modig
Vålnaden blodig
Svävar på västerns rodnande fjäll,
Klaga, mitt hjärta, klaga! – O, hör!
Vallhornets klang bland klipporna dör:
Strömkarlen spelar,
Sorgerna delar
Vakan kring berg och dal.

 

”Vårvindar Friska” är alltså ingen Vårvisa för skolbarn eller småttingar. Den handlar inte heller om Hösten, Allhelgona eller Alvablot. Den handlar däremot om ett Nordiskt Krig, och det svenska och det finska folkets gemensamma kamp för överlevnad, och den eviga striden emot totalitära krafter, som vill förgöra oss alla.

Långt senare skrev någon en tafflig parodi, som folk inte förstod att ta på allvar ens, och därför skrålas nu ”Gastar och spöken” vid Halloween av dåliga, smaklösa svenska Heavy Metal-band, med ungefär samma stilkänsla som radarparet ”Roy & Roger” på ”Macken” i Västergötland – ni vet..

Västmanland, Västerbotten, Västergötland. Det gäller att förstå skillnaderna mellan dessa landskap, och vem ni egentligen är.

Gör NI det, mitt folk – och gott folk – för det är ni väl ? ?