Profilbild för Okänd

Torsfull och Thorrablot (repris från 2022)

Idag infaller Torsfullet enligt mina Värmländska sagesmän, och Samfundet Särimners lunisolära, hedniska kalender. Andra resonerar mer eller mindre redigt om Höknätterna, och den rätta tidpunkten för Midvinter och Jul, men Midvintersolstånd och Midvinterdag har jag redan ingående förklarat skillnaden mellan nästan varje år i denna blogg.

På Island firas nu som förr Thorrablot, och den som vill lära sig något om det, kan läsa under rubriken Thorrablot här ovan…

Jodå – huvud av Får och andra läckerheter, som egentligen är rester från Julbordet, bjuder ännu mången restaurang på Island sina gäster på såhär års…

Mera om Thorrablotet och Thorre månad kan ni läsa här – i en fullt seriös Engelskspråkig Wikipedia-artikel – men hur länge den får står orörd, vill jag reservera mig för.

Ni skulle också kunna läsa mina egna två korta inlägg och artiklar från förr om åren här ovan under rubriken ”Högtider och Blot” och underrubriken ”Thorrablot” här ovan – kanske ger det er mer kött på benen.

Nu ger vi plats för en romantisk date – tillsammans med valfri Isländska – och allt vad den symfoni av surt, salt och rökt som Thorrablotet innebär…

(Klassiskt Youtube-klipp från 2007)

Profilbild för Okänd

Ett HEDNISKT HUSHÅLLSTIPS på en FRIGGS FREDAG

Som bekant tillhörde alltid Fredagarna gudinnan Frigg i Västnorden – och hon var hemmets och härdens gudinna, Valhalls husfru och Odens rätta maka. Det var bara i Östnorden, och på den Europeiska kontinenten, som man hyllade Freja så gott som varje fredag istället – och man skall INTE blanda ihop dessa helt olika gudinnor till en, därför att de representerar kvinnor i helt olika åldrar, har helt olika funktioner och helt olika utseenden. Vi befinner oss ännu i medio av Thorre månad, och verkligt Asatroende som vi är – och inte falska ”New Age” personer, aningslösa och fördummade ”Multikulturalister” eller anhängare av någon fake ”forn sed” så håller vi hårt på vett och sans i vårt Hedniska Hushåll – precis som själva Frigg…

ÄPPELVIN kan ALLA svenskor och svenskar göra av RÅ-MUST – och vad den Nordiska NATUREN ger oss…

De av våra läsare och läsarinnor (nej, något tredje gives fortfarande INTE !) som i tid har förberett sig för en vinter och varit kloka och förutseende att samla in färska äpplen förra hösten – de trivs och växer väldigt bra i vårt land vet säkert, att det finns många musterier i landet nuförtiden – men att pastörisera sin must är bara dyrt och onödigt. Man behöver inte heller importera äpplen från Saudi-Arabien eller Nya Zeeland, utan kan plocka dem i varje stadsträdgård, villakvarter och ute på landet – ja nästan överallt – i de mest urbana av miljöer.

Under en normal svensk November är det fortfarande ca 4-5 grader Celcius ute om nätterna. Tro inte på de ”Galna Gretornas” halvdebila tjafs om ”ääuubääh…ioughouft Kliimatföääändringar” för det stämmer ändå aldrig. På bronsåldern var det ändå 4-5 grader varmare än nu i Norden, och ändå överlevde våra förfäder utmärkt väl – helt utan någon modern teknik överhuvudtaget – och klimatet har alltid förändrats – inte minst vad avser det sociala klimatet i vårt land, som nuförtiden är inställt på hat, hets och vild personförföljelse emot snart sagt varenda medborgare och medborgarinna, som vill tänka själv och som inte följer Pöbeln, media eller Oklokratin i Media – för svenska media och helavår journalistkår består som vi alla vet av Okloka människor…

Har ni så lite äppelmust, helt opastöriserad – så kan det hända att den börjar jäsa av sig självt – för nuförtiden jäser det också i folkdjupen, och ibland de etniska svenskarna, som blir färre och färre, också i sitt eget land – det enda land de äger och någonsin haft... Alla äpplen har lite vildjäst i sig, nämligen – samt stora mängder socker, vitaminer och användbara, lättsmälta kolhydrater, fria radikaler som gynnar er celluppbyggnad och mycket annat. Under hednisk tid visste man såklart att äpplena tillhörde Idun, och smakade extra gott just om vintrarna.

 

”Medan det jäser” var en bok av Smålänningen Albert Engström… Är han kanske bekant ?

Under Julen, December och Januari däremot är det alltid Minusgrader i vårt land – förr eller senare kommer ett par ordentliga frostnätter – och det krävs bara några dagar för att er spontanjästa äppelmust skall smaka som gott vin, eller ”Äpfelwoi” som man säger i trakten av Frankfurt am Main, där man tillverkat Äppelvin ända sedan före romarna – som införde odlingen av vindruvor till Germanernas länder – även om Vindruvan växte spontant här med – redan under vår bronsålder. Frosten gör slut på jästsvamparnas aktivitet, helt naturligt – och såhär tillverkar man också ”Eiswein” i Tyskland, eller Champagne i franska källarvalv – ifall ni inte visste det.

Har ni er råmust i vanliga plastdunkar, så kan ni nu ta in dem från altanen, vedboden, balkongen eller var ni nu förvarar dem – utomhus eller i en vanlig jordkällare, kanhända. Vildjäst kan vara både över- och underjäst, men oavsett var i era kärl och dunkar den avdödade jästen – som försvann i kylan – nu har samlat sig, kan ni enkelt sila ifrån den genom ett vanligt kaffefilter, till exempel. Har ni en brasa med björkved, elelr lite träkol, så får ni ”aktivt kol” helt naturligt, och kan börja bygga era egna kolfilter i kolonn, och en sådan kolonn kan ni enkelt göra till och med av gamla konservburkar eller glasrör.

Vi i vårt ASATROGNA hushåll har VÅRA GUDOMAR MED OSS och har erhållit IDUNS OCH FRIGGAS VÄLSIGNELSE som ni TYDLIGT kan se på den översta bilden i detta inlägg.

 

Vårt äppelvin smakar alldeles utmärkt, det kan vi försäkra er – och vi behöver inte filtrera det alls, som man gör i Frankfurt Am Main, Sachsenhausen och restarangerna där, belägna intill några större NATO-baser och en av hela Världens största flygplatser. Vi Hedningar från Norden klarar oss utmärkt ändå – som vi gjort i hundratals och tusentals år.

Att tillverka äppelvin på det här viset är INTE OLAGLIGT ens i Svea Rike, där Islams Sharia numera råder, och där myndigheterna vill beskatta och besnatta envar individ. Vi får bara fram en alkoholhalt på 4-5 volymprocent, och för övrigt spär vi ut den färdiga produkten med en del vatten, som ni själva kan se – ur en gammal karaff, av en modell som på sin tid tillhörde de numera illa fungerande statsjärnvägarna, gemenligen benämnda SJ. ” Genau so  kann mann auch machen !

 

Det SKALL vara ORDNING på Torpet !!

Och vi skall lära er FOLKETS LAG – Fast den ej står att läsa i Bok (fritt citat från Elmer Diktonius)

Vi vill tillägna detta inlägg alla våra bröder och systrar i Samfundet Särimner, men särskilt vår gamle vän ”Mad Mats” från Hässleholm, och BA 01, Bosnien, 1993 – 94. Han finns omnämnd också i bokform – tillsammans med ett fordon som blev utslaget, och som han dåförtiden färdades i. De sista exemplaren av PBV 302 rullar nu i Ukraina, medan vi själva åldrats, och är förhindrade att var med – än så länge – men kanhända kommer andra dagar inom kort, detta år – som benämns 2025.

När vår Mats togs ur den skolan, var det ingen hemma i Såsialdemokratins och Hängbröstvänsterns Sverige som alls brydde sig om honom, och vad han upplevt – mer än vi, förstås. Alkohol är ett farligt gift, om så den görs av äpplen och bränns till sprit eller Calvados, för av sådant kalvar man. Och han var blott ett år yngre än vad vi nu är, då vi var äldrekursare till just honom. Numera – eller senast vi hörde något från vår Broder, som blev en Ratad Tosse i Ratatosks domäner – så var han spelutvecklare, och sysselsatte sig med programmering och strategi ute på den fria marknaden, som det så vackert heter. Människorna har sin öden, liksom böckerna ”Habent sua fata libelli” sade man under romersk tid – om böcker – och ”Sie können uns gern Haben !betyder något helt annat på modern tyska – ifall någon av er därute nu behärskar något annat språk än engelska och svenska, förstås..

Vi avslutar denna vackra fredag med en sång, utgjord av Skånsk Zydeco från år 1990  med ”Mange Magnet” (som varit slöjdlärare) och bandet Joddla med Siv som faktiskt INTE är officiellt upplöst.

Ty SÄRIMNER lever evinnerligen, och kan icke tystas – sannerligen sannerligen säger vi eder detta, ack ni HEDNA och LUDNA

Profilbild för Okänd

Långkål och väntan på Thorrablot

Nu är vi redan inne i Thorre månad, eller Torsmånaden – som i Västnorden – det vill säga allting Väster om Västergötland – inföll i Januari. I Östnorden och i den Germanska delen av Europa var Augusti detsamma som Torsmånad – kring skörden och Olofsdagen – som ursprungligen var helgad åt Tor och ingen annan.  Detta syns i de gamla Hedniska kalendrar som man alltid tillämpat i Svea Rike, inklusive våra gamla månadsnamn. 

Mera om Thorrablotet, som rätteligen infaller första fullmånen i Januari, kan ni läsa här.

I år infaller Första Fulllmånen i Januari den 13:e, vilket alltså är rätt tid för Thorrablotets inledning, och hela månaden Thorre – som markerar Midvintern – eftersom Vinterns mitt INTE bör förväxlas med Vintersolståndet, 21 December – alla vet vi ändå att Januari brukar vara årets kallaste månad, och det stämmer även i år – några särdeles ”Klimatförändringar” råder inte – annat än i det sociala klimatet människor emellan, där SVT och skumma nyhetsaktörer fortsätter försöka splittra hela Sverige med sin politik, som inte längre är relevant för den verklighet de flesta svenskar upplever. Vi vet att Vintern är ett säsongvis uppträdande fenomen, som följt med oss ända sedan den senaste istiden och än längre tillbaks – och det idiotiska Thunbergeri vi matas med i media imponerar inte på oss. Kortsynta politiker, som dansat efter ”Galna Gretas” och Såsial-demokratisk pipa ligger bakom skadorna på landets infrastruktur, och det ”snökaos” media alltid skriar och väsnas om – likt stuckna grisar.

 

Fullmånen sken över vintriga skogar också i Januari 2023, enligt ”Fotosidan”

Isländska restauranger och landets turistnäring borde ta fasta på bruket att äta rester efter Julbordet, och ta hand om vad som återstår av det goda sovel vi fått innan Knutsdagen, tjugondag knut, som infaller jämnt 20 dagar efter Julafton, alltså 12 Januari 2025. Knutsdagen firar vi Asatrogna hedningar efter Knut Den Store, inte den kristne och eländige Knut Lavrad – och Thorre månad räcker till nästa fullmåne, som infaller i Göje månad eller Februari – den 12 Februari 2025 – närmare bestämt.

Alltså får vi fira Thorrablot och Knutsdag med bara en dags mellanrum, just i år – och det kan ju vara praktiskt, för de av våra läsare som ännu är kristna av sig, och inte vågat ta steget fullt ut och GÅ UR ”Svenska” Kyrkan och inte ha mer med Islam eller Kristendom att göra – vilket vi rekommenderar alla våra läsare att göra – snarast möjligt. Om ni inte redan gjort det, så LÅT HEDNA ER GENAST och bli Asatrogna samt Humanister som vi – det är det bästa ni kan göra, och det bästa nyårslöfte som finns att ge.

Det är ni skyldig er familj, och även era barn !

I Halland och Götaland äter man gärna Långkål till Julen, eller kokad grönkål, uppvärmd i lite matfett. Frågar man människor i Mälardalen eller längre norrut i vårt land efter vanlig Grönkål att äta till Jul – eller som rester att koka soppa på (även stjälkarna kan tillvaratas !) så tittar de på en som om man vore galen, trots att Grönkål är lätt att odla i hela Europa. Stockholmare och därmed likställda exemplar, som helt vansläktats och tappat kontakten med vår Svenska och Nordiska natur tror att det är fråga om några kvistar att dekorera skinkan med – trots att ingenting kunde vara felaktigare.

Nej, god närodlad grönkål kan man själv unna sig, oavsett om man har god jord att odla i eller inte. Söderut, på Söderslätt i Skåne var det vanligare med Brunkål till Julen, alltså vanlig vitkål hackad i bitar, kokt och anrättad med smör och lite sirap, vilket ni kan läsa mera om i nedanstående goda bok – som fungerar som hjälpreda även i köket.

 

I denna bok behandlas matkulturen för hela Göta Rike – samt delar av Svea

Dess författare dog 2023, men hans insatser för god mat i Norden blir nog inte bortglömda i brådrasket. Grönkålssoppa är utmärkt och värmande mat såhär års i vintermörkret, och lätt att göra. Fräs samman lite matfett, överbliven ister och fett från julskinkan, eller lite margarin tillsammans med vetemjöl. Koka väl hackad grönkål eller dess stjälkar i lite grönsaksbuljong eller fruset skinkspad, om ni har kvar det. När kålen är mjuk, tillsätt mjöl- och fettblandningen, lite i taget och rör om väl. Koka upp, och låt koka 15-20 minuter. Servera med kokta ägghalvor, tärnat fläsk, stekt bacon eller vad som är över av er julskinka, ty skinkan håller muslimer och kristna borta från ert hus och hem, i synnerhet om ni äter grönkålssoppan med fläsk i på en fredag – för det tål inte katolikerna – som vill förbjuda alltsammans…

God och enkel samt närande mat för det HEDNISKA Hushållet… Begrips !

När Hedniska Tankars chefredaktörs farmor ännu levde, berättade hon hur det var i Ljotgodaland eller Luggude Härad, ännu så sent som på början av 1900-talet. ”Ljot” betyder sannolikt att utgjuta något, öl, blod eller soppa i samband med blot – vad som står på Svenska Wikipedia numera är felaktigt. Samma vittnesbörd om större gårdar – med kanske en familj om 6-7 personer och lika många drängar eller pigor – finns också i Nils-Arvid Bringeus bok, om någon skulle undra. Husfadern skar och fördelade brödet till var och en, varje måltid – och om inte han, så kvinnan i hushållet eller ”störstdrängen” eller ”förstdrängen” – eller den äldsta kvinnan – om det var i ett mindre hushåll, ett enstaka torp eller ett fattigt hemman i skogsbygderna. Överallt rådde samma svenska matkultur, sedan Asatrons tid.

Alla fick sin soppa i tur och ordning – och sin brödbit av god, grov skånsk kavring – som längre norrut i Götaland ersattes av Vörtbröd, ännu längre norrut av Rågbröd.

I Engelska språket höll sig orden ”Hleford” eller ”Hlefdige” – fördelare av bröd, ”Lefsa” eller tunnbröd på norska – gotiskans ”Hlaifs” – jämför modern engelskas ”loaf of bread” – kvar väldigt länge – och blev till ”Lord and Lady” med tiden – men så långt som Dowton Abby, eller andra feodala sammanhang behöver vi inte gå. Vi svenskar är och förblir ett enkelt bondefolk, utan överklass. Hos oss har stark kungamakt och fria bönder alltid haft övertaget över adel, präster och borgerskap – utom i modern tid och möjligen en kort tid på 1600-talet, då vansinniga pfaltzare från Tyskland ville införa feodalismen hos oss med. Men – vårt folk stod emot, och så har det varit i hela Norden, vår gemensamma historia igenom. Minns ni ”Allmogen” och andra svenska historiebloggar som vi länkat till här till höger ? Läs dem, och vägra ta del av SVT:s och Nomenklaturans kulturförvanskningar !

Också större gårdar sände sina yngsta döttrar ut som pigor till en närliggande gård – och yngsta pigan fick stå upp hela måltiden, vid nedersta bordsänden, redo att duka ut eller sätta fram mat åt de andra – först när de andra hade ätit, åt hon. Det var inte lättare för de yngre drängarna, för de serverades sist – husfader, fru och barn i huset fick alltid först – men alla fick lika och i tur och ordning – goda husmän och husmödrar, som såg till att alla fick sin beskärda del har alltid funnits – och detta, som vi nu har berättat om – hände sig i en by kallad Väsby, döpt efter ett Vi eller en helig plats, så sent som på 1910-talet.

Åsboland, Ljotgodaland, Odensjö och så gott som alla Härader var Hedniska Land – och blir det en gång på nytt…Härad kommer av ordet för Här, Hundare eller Hundrade är ett annat, centralt rättsligt begrepp, fött i Germanien och det gamla Rom. Det har ingenting med kristna ”socknar” att göra.

Så var det i Ljotgodaland, efter gammal hävd – och den håller vi ännu på i vårt Hedniska Kosthåll, medan långkålen kokas till soppa… Och mat ges åt Midgårds barn – som det är och skall vara här på Jorden.

 

Hell Jolner – Oden är Julens Herre !