Nu byter Hedniska Tankar ämne för dagen, och övergår till den Nordiska Arkeologins underbara Värld. Idag avslöjades det av Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, att man hittat en guldhalskrage i närheten av Trollhättan, centrala Götaälvdalen – i alla tider en viktig kommunikationsled. Detta bekräftar bara vad vi redan vet, för fyndplatsen är inte alls så sensationell i sig. Det var under ett schaktningsarbete hos företaget GKN Aerospace i Trollhättan, som upptäckten gjordes, i ett två meter djupt lerlager – vilket tyder på att detta mycket väl kan vara ett hedniskt offerfynd, och har samband med Asatro och Nordisk religion, som redan existerade på Bronsåldern och innan dess – vilket är väl bevisat.

Kvällstidningar som Afton-bluddret eller SvD samt andra media har som vanligt också skrivit om fyndet, men som vanligt utan att dra korrekta slutsatser. Dock har man undvikit att ljuga, eller att förvrida sakinnehållet från sajter som TT, Tidningarnas Telegrambyrå alltför mycket.

 

Redan för ca 2300 år sedan – långt före någon hitte-på ”kristus” – kunde lokala smeder i Västergötland framställa mycket fint arbetade smycken i guldtråd, med en vikt långt över 900 gram, i cirka 24 karat.

De behövde INTE några utländska förebilder eller någon tillrest ”mästare” utifrån för att lära sig den saken

 

Detta är inte, vi repeterar inte ett gravfynd, som var eller är till för någon tidigare levande individ – för fynd som dessa är för gudar – inte för människor. Låt oss jämföra med de berömda Guldhalskragarna från Ålleberg och Öland, som idag finns i Historiska Muséets ”guldrum” och har tillräckligt bra skydd emot en del ”vanliga” kriminella i vårt eget land, men inte emot främmande makt, eller de nationer i öst, väst och syd som alldeles avgjort vill Sverige och de etniska svenskarna illa. Mycket, mycket illa.

Ållebergskragen hittades redan på det tidiga 1800-talet nedanför ett i det närmaste lodrätt klippstup, och inte alls i en grav. Likadant var det med Mönekragen, också från Västergötland. Bevisligen är alla dessa kragar folkvandringstida, och åtminstone guldet i Mönekragen kommer från återvändande svenska och germanska soldater, som hade tagit tjänst i den romerska armén, och som betalades i aureus, alltså ören eller guldmynt. Så mycket kan vetenskapen nu erkänna. Tro inte på förvriden ”fornsed” och andra politiska svärmare, eller folk med PK-föreställningar och all falsk, modern politisk korrekthet, som florerar på Internet.

Detalj av Ållebergskragens Vildsvin, Människohuvuden och hästar, allt med detaljer som är mindre än en tiondels millimeter stora, allt i äkta romerskt guld – och av INHEMSKA smeder i Sverige, inte på Keltiskt område eller Kontinenten…

Det finns ingen anledning att tro att Nordbor och svenskar INTE skulle kunna frambringa utsökta konstverk som dessa. Det har nämligen aldrig bevisats, att detta skulle vara fråga om arbeten från Keltisk kultur, exempelvis, även om bildvärden ibland är likartad – men de ringar och kultskulpturer som hittats runtom i hela Nordeuropa, ser omisskänligt ANNORLUNDA ut – och har inte fullt ut den ornamentik, som blev än vanligare under Vendeltiden.

Vad man nu hittat, är unikt på så sätt att det rör sig om en guldring som MÅSTE vara från förkristen tid, INTE 400-500-600 EFTER vår vanliga tideräknings början, om vi ser till hur dåligt och kristifierat det blivit här i Västerlandet. Guldringen, man nu hittat i Trollhättan ser ”i och för sig” ut aningen som en keltisk ”Torque” och arkeologi är en vetenskap där allt kan hända, tack vare andra ”hjälpvetenskaper”.

”Don’t speak too soon
For the wheel’s still in spin
And there’s no telling who
That it’s naming
For the loser now
Will be later to win
For the times they are a-changing”

– Ja, så skrev en gång en man som fått det svenska Nobelpriset, vilket han senare avsade sig, eftersom han egentligen var en amerikansk musiker – angående detta med ”mästerskap” i smide, som i allt annat.  Att vara guldsmed eller skald och ordsmed, är som vi alla förstår egentligen samma sak – för man sysslar med hantverk i båda fallen.

Vi ska dock inte tro på amerikaniserade lögner, eller de kristna anglosaxare som försöker blanda bort korten för oss, lika lite som vi ska tro på fantaster som Marija Gimbutas från Litauen, eller representanter för överdriven ”gudinnetro” och meningslöst, Miljöpartistiskt ”fornsederi”.

 

 

 

 

Forskningen VET att denna figur från Rude Eskilstrup, numera i det Danska Nationalmuséet i Köpenhamn, föreställer en gudinna, inte alls en man. Det är INTE en ”he” som det helt felaktigt står på samma museums PK-förvridna hemsida, nuförtiden. Berättelserna om Frejas halsband, Brisinga-men (så skall det uttalas) handlar oftast just om ett halsband av guld, inte alltid bärnsten, även om ”Menglöd” eller Freja också är Venus, morgon- och aftonstjärnan (ja – det är SAMMA stjärna..) som ses stiga upp eller sjunka i havet.

Lögnerna om gudinnan från Rude Eskilstrup kommer ursprungligen från en fjollig engelska vid namn H Ellis Davidsson, och 1950-talet – och hon visste inte alls vad hon talade om, eftersom hon inte egentligen var arkeolog, inte naturvetenskapligt bildad, utan huvudsakligen etnolog.

Återigen – allt pekar på att guldhalskragarna på Nordiskt område var till för kvinnliga gudomar, till skillnad från kelternas ”Torques” eller snodda halsband av vad som från början kanha varit vidjor av exempelvis björk eller guld- och bronstråd, allt efter tid och läglighet…  – har de flesta forskare hittills menat.

Närbild av ”den döende Gallern” – en kelt från ca 300 fK – observera LIKHETEN med fyndet från Trollhättan. Detta har både Länsstyrelsen och Svenska media HELT MISSAT !

Keltiska krigare slogs ofta helt nakna, likt bärsärkar. Att bära en snodd eller flätad vidja runt halsen innebär att man är redo att offras som ett djur, eller dö i strid för en god och rättvis sak, om så skulle vara – och detta är krigares och mäns lott, genom årtusenden – ja – till och med idag, annus horriblis 2025. Galliska krigare eller stora grupper av Kelter fanns också i dagens Turkiet, eller Galatien.

Moderna politiker bär slipsar runt halsen – och en slips kan man kvävas och dö av, ifall man inte ser upp – och man kan bli ”hängd” – inte bara ”uthängd” i media om man bär en sådan, varför alla sysselsättningar och yrken, som innebär slips-bärande, per definition är mycket farliga. Till och med Dagens Taxi-chaufförer har råkat ut för otrevligheter vid lokala offersjöar och sumpmarker i Sverige, nuförtiden – och direkt krig mellan olika folkgrupper börjar bli vanligt också i vårt land – inte bara vad gäller sk ”bergsturkar” eller rättare sagt Kurder…

Oden eller rättare sagt Odin, ja Wothan däremot, ja han offrade som bekant sig själv för att få kunskap, inget annat – och detta har inte ett enda dugg med Kristendom att göra, eftersom Wuothanaz fanns långt, långt innan någon ”kristus” alls var påtänkt  – Stormens, Stridens och Kunskapens gudar är och förblir desamma som de alltid varit, punkt slut – för så ÄR det…

 

Den Döende Gallern eller Kelten som han egentligen såg ut, i helfigur…

Vad det sedan gäller den klassiska antikens bildvärd i marmor, så är den skild från den Nordeuropeiska, Norr om Alperna som vi kan se -men Nordbornas kultur var redan klar och färdig på Bronsåldern, inte vad som kallas ”järnålder” på Wikipedia. Gudavärlden var likadan, tankeförmågan likaså – men uttrycken olika.

Mäns och kvinnors roller har alltid varit olika – och alla hedniska religioner är på sätt och vis fruktbarhetsreligioner, för utan verkliga män och kvinnor blir inga barn gjorda.

Några ”Halvkönisar”, Tribader, ”Lebb och Bögar” fanns knappast i Norden innan medeltiden, men förekom söder om Alperna, där sådana hade tekniska och materiella förutsättningar för att frodas, och man inte behövde så många barn – men Kelter och Germaner var faktiskt klokare, sett från vår tidshorisont – eftersom de visste vad som får en kulturkrets eller en folkgrupp att överleva i långa loppet.

Lesbiansism och ”gudinnetro” är i så fall ingen ”framgångsfaktor” överhuvudtaget, och lika fel som ett påstått eller övertolkat ”patriarkat”. Huvud-delen av mänskligheten, eller sådär 80-90 % i alla fall, har i alla tider varit just Heterosexuell och inget annat, och det är sundast, billigast och bäst för alla samhällen – också idag eller i framtiden – om det får förbli just så – och bara så. Det borde dagens Länsstyrelser betänka, för deras uppgifter rör inte bara kulturminnesvården, utan också regionalt liv i övrigt.

Vi avslutar dagens krönika med en bild på den såkallade Broddenbjerg-idolen från Danmark, cirka 535-520 år före kristus – han avbildar tydligt och klart Vanernas store Frej, Yngve, Ynglingaättens skapare – och det syns att det rör sig om en karl – här kan vi vara helt, ja oreserverat säkra på den saken.

Man skall kunna VISA att man är en Karl. Länge leve Yngve Frej – VÅR i Luften mina Damer, men var har ni ER ??

 

Vem eller Vilket kön av gud eller gudinna – men helt klart inte dödlig människa – för här rör vi oss ofta med lemmar av överjordiska proportioner – guldringen från Trollhättan egentligen tillhör, står inte helt klart för forskningen ännu – men Frej – för vad hände med Gallehus-hornen eller Rinkarnas Ringar från Rinkeby – de som Miljöpartistiska politiker i Sverige låtit totalförstöra, bara för att gömma undan Sveriges verkliga historia..