Förvirringen här i Midgårds dalar är närapå total, detta år 2025 – inte bara i Sverige. På blogg efter blogg på vårt språk upprepar man Wikipdias dumheter om att det gamla svenska månadsnamnet för Oktober skulle vara ”Slaktmånad” fast alla redan vet, att det är November eller månaden närmast före Jul-månad som är Slaktmånaden. Att Oktober heter Lövmånad på vårt språk tycks man helt ha glömt bort, liksom att September heter Höstmånad efter inhöstandet eller Skörden, som vanligen är färdig i de flesta delar av landet innan hösten börjar på allvar. Ingen bonde eller hederlig svensk har heller börjat med någon slakt innan frosten och tjälen är i backen – och det är den vanligen INTE i Oktober månad.
Vem vet väl vad för slags klockren idioti som kommer härnäst… Kommer man försöka byta plats på Höstdagjämningen eller Vårdagjämningen också ??
Vi kan nu också konstatera att meterologisk höst råder i hela landet, enligt SMHI. Verklig höst infaller nämligen bara och endast bara när dygnets medeltemperatur går ned under 10 grader, och gnällande och kältrande om ”Öööhuu buuuhuu Kliii-maat-föräääh-ndringar” lönar sig inte alls. På Bronsåldern var årsmedeltemperaturen i Norden cirka fem grader varmare än nu. Ändå klarade man sig bra – med Bronsålderns teknik… Djur och växtlighet anpassade sig också – och tranorna flög väl söderut då med – får vi förmoda. Idag har vi Hedningar både hört och sett deras flykt över Mälardalen.
8 Oktober rådde Höst i Hela Sverige, utom ett par smärre områden på Gotland, Öland och i Skåne
Man har också basunerat ut – via AI och tjatande, chattande ”bottar” att Höstmånadens eller Oktobers Fullmåne skulle heta ”Skördemånen” vilket är rent nonsens, eftersom det är fullmånen i September som vanligen benämnes så.
Alvablotet – som vi har skrivit mycket om – infaller i början av November – detta år den 5:e – eftersom det råkar vara Alvafull eller första fullmånen i den verkliga slaktmånaden då. Höstblot hålls lämpligen i September eller Oktober – vilket var och en som är vid sina sinnens fulla bruk nog kan förstå – medan Skördeblotet tillhör Tor (Olofsdagen, i Augusti) när skördandet inleds – och inte efteråt. Någon ”Thanksgiving” har aldrig någonsin funnits inom Asatro eller Nordisk Hedendom, och det halvdebila lallandet från ”fornsedens” alltmer fåtaliga proselyter, new age osv kan vi glömma..
Om ni inte ens vet vad Alvablot innebär, hänvisar vi er till denna sida och nästa... – för vi har skrivit mycket om höstens blot förr om åren, och vad som står där gäller fortfarande… och för evig tid… Men – det råder vi er alla – håll ISÄR Skördeblot och Höstblot, för det är olika saker – som inte ska blandas ihop med Alvablotet, och de dödas tid kring det som blev det kristna ”allhelgona” fast det aldrig funnits några riktiga helgon, då människosläktet är halvt, nu som förr – så är Hávamáls ord i vissa översättningar – och det stämmer förvisso.
29 September kunde de kristna – och lantbor i Uppland samt några andra landskap i Svealand och Götaland – fira Mickelsmäss, vilket är den rätta tiden för höstmarknader och statares samt tjänstefolks flyttningsdag, ifall vi talar om tiden från sådär 1700-talet till långt in på 1900-talet. Läs Jan Fridegård eller Per Anders Fogelström, så får ni se ! Vi hedningar firar inget sådant tjafs, för vi säger aldrig upp våra löften till makterna och Asatron – men på marknad kan vi gärna gå, om det finns något där som alls är värt att handla eller köpa. Dessutom hade den Hedning, som skriver dessa rader en gång för länge sen god vän som hette ”Mickels” i efternamn, men han var ingen ”frimicklare”, utan en ärlig man och en hederlig, bra karl, om än han inte kom från St Mikkeli i Savolax och skogsfinnarnas land, där man inte har vansläktats.
Vi minns alla dem, som delat arbete, vardag och bröd med oss – för sådan är vår tro.
Medan new age-folket gått vilse i sin synkretism, och ”fornseddarna” fortfarande inte kan enas om en riktig kalender, vill Nordiska Asa Samfundet nu ”sälja på” oss svenskar en märklig nymodighet västerifrån – som ALDRIG tidigare firats i vårt land. Det gäller ”Veturnaettir” eller ”Winter Nights” för de amerikanska Asatroende, som vi i Samfundet Särimner aldrig skulle drömma om att beblanda oss med, ty de flesta som kommer från Trumpilandia är INTE fränder. Även det Isländska Asatruafelagidh har alltid gjort samma ställningstagande vad hela Nordamerika och den Anglosaxiska världen med allt vad dess populär- och vulgärkultur gäller.
Några ”Vinternätter” infaller inte alls i Östnorden under Oktober, undantaget kanske dess allra nordligaste delar – och något Asatroget blot med det namnet är aldrig belagt ur Svenska, Finska, Baltiska, Danska eller andra källor. Endast de Isländska sagornas uppgifter nämner detta blot, som skulle ha skett exakt på Calixtus-dagen för de kristna, alltså den 14 Oktober enligt moderna datum – den dag då Björnen enligt Norrländsk folktro går in i Idet, för att komma ut först på Tiburtius-dagen, den 14 April. De Isländska källorna är dock rikhaltiga – Gísla sögu Súrssonar, Laxdælu, Reykdæla sögu, Njála och Landnámu nämner alla Vetrnaettir, mestadels som en tidsangivelse på året, och inte mer. Det är fullständigt obegripligt hur vissa samfund helt avvisar solstånd och dagjämningar med den enda motiveringen att detta skulle vara ett ”wiccanskt” bruk eller en sedvänja från bondestenålder, men att de själva sedan vill fira övergången från sommarhalvår till vinterhalvår med svag eller ingen motivering alls – ”Vinternätterna” är onekligen ett årstidsbundet blot, men det tillkom på Island och i en Nordatlantisk, Väst-Nordisk miljö (omfattande Island, Norge, Färeöarna, Orkney, Skottland, Danelagen i England och Frisland – med Värmland, Dalsland och Härjedalen samt Jämtland som ”gränsområden” i Sverige)
Isländska Wikipedia uppger att bröllop firades vid Vinternätterna under sen tid – antagligen beroende på höstmarknaderna, och det faktum att Alvablotets tid är direkt olämplig för sådant – bröllop tillhör ju årets ljusa tid och sommarhalvan på året, så detta var sista chansen att alls gifta sig innan Vintern kom på allvar. Sagorna nämner också Knattleik eller bollspel, samt att Gisle – den fredlöse huvudpersonen i Gisla Saga – fäste sig vid kvinnan Vebjörg i Danmark vid denna tid – men det är också allt.
NAS-arna har inte haft någon framgång i sitt blinda efterapande av Amerikaner och därmed likställda, detta år – och de lär nog inte få det i framtiden heller. När endast 6 blotlag försöker fira det helt nyinstiftade arrangemanget – som inte hör hemma i Sverige och inte följer någon svensk hednisk kalender – och tre av de blotlagen får ställa in alltsammans, undrar man vad det över 3000 medlemmar starka Nordiska Asa Samfundet egentligen försöker åstadkomma, men för all del – i Värmland finns en vettig gode, med heltidsanställning på RAÄ (Riksantikvarieämbetet) till vardags – och så får vi inte glömma våra fränder bland Jämtarna.
De har alla orsak att fira, eftersom de är Västsvenskar och därmed kan räkna sig till Västnorden, men 1000 medlemmar i Samfundet Särimner firar antingen på höstdagjämningen, 29 September i år, eller 14 Oktober – och inte alls den 11:e.
Hedniska Tankar 