Ursprunget till Engelskans ord ”bless” = Välsignelse och ”bliss” = lycksalighet kommer ytterst av det Gotiska Bledsod, att koka ihop och sjuda något med BLOD ! liksom svartsoppa, och verbet BLOTA på alla Nordiska Språk…
Att Blota med Blod är utmärkande för sann Asatro. Enklast, billigast och bäst görs det genom att laga till en god och billig svartsoppa, som folk har gjort i tusentals år. Redan i Olafssaga Tryggva står det talat om hur Skåningar och Svear slickade sina Blotbollar eller Soppskålar, och ursprunget till Engelskans Bless och Bliss är otvivelaktigt det gotiska Bledsod, samt proto-germanskans Blotham, ett ord som existerade minst 500 år före vår tideräkning – och det betyder att koka ihop och sjuda något med blod. När ”fornsed” och dylika, idiotiska, politiserade förvrängningar tog över vissa samfund i Sverige, nekades ”Hedniska Tankar” att säga sanningen om Blotet, av en grupp rabiata miljöpartister och illa navlade, fanatiska Veganer med ”vaj på luskulan”. Vi vägrade anpassa oss, och anslöt oss ofördröjligen till Nordiska Asa Samfundet – vilket även ni läsare rekommenderas att göra.
Sanningen är fortfarande spridd – eftersom vi fortfarande företräder den, och sedan urminnes tid har vi Hedningar blotat, vid såväl Julen som denna tid på året – och det tänker vi fortsätta med. Många i Sverige har vansläktats, och utarmats ur sin egen kultur – i Mälarlandskapen känner man knappast till Svartsoppan längre, men norrut i landet förekommer såväl Palt som Kams, lokala varianter av vår urgamla Blotmat.
En SVENSK kokbok, som inte får saknas i något hem !
Det finns flera klassiska recept på hur Svartsoppa skall tillagas. Ett av de enklaste återfinns i Mästerkocken Tore Wretmans ( 1916 – 2003 ) kobok över svensk husmanskost, men detta måste betecknas som en sentida lyx-variant. Såhär i slaktmånaden måste vi erinra oss, om att de flesta gårdar bara hade en enstaka gris att slakta inför Jul, och att det bara var i rikare landskap – som Skåneland, dvs Skåne, Blekinge, Halland och Kronobergs Län, det gamla Värend med angränsande Småland, som man födde upp gäss. Och ”gåsen är en obekväm fågel, den är för stor för en man, men för liten för två” säger det goda gamla ordspråket.
Att servera en hel traditionell gåsmiddag, som på 1950-talet – med först Svartsoppa och Rödvin, sedan stekt gås och som avslutning äppelkaka – med höstens goda, självplockade äpplen är därför inte nödvändigt.
För att laga Bledsod, eller sjuda ihop din blotsoppa (för ett sumbel om 15 personer) behöver du:
- 2 stora kastruller eller kittlar, så stora som möjligt
- 4 liter god buljong, kokt på fläskben eller i enklare fall buljongtärningar – bara köttbuljong kan användas, aldrig grönsaker
- 1,5 dl vetemjöl
- 2 matskedar mejerismör eller gåsflott
- 8 dl blod, från gås eller svin (ju mera gåsblod ju finare soppa)
- 3 dl billigt rödvin
- 2 dl sherry eller portvin
- 0,5 dl konjak, eller annan starksprit, dvs Svenskt Brännvin
- 0,2 dl vinäger
- 4 matskedar sirap
- 1 tesked malen vitpeppar
- en knivsudd salt
- 2 teskedar mald kanel
- 1 tesked mald ingefära
- 5-6 krossade nejlikor
Ordet ”Sejd” har sitt ursprung ur det norröna och fornisländska seydi, att sjuda eller koka ihop något med BLOD, som då man lagar blotsoppa. Freja Freyja Freya är den skönaste sejderskan… ”Hon höll bloten uppe” står det i Eddan…
Svartsoppa kräver mycket tid och mycket arbete, om den ska göras på rätt sätt. Idag köper många halvfabrikat, eller färdiglagad grundsoppa. som man får krydda på och värma själv. Detta är en avsevärd förenkling emot sann Hedendom och sann Asatro, som bygger på hårt arbete från grunden, men det blir möjligt genom det faktum att en stor sats färdiglagad Blotsoppa vinner på att lagras, och värmas upp flera gånger. Den kan dock inte frysas, men tål att förvaras i kylskåp under lång tid.
Först lagar man till buljongen i en kittel eller kastrull, medan man i den andra fräser ihop smör och vetemjöl. När buljongen är kokhet, hälls den ned över mjölet. Så kokar man samman detta på svag värme, försiktigt och i tjugo minuter, medan man rör med en stor träslev – se bilden ovan. Under tiden diskar och rengör man den första kastrullen eller kitteln, som fylls med svagt sjudande vatten till hälften, och skall hållas redo som ett vattenbad, medan kitteln med buljong, smör och vetemjöl får motta det heliga blodet, lite i taget och under ständig omrörning.
Nu måste man ta fram sitt visperis eller Baresman, som var goternas namn på den heliga björkkvasten, betecknad med bjarkas runa – och vispa, vispa och vispa oupphörligen, tills blodet har sjudit färdigt, och antar den rätta brunröda färgen, som hos färsk blodpudding. Detta kan ta flera timmar, beroende på hur starka i armarna ni är, eller om ni har starka kvinnor och Husfrejor i ert hem till att sköta grovgörat. Soppan får absolut inte koka – utan bara sjuda och ånga – detta är ytterst viktigt. Vid minsta tecken på kokning, måste hela den första kitteln GENAST flyttas över till det heta vattenbadet, så att den får svalna av till den rätta, sakta sjudande temperaturen, som aldrig får överstiga 80-85 grader. När minst 65 minuter förflutit, kan man inleda kryddningen med att salta – men inled ALDRIG med mer än en knivsudd salt. Vitlök och andra direkt skadliga tillsatser får ALDRIG användas, men Timjan eller kryddor som växer vilt i vårt land kan få förekomma. Den som är av en annan åsikt, skall tvingas ut på gårdsplanen i allas åsyn, ställas på knä och avrättas med nackskott, fortast möjligt. Sedan alla ”fornsedare” och andra icke-människor med våld avlägsnats ur lokalen, kan ni fortsätta tillredandet.
För mycket salt är inte bra, för den smaken kan aldrig, aldrig neutraliseras. Smaka därför noggrant på soppan med knivsudden, så att den inte blir för salt. Tillsätt nu rödvinet och spriten, som får sjuda med kryddorna. Smaken skall inte vara för syrlig, så var försiktig med Vinägern, och överdosera heller inte Ingefäran, och ta aldrig mer peppar än nödvändigt.
Smaken skall vara kraftig, ja barbarisk !
Blanda nu i sirap, eventuellt lite fruktspad från väl skalade, urkärnade och kokta äpplen, som ni tillreder under tiden. Sviskon, eller plommon, som ni torkat och sedan kokt upp i en separat liten gryta med vatten, kan också få förekomma, men ni skall aldrig blanda ihop dem med äpplena, för då blir soppan för söt. Tillsätt eventuellt mera vetemjöl eller fint, siktat rågmjöl om ni har, för soppan bör inte få vara alltför tunnflytande. Den ska ha en len, vällingliknande konsistens, men får absolut inte vara tunn som buljong eller consommé, för då mättar den inte – den rätta proportionen mellan massor av animalisk protein, blandad med vin och alkohol är viktig – för det ger styrka – för unga kvinnor verkar soppan dessutom som ett mycket starkt afrodisiaka, och ger dem stor lust – enligt folktraditionen !
Vi behöver väl knappast påpeka, att ni må svärja vilda eder och flitigt åkalla gudamakterna, medan ni lagar er Bledsod eller Svartsoppa. Att läsa förbannelser över muslimer och kristna, så att de håller sig borta från er gård och ert hem, hör också till. Läs vad som står i hävderna om det första Alvablotet, då inga främlingar tilläts komma till de gårdar, där blotsfrid eller Ölver och Yngve-Frej härskade – ty så var det både i Värmland och Västergötland.
Kanske kan ni läsa en variant på den gamla ”Eldönskan”
”Aske Balltaske – Fitte Ballmus ! – Alla som är kristna, skall fan i våld till trollen härut – och aldrig skall Asatrons fridseld slockna i vårt hus !”
När soppan grundligt smakats av med knivsudd av den äldsta kvinnan och mannen i huset, och båda tillsamman med en representant för de inbjudna finner att den är god nog,så är den klar att servera. Till den må ni dricka ett mörkt öl eller ett kraftig rödvin, om så has – och så serverar ni den med svinleverkorv i skivor (kan köpas separat, om ni inte gör den själv) och kokta äpplen och sviskon i separata små skålar. Så är en måltid redd.
Efter måltiden – som bör avätas under sakral stämning – kan ni med fördel spela ”The House of Blood” med DEMENTED ARE GO ! (eller ren Psychobilly – exempelvis med ”The Meteors” ) och så kan VILDA BROTTNINGSMATCHER eller REN SÄNGBROTTNING samt kanhända TOK-DANS vidtaga, allt efter tycke och smak.
Där hör ni – Tag och ät, ack ni Hedna och Ludna !!





