Nordiska Asa Samfundet samlar in 60 000 till Gudahov, och fornseden är I RÖVEN KRÄNGD….

Nordiska Asa Samfundet, som Hedniska Tankar alltjämt stöder, går från klarhet till klarhet. Man har idag över 1500 medlemmar i över 16 olika länder, och är i och med det den största organisationen för Asatroende i Norden. Idag kom också beskedet att man snart samlat in mer än 60 000 kronor till sitt Gudahov, som dock är projekterat till en kostnad av 10 miljoner SEK.

Ritningar över enkla Gudahov som inte tar mycket plats och inte kräver miljonbelopp att bygga FINNS redan specificerade, tack vare HEDNISKA TANKAR…Som var FÖRST med detta…(2015)

Vore jag NAS, skulle jag starta Gudahovsprojektet omedelbart i mindre skala, för att sedan bygga på det, och inte tvärtom – eftersom en strategi, som snabbast möjligt ger gott resultat är att föredra framför motsatsen. Man kan jämföra med det isländska Asatrufelagid, vars projekt nu är åtskilligt försenat, sedan en del av statsstödet försvann, troligen via kristna ränker maskerade till ”zuism” och annan New Age, och på grund av att det arkitektritade, mycket innovativa bygge man beställt förstås visade sig mycket dyrare än beräknat.

Det finns också – som jag redan berättat om – ett antal privata Gudahov, inte bara hos Jim Lyngvild i Corinth i Danmark, utan också runtom i Sverige – jag har redan skrivit om två sådana byggnader i Mälardalen… På grund av risken för kristna attentat (som är högst reell) berättar jag dock inte var dessa – och andra, redan till Asatron invigda byggnader – faktiskt ligger…

Men sedan finns då Hedendomens ”fula svans” och de som ständigt gör bort sig, genom att blanda upp med New Age, droger och annat. Jag syftar givetvis på ”forn sed” – ett litet politiskt extremt samfund som idag samlar mindre än 300 medlemmar totalt, och bara har en kärna av 30 eller så aktiva. Ingen människa borde stödja det samfundet, trots dess vackra lögner på nätet, som man inte ska tro på. Inget djur eller ens någon växt borde heller ge det någon form av stöd, förresten.

Redan på 1990-talet påstod fornsedarna att de skulle bygga ett ”tempel” som de sa. (Jag vet, de är och var skrämmande okunniga, och vet inte ens vad verklig Asatro är för något – flera av dem verkar ha tydliga förståndshandikapp, och med förmågan att få något gjort är det också si och så..) Det slutade med total katastrof. En mycket konstifik person vid namn Finn (som i ”Finn fem fel” ) utsågs till att ha hand om ”tempelkassan”, och det framkom så plötsligt, att vederbörande hade gått till ”plattan” i Stockholm och köpt narkotika för alla pengarna..

Idag, över tjugo år senare har ”Samfundet Forn Sed” som de kallar sig fortfarande ingen tydlig policy emot droger, som de tydligen tycker ”ingår” i sin verksamhet.

NAS däremot har tagit avstånd ifrån allt sådant, och har en klar och tydlig policy, mycket beroende på att det var jag själv och ingen annan som tog initiativet till den, samt skrev och utformade den. Vilket Samfund man ska välja – ifall man nu alls behöver välja något – mellan dessa två, tycker jag framgår med all önskvärd tydlighet.

Tjugo år har gått, men vissa står fortfarande och stampar på samma fläck, och kommer aldrig ens över ”nybörjar” stadiet.

Igår fick jag se det här fotot, som uppges föreställa vad som ska vara ett ”Majblot” – något som ALDRIG varit sed, tradition och framförallt inte ”fornt”. Håll med om att det verkar vara fullständigt ÅT RÖVEN VÄNT – för att nu säga det så…

Vinflaskor, röven upp som hos Mohammed – eller vad är detta ?? Tycker ni att det är VÄRDIGT ??

Vi har sett det förr, om och om igen, så fort ”fornsedarna” går lösa. Folk som berusar sig, vinflaskor och liknande, nedskräpning av fornminnesområden, alkohol- och drogpåverkade människor vid blotenen ren lärobok i ”How NOT to do things” och en mycket, mycket ovärdig religionsutövning – eller vad man nu ska kalla denna groteska sexualhedendom för…

Redan 2010 höll de på såhär.. linfrö och matrester slängda på marken, något som liknar en DDR-flagga och könsorgan samt kukar i lera… Passande – eller vad ??

Jag blir bara så trött. Så innerligt trött av att se alltsammans, så trött och ledsen. Vilka klantskallar, vilka djävla skitstövlar ! Förstår inte de här halvidioterna att de ger hela Hedendomen som rörelse dåligt rykte genom att hålla på som de gör, och att de förstör för tusentals andra ?

Ok – jag är den förste att erkänna att folk väl får hålla på med vad de vill på sina egna tomter, i sina egna hus och hem och i sängkamrarna, och att de har rätt till allehanda utsvävningar under sitt privatliv, utan svek eller fotograferande, till och med.

Men de kunde åtminstone ha den goda smaken – om de nu INTE har någon förbaskad ”smak” eller estetik ifråga om allt annat – än att SLUTA påstå att det här ska vara som en ”religion” eller något för dem, eller ens en sed, och dessutom påstå, att detta skulle vara något ”fornt”…

Månaden Maj är överhuvudtaget INTE forn, eftersom det heter Blomstermånad eller Lövmånad enligt den gamla svenska kalendern, och några ”Majblot” har följaktligen ALDRIG funnits.

Vanadisblot, istället för Valborg, har däremot antagligen firats – och ska man alls fira Freja – eller någon – kan det ju göras med behagfullhet, och på ett smakligt sätt, och UTAN att KÖRA RÖVEN I VÄDRET..

I andra länder firas Hedniska ritualer till Gudamakternas ära med FOLKVETT, HYFS och STIL… VARFÖR kan vi inte göra det här också i Sverige ??

JÄMFÖR ”fornsedarnas” groteska barnsligheter med Nordiska Asa Samfundets blot… det finns en SKILLNAD i estetik, professionalism, ledarskap och utförande…

I rest my case – för som sagtjag struntar fullkomligen i hur folk bär sig åt rent privat, eller inte bär sig åt, för det må vara var och ens förbannade ensakmen framträder man i det offentliga, och säger sig representera hedendomen, eller lämnar man cigarettfimpar, krossade flaskor, skräp och matrester efter sig på allmän plats, eller annars orenar, för oväsen och larvar sig offentligt som ”forn sed” tyvärr ännu gör, och väl alltid gjort eller kommer göra, nä då RÄCKER det faktiskt för min del.

Falukorv á la Fäbodjäntan, matrester på marken och lite yxor härs och tvärs – Vilka DJÄVLA AMATÖRER !!!

Vederbörande BORDE SKÄMMAS – om Vederbörande alls har något vett – och det är hela saken…

Slutar med en vanvördig visa söderifrån, som jag lärt av någon som heter Lyngvild eller Groving i efternamn (jodå, de finns !)

”Når pigerne vender fissen opp – ja så er der vår i Danmark
og når de alle i fissen slaar en propp – så er de Sgu Vinter i Danmark…”

 

Tankar om Inställda Vårdagjämningsfiranden och Hedningarna

I takt med att Vårdagjämningen – och det enda datum som är reserverat för de gängse Vårblotennu passerats (Nej, vi hedningar firar inte ”Påskblot” och vi hyllar överhuvudtaget ingen jämra påsk alls – påsken är helt och hållet en kristen sedvänja, som inte har ett enda dugg med exempelvis Ostara att göra) kan vi – såhär i dessa pandemiska tider – notera att månget firande blivit inställt.

I alla fall ibland mer seriösa hedningar.

NAS, Nordiska Asa Samfundet – fortfarande ett av de mycket få samfund i vårt land som alls kan betraktas som Asatroende, och inte New Age eller någotslags uratad Miljöpartism – har i allafall tagit sitt ansvar och ställt in alla större sammankomster, vilket hedrar dessa bröder.

Vad därutöver är, och vad som ska föreställa hedendom i vårt land, kanske vi ska ta och strunta i. Diverse pajasfigurer, som fortsätter sitt planerade besudlande av Uppsala Högar, till exempel, kanske jag inte alls bör befläcka dessa sidor med att omnämna. Drägg är och förblir drägg, oavsett vad namn dräggen bär, eller vad slags påstådd ”kärlek” nu dräggen hyllar.

Bra exempel (??) på såkallad ”fredlig och kärleksfull” Naturdyrkan och Miljöintresse, sådant det manifesterade sig efter ”wiccaners och paganers” besök vid Stonehenge 2019 – allt enligt ”Daily Mail”

Liknande exempel från terrängen runt Uppsala Högar enligt UNT 2018, när utövare av sk ”forn sed” tydligtvis varit i farten som vanligt…

Vem – förutom verkligt Asatroende eller Fastighetsverkets representanter – bör ALLS beträda denna vackra plats ??

(Vad innebär begreppet ”helig” om mark – och vad är nu ”naturtro” ??)

Från vanligtvis välunderrättad och bland ”insatta” förhållandevis väl respekterad källa, nämligen den amerikanska bloggsajten ”patheos.com” – som ibland predikar sk ”Interfaith” – vilket jag inte befattar mig det minsta med – jag genomför inga förbannade ”Påskblot” eller ställer mig och smyckar katolska altaren för att ”vi ska hylla jesus-kraften” som ett antal pårökta snillen säger (hade jag ens velat göra just det, kunde jag lika gärna söka mig till den påstått ”Svenska” Kyrkan, och förbli i dess hägn – men nu är jag inte alls ”troende” på det sättet) har det nyligen rapporterats om de inställda festligheterna.

Kanske är det lika så gott, säger jag. Stonehenge, detta vördnadsbjudande megalitiska mästerverk på Salisbury Plain – som förmodligen inte alls skulle ha överlevt fram till våra dagar, om det inte vore för det faktum att det befunnit sig ganska nära ett större skjutfält, tillhörigt Brittiska Armén – var till exempel inte föremål för något New Age-aktigt firande i år, eller några tusentals åskådarskaror.

Även en såpass ansedd källa som brittiska ”The Guardian” – ja – beväpnade vakter måste tyvärr alltid finnas, antar jag – har i år rapporterat om att just den fornminnesmiljön måste spärras av, för Corona-virusets skull, och att det av naturliga skäl inte kan få lov att förekomma några större folksamlingar där. Precis som vid Externsteine i Tyskland – en plats som jag också besökt – finns en avsevärd risk, att oansvariga och okunniga ”utövare” förstör hela närmiljön, och helt ödelägger själva monumentet, och som de flesta människor nog ändå förstår eller åtminstone borde förstå måste diverse grupper fysiskt hindras från att ”älska ihjäl” föremålet för deras villfarelser och förvridningar av Hedendomen, utövare av ”New Age” eller kanske wicca som dessa oansvariga är..

Diverse av dem lär förresten inför häpna journalister ha sagt, att de hoppas fira nere hos Hel eller på någon bättre plats nästa år – och man får väl tro att de drar till en bättre värld än denna..

Gudinnan Hel, enligt Sam Flegal, amerikansk konstnär…

Jag för min del har som Asatroende inga svårigheter med att be dem dra åt Hels Vite eller straff eller det som i senare kristna källor kallats för något annat, men språkligt sett närmast likljudande. Huruvida det sedvanliga Midsommarfirandet också skall äga rum vid Stonehenges hårt slitna marker, numera vårdade av The National Trust, framgår inte helt, men kanske sker det när pandemin är över. För markens och platsens del borde det dock vara bättre att där inte sker några större firanden eller konserter alls, pandemi eller ej.

Från Japan rapporteras, att det sedvanliga firandet av körsbärsträdens blomning, nu också blivit inställt; men seriösa utövare av Shinto – japans ursprungliga religion, som har mycket gemensamt med Asatron – inte minst i sin lära om sinnlig utlevelse, men inre pliktuppfyllelse, natur och makter – har förstås mycket att välja på ändå. och för de som nu nödvändigtvis måste se och uppleva själva trädens blomning, finns numera en videostyrd 360-graders elektronisk surround-upplevelse, vilket uppges vara den bästa konstgjorda lösning som japansk högteknologi kan prestera.

Bara en Gajin eller dum västerlänning – egentligen en ”där person” eftersom japanskan trots avsaknad av prepositioner i den mening vi tänker oss det har utvecklat partiklar i språket, som styr placering eller riktning – exempel ”naka-no-ni” eller ”i rättning mot mitten” = inuti något – skulle fråga – varför Japanerna i så fall inte betraktar sina digitala blommande körsbärsträd året om, och därtill dricker saké medan de betraktar dem.

Svaret på den frågan är mycket enkelt, eftersom det vore att fråga varför vi svenskar inte dricker glögg vid påsk, julmust på Midsommar eller äter kräftor bara i Augusti månad och inte hela året om, och det är naturligtvis så, att så gör man inte – i alla fall inte om man har respekt för andra människors inre liv och kultur.

En japan skulle förmodligen bara skratta åt er, och det är väl att förmärka att Stockholms alla amatörfotografer fotograferar människor och folkliv under de Japanska körsbärsträden i Kungsträdgården, just när dessa blommar men inte annars, även om de väl kunde göra ”renditioner” av samma träd i Photoshop. Svaret är återigen det, att man naturligtvis inte gör så även om man kunde, för det är inte allt ”kunde” som är ”fornt” eller ens passande…

Också i vårt land är det naturligt att fira Körsbärsträdets korta blomning och vårens ankomst på ett värdigt sätt – om man alls vet hur det ska ske

Det japanska språket innehåller två ord för körsbärsblom – Sakura och Ohka – precis som gudinnan Hel har två – helt olika – ansikten. Begriper du ens varför, kära läsare eller läsarinna ?

Från de fanatiska islamisternas och Monoteisternas Egypten rapporteras, att farao Djosers trappstegspyramid åter öppnat efter en omfattande restaurering, men den vågar ingen västerländsk turist besöka, med hänsyn till det rådande säkerhetsläget. Förmodligen klokt, eftersom islamisterna för länge sedan lovat bomba sönder och samman varje spår av annorlunda civilisation, annorlunda kultur eller annorlunda andliga uppfattning och tanke än deras egna – extremt begränsade syn – likt kristna krönikörer och Knutby-bor.

Ifrån Afrika, slutligen, rapporterar man att man inte bör tro på lokala Pastorer, eller deras åsikter om Corona-viruset. Afrikansk kristendom fungerar nämligen inte, lika lite som den lokala häxtron, eller islamisternas sedvanliga griller.

Tipstack till Henrik Andersson och ”Ideel Kulturkamp”

Och detta, som sagt – var världsnyheterna, eller vad som skall föreställa Världsnyheter, more majorum eller enligt Hedningarna.

Jag slutar med ett konstaterande om verklig naturtro, och det där som antyddes av Doro Pesch -enkannerligen Frejas representant, fast konstaterandet kommer från en av ”The Guardians” skribenter..

”Knutby Knutby – Underbara stad – där de KRISTNA står på rad…”

Återigen, denna vecka, har våra media och tidningar fyllts med upprörande nyheter och reportage om den kristna Knutby-sekten och dess många kriminella illdåd, för att inte tala om andra kristna fasoner. Sektledarinnan Åsa Waldau är fortfarande inte dömd, och rättegången emot henne har skjutits upp i nästan ett helt år. Skulle detta alls ha hänt, om det vore andra sekter än just kristna inblandade ? Skulle det svenska rättsväsendet ha skjutit upp rättegångarna lika länge, om det gällt exempelvis Islamister eller för den delen Buddhister, ja rentav hedningar ? Nej kära läsare, det tror väl ingen av oss – och varken Buddhister eller vi Hedningar begår om och om och om igen såpass skändliga brott, som just dessa kristna..

Man vet att Åsa Waldau misshandlat flera av sina församlingsmedlemmar, både fysiskt och psykiskt. Man vet att de tvingats tjänstgöra i hennes hem, där de också utsatts för sexövergrepp. Dessutom hade de ett hemligt ”koncentrationsläger” utanför Knutby, där de sektmedlemmar som inte lydde den lilla eliten skulle utsättas för svält, kyla och mörker – samt förstås mera misshandel. Allt detta har varit kät i flera år, men ändå har de ansvariga undkommit alla straff, alla ingripanden från samhällets sida. Inte en enda person har dömts, inte en enda människa har ställts till svars, undantaget Mördar-pastorn Helge Fossmo, och den sk ”barnflickan” som för något decennium sedan spärrades in på ett psyksjukhus. Och som vi vet, vill man nu frisläppa pastor Forsmo, så att han skall kunna ta upp sin ”förkunnelse” igen och hitta nya offer för samma gamla kristendom som vanligt..

Ett helt samhälle i Uppland förstördes – och terroriserades i åratal… Av de kristna… Skrämmande – inte sant ?

De förbrytelser som snart skall åtalas har varit kända i media sedan början av 2018, dvs för två år sedan, även om det nu framkommit nya detaljer om vad som hänt under minst ett helt decennium. Och snart kommer de kristna undan som vanligt, därför att en del av de värsta excesserna blir preskriberade – och sådan är denna sekts lätt genomskinliga taktik. Men frågan är fortfarande – Skulle svenska myndigheter vara lika benägna att bara slå dövörat till för alltihop, om det var andra än kristna inblandade ?

Minst en av Knutby-pastorerna som fortsatte som sektledare efter Fossmo har redan erkänt misshandel och olaga tvång, men trots att det var åratal sedan detta hände, har han inte dömts.

Återigen har det svenska rättsväsendet misslyckats att garantera alla medborgares säkerhet emot dessa aggressiva, Monoteistiska sekter, som nu härjar över hela vårt land, och i namn av deras ”allsmäktiga” gud vill styra och ställa med människor, förtrycka dem och göra ned dem. Den fd Pastorn Peter Gembäck säger till kvällstidningen Expressen att han känner skuld och ånger för allt det han gjort, men att det kommer ta åratal innan de övriga kristna vågar erkänna det, ens inför sig själva – för sådan är kristendomen. I SvD påstår man att samme pastor skulle ha sagt att han ”blir besviken om han inte blir dömd” men tvivel finns som sagt på om svenska domstolar ännu agerar objektivt, just när det kommer till kristendomen och de kristna sekterna. I många fall är ju de domare som ska döma i det kommande själva kristna, har deklarerat att de tror på guds allmakt osv – och då är de inte längre objektiva – utan jäviga, som det heter på juridiskt språk.

Varför håller Regeringen och domstolarna hela tiden dessa kristna bakom ryggen ?

Det är en fråga, som vi alla bör ställa oss – oavsett vilken religiös uppfattning vi själva har eller inte har. Kristendom, islamism och andra Monoteistiska religioner hör inte hemma i vårt land, och de hör inte hemma i en modern, sekulär rättsstat heller. Enligt de senaste detaljerna, som nu kommer fram i kvällspressen, styrde Åsa Waldau pastorerna närmast henne med hjälp av sex. I några fall verkar det dessutom som om enskilda församlingsmedlemmar till och med uppmanats ha sex med en annan av pastorerna, en viss Urban Fält – och påfallande ofta lade sig sektledarna i medlemmarnas sexliv överhuvudtaget, och försökte styra det åt olika håll.

Frågan jag själv ställer mig är varför dessa förtryckande, gapiga och skrikiga kristna alls skall tolereras. Varför skall vi hela tiden behöva ha dem rännandes på våra arbetsplatser, i våra trappuppgångar och våra skolor ? Inte ens på Internet och i media får vi vara fria från dem och deras ständiga missionsförsök, vars enda syfte är att locka fler och fler människor över till de kristna sekterna, Knutby Filadelfia, Livets Ord, Maranata, Arken i Upplands-Bro och allt vad det heter (Ja, jag vet. Listan kan göras lång. Även det ökända samfundet ”forn sed” är på sitt sätt en kristen och destruktiv sekt, eftersom det använder de kristna sekternas idelogi och metodik. Slutligen finns även Thunbergarna, som alltmer och mer liknar en kristen undergångs-sekt, de också)

Att personer som Åsa Waldau till sluts ställs till svars och döms till fängelse, är viktigt. Det är en signal till hela det omgivande samhället om att vi inte längre kan acceptera kristendomen, eller dessa omvändelseförsök, värvningar, detta predikande, dessa kristna fasoner.

Vi måste få leva ifred för allt sådant, och ha rätten till vår egen uppfattning och tankefrihet säkrad.

För egen del håller jag de kristna och övriga monoteister kort, varhelst jag än träffar på dem.

Det bästa man kan göra, när man träffar på en aggressiv Monoteist av Waldau-typen, är att så att säga förklara var skåpet ska stå redan från början, och inte ge de kristna ens skuggan av en chans. Man beordrar upp dem i enskild ställning, helt enkelt – de kan lika bra få känna på lite av sina egna metoder, som de använt emot andra –  ser dem djupt i ögonen och deklarerar högt så att alla omkringstående hör:

” För dig, du kristne eller anhängare av islam, stryk vad som ej önskas; gäller nu följande:  Ok, du får tycka vad fan du vill på din fritid eller egen tid, men jag finner mig inte att du håller på och missionerar för kristendomen eller islam – gör du det i min närhet hädanefter, så åker du på rammelbuljong ! Är det fullständigt klart ? Höger och vänster om – samt från marken – försvinn ! ”

Så ska de tas !

Så ska en slipsten dras !

Ett annat bra sätt är att sätta upp en tydlig skylt på din ytterdörr, därhemma – ”Här i hushållet är vi hedningar !” – men den kan du köpa av mig sedan – vänta bara !!

 

Detta gällde i Jul, och gäller också kommande Jular..

Catweazle – en HEDNING vi SENT skall glömma…

Idag är det den trettonde dagen efter jul, en dag som de otursförföljda kristna skall fira av en eller annan anledning. Men som hedning firar jag den int – eller ja – det kanske jag gör – genom att tillbringa den hos en eller annan Valkyria på Härjarö-landet. Av okänd anledning rinner mig också ett av min barndoms TV-program från 1970-talet i minnet…

Catweazle var en skäligen enkel historia om en Saxisk trollkarl (nej, han var inte alls Keltisk druid, även om många trodde det på 1970-talet, som jag strax skall berätta försedde hans producenter honom med en gammalangelsk dialekt från Danelagen, så han skulle mycket väl kunnat vara Nordbo, och var i alla fall hedning, med gudar som Woden och Freyr ibland dem han tillbad) som jag såg som barn, nu skäligen bortglömd, vilket kanske är tur. I England – där serien spelades in 1970-1971 har serien numera nått kultstatus, trots att den bara överlevde två säsonger och 22 avsnitt, vilket inte är så mycket för dagens TV-serier.  Jag har inte minsta lust att se om den, även om den lär finnas tillgänglig på DVD numera, eftersom jag tror att mina minnen av serien är betydligt roligare och mer underhållande än den faktiskt var – så är det ju oftast med barndomsminnen. Man tycker sig minnas en stor kulle eller ett berg, samt en väldig bensinstation på toppen av kullen, men när man kommer dit och ånyo besöker platsen – minst fyrtio år försent – finner man att det rör sig om en knappt märkbar stigning och en gammal rostig bensinpump – varken mer eller mindre.

Alltigenom Hedning, och anhängare av Anglosaxisk Asatro – men kanske inte någon bra förebild…

Tv-serien om Catweazle sändes i de två färger TV hade i början på 1970-talet, dvs svart och vitt – och sedermera i riktig färg, eftersom den gick i flera repriser, efter vad jag minns. Ja, den blev faktiskt en av brittisk TV:s allra största exportframgångar någonsin – i alla fall för sin tid – trots att den inte ens var producerad av BBC, utan av London Weekend Television, alltså närmast en lokal-tv station under ITV, Storbritanniens dåförtiden enda fristående TV-kanal. LWT fick bara sända på helgerna, som namnet antyder, och skulle mest producera barnprogram och annat sådant lagom substanslöst, och dit räknades alltså Catweazle – till en början. Ändå blev serien en succé först i hela Frankrike, sedan i Västtyskland (i dessa två länder fick den liksom i Sverige och i Holland behålla sitt ursprungliga namn) medan den på Island betitlades Skreppur seiðkarl – ett mycket välfunnet namn, som stämmer med huvudpersonens karaktär och utseende – samt vad han faktiskt var – alltså Sejdman och Trollkarl.

I Norge fick den helt poänglöst heta Den merkelige mannen och huvudpersonen omdöptes till ”Lurifax” vilket inte alls stämmer med den karaktär, som den engelske skådespelaren Geoffrey Bayldon så älskvärt gestaltade. Handlingen i serien går ut på att en saxisk trollkarl från 1066 – som i sin egen tid är ständigt förföljd och hunsad av fransktalande Normandiska Riddare, som vill bränna honom på bål bara därför att han är Hedning och inte kristen – råkar komma till 1970-talets Storbritannien, eftersom han kan resa i tiden om han blir helt och hållet nedsänkt i en helig offersjö, vilket förstås händer i det allra första avsnittet.

Offersjön har i våra dagar dikats ut, och av den återstår bara en göl ute på en åker. Resten av serien består i en delvis parodisk och skämtsam, men delvis helt allvarlig framställning av hur en person från tusentalet verkligen skulle reagera på vår Värld och allt vad den innehåller av tekniska uppfinningar, och varför den alls ”fungerar” eller i alla fall ”fungerade” som underhållning på 1970-talet beror för det första på manusförfattaren och upphovsmannen Richard Carpenters ansträngningar. Egentligen var det meningen att Caweazle skulle ha gjort en comeback i början av 2000-talet, då han också skulle ha fått konfronterats med företeelser som CD-skivor och Virtual Reality, samt Internet, men Richard Carpenter dog av blodpropp 2012, vid 82 års ålder då han var ute och promenerade med sin hund på den engelska landsbygden.

Geoffrey Bayldon – mannen som spelade Catweazle  – på ett sätt som antagligen aldrig kan återskapas – och som ”bar” hela serien och gjorde honom inte bara till en folkkär skådespelare i hela Storbritannien, utan i hela Europa – dog 2017, 93 år gammal – och konstaterade en smula vemodigt att han fått spela 90-åring redan då han var under 45. Numera står han staty – som sin rollfigur – i en engelsk by benämnd Brickendonbury där den andra säsongen av serien spelades in.

Ett ståtligt monument över en man som aldrig funnits, ungefär som Sir John Falstaff (men om han inte fanns, vore det nödvändigt att uppfinna honom) – så här såg han ut i Januari 2020

Som barn-tv  betraktad hade Catweazle egentligen allting man kan begära. Den hade en lätt igenkännbar och trallvänlig signaturmelodi, animerade titelsekvenser och en uppsättning ständigt återkommande rollfigurer, som gjorde att man kunde känna igen sig. Men, serien blev redan tidigt ännu populärare bland vuxna än bland barn, och det berodde nog på att den var tillräckligt välgjord för att också vuxna tittare skulle kunna ”köpa” hela konceptet. Dessutom har Catweazle under November 2019 gått i repris på brittisk TV, och har sålunda fått förnyad aktualitet.

Här är en länk till hela första avsnittet – kallat ”The sun in a bottle” (eller ”Solen i en flaska” ) förutsatt att någon nu vill eller orkar se det.

Geoffrey Bayldons sätt att gestalta en människa från 1000-talet på besök i vår nutid (nåja, 1970-talets) och vad som då kunde utspela sig, var verkligen obetalbar. Han var ett komiskt geni, den mannen – titta här på hans mimik och spelstil i en scen där han för första gången konfronterad med ett modernt badkar och andra kräsliga moderniteter, inklusive en hysterisk husmor.

 

Också Catweazles sätt att uttrycka sig – översatt till de flesta språk – blev på sin tid kult, över hela Europa, och i Sverige fick han säga förbannelser som ”Mörker och paddor över era vägar!” eller ”Måtte dina fienders skägg växa inåt och långsamt förkväva dem !” vilket man sällan hör numera – för övrigt talade Catweazle också begripligt latin (åtminstone när han framsade trollformler), och han var liksom sin pjäsförfatare i allra högsta grad en bildad man, kunnig i västerländsk ceremoniell magi – serien hade en utmärkt fakta-bakgrund, vilket framgår av den research, som hans nutida fan-club  gjort i ämnet. Vissa personers beundran för Catweazle gick så långt, att de faktiskt försökte vara honom, eller i alla fall anlägga helt samma frisyr och mustascher samt skägg – i Tyresö där jag växte upp, fanns faktiskt en underlig fotograf vid namn Peter Myhr – som på sin tid cyklade omkring i centrum på en gammal cykel, till förväxling lik Geoffrey Bayldons rollfigur – och uttryckte sig med väsanden och fnysanden på precis samma sätt.

Principerna bakom en enkel uppfinning som en modern cykel skulle mycket väl kunna förstås av en person från 1000-talet – om dåtida vägar varit släta nog, skulle faktiskt en dåtida smed haft teknologi nog för att uppfinna cykeln…

Catweazles rollfigur växte också allt medan tiden gick. I den första säsongen är han nästan en oskuldsfull naturvarelse, kan likt Sigurd Fafnesbane förstå fåglalåt och konverserar med alla djur och levande varelser han möter – speciellt sin tama padda ”Touchwood”, ett slags ”bjära” eller familliar, som i Dalarnas häxprocesser – och han hamnar på en extremt idyllisk lantgård, där den rödhårige men föräldralöse pojken Carrot, eller Edward Bennet bor, tillsammans med sin far och en motorintresserad bonddräng.

Catweazle var heller aldrig vidskeplig, vilket framgår ifall man studerat serien närmare. Han förstår genast, gömd i en tunna – att den traktor han ser den 15-årige huvudpersonen komma körande med, faktiskt är ett fordon, som går med en förbränningsmotor av något slag (trots att Catweazle naturligtvis inte har något namn för förbränningsmotorn som idé betraktat – han förstår emellertid konceptet bakom en självrörlig vagn) och antar därför, att Carrot måste vara en störra trollkarl än han. Ganska snart kommer han underfund med nutidens ständiga ”elektrickery” vilket är Caweazles namn på den allerstädes närvarande elektricitieten (som vår tid och 1970talet också var fylld av) och att åskan, samt de små gnistor som uppstår när man gnider en bärnsten emot ett stycke smutsigt tyg (som hans egna brunaktiga lumpor, som han hela tiden går klädd i) måste vara samma sak som åska, fast mindre.

Hela första säsongens episoder är på sitt sätt en satir över modern teknik, och dess ibland föga förtroendeingivande välsignelser. Människorna förmår fånga solens ljus i en flaska, och de kan färdas genom luften, men de har på 1000 år inte blivit så mycket bättre för det, konstaterar Catweazle en smula vemodigt. Han själv drömmer om att flyga som en fågel, och när han underrättas om det faktum att vi redan uppfunnit flygplan, luftskepp, ballonger och hängglidare, säger han att det ju inte alls är samma sak som att verkligen flyga som en fågel, vilket han själv tror sig kunna uträtta med sina trollformlers hjälp.

En annan gång smular han sönder en grammofonskiva i en mortel, löser upp resterna i vin och ger denna nya trolldryck till en person som tappat rösten på grund av halsont. Både metoden och tillvägagångssättet är ju faktiskt ganska vetenskapligt – eller vad en trollkarl från tusentalet skulle kunna göra – det fungerar ju så med läkeväxter och örtmediciner – dem kan man krossa i mortlar och extrahera värdefulla substanser ur med alkoholens hjälp – och att Catweazle då tror att grammofonskivans röst på något sätt kan överföras till den sjuke, är på sitt sätt ganska logiskt…

Catweazle blev också till serietidning och fanns i bokform, men uppnådde aldrig långfilmsformatet. Hans skapare deltog ju i vad de trodde var en snudd på amatörproduktion, och det var först emot slutet av sitt liv som Bayldon blev miljonär i pund, medan hans manusförfattare gick över till andra saker. Under säsong 2 mörknade hela berättelsen – Catweazle hinner åka tillbaka till sin egen tid och blir jagad av normanderna på nytt – men kontakten med vår civilisation har gjort honom tjuvaktig, gammal och bitter – den nya tekniken förbättrar honom inte på något sätt – och han konfronteras med en snobbig överklassyngling med tycke av Harry Potter (samma glasögon) som den gamle trollkarlen inte tycker om, och hela tiden bråkar med.

Den lantgård som skildras i den första säsongen framstår som någotslags engelskt Sörgården, där man håller sig med höns, en enstaka gris, häst och odlar alla slags grödor, fast det i verklighetens England vid den här tiden inte alls fanns sådana 1920-tals mässiga lantgårdar mer – alla Engelska bönder övergick ju redan på 1950-talet till ett intensivt produktionsjordbruk, där man bara framställer en enda gröda, eller en enda sak – antingen mjölk eller biffkor, till exempel.

I serie-versionen konfronteras Catweazle både med verkligehtens Stonehenge, och stridsvagnar, jetflyg och modernt artilleri på Salisbury Plain – men han överlever beskjutningen tack vare sin list, och utmanar till och med de fordon han möter på duell.

I en annan episod får han en radio av pojken Carrot, som tror att den skall kunna muntra upp honom i det gamla vattentorn i betong, som Catweazle kallar ”Castle Saburac” och anser vara en magisk borg, talande nog. Nästa dag kommer Catweazle tillbaka med en uppsättning söndersmälta kretskort och transistorer runt halsen. Carrot frågar naturligtvis varför han förstörde gåvan, men Catweazle kontrar med att säga att den visst inte är förstörd, utan kraftigt förbättrad och dessutom gjord till ett vackert smycke.

Förut kunde jag inte ens höra mig själv tänka för all konstig musik som spelades, och så röster som hela tiden säger åt en hur man ska tänka, vad man ska tycka, vad man ska köpa och hur man ska leva – Vad ska jag med detta dumma prat till ?” säger han – och det har han ju faktiskt rätt i. Tänka kan ha själv, som alla Hedningar, och den moderna civlisationen ger han till slut inte mycket för, i alla händelser.

Ett annat avsnitt handlar om hur Catweazle får syn på ett gäng moderna feminister i den gentrifierade by han till slut bebor – han har blivit inhyst som Slottsspöke, och herrgårds-ynglingens föräldrar ser honom som en god inkomstkälla, medan Catweazle själv börjar ägna sig åt vad han kallar ”alkemistiska experiment” – men i mötet med de 40-50 åriga kärringarna och den lokala ”hängbröstvänsterns” representanter, får han för sig att de säkerligen är häxor allesammans. Häxor kan som vi vet flyga på kvastar, och då tänker Catweazle som så att han måste stjäla en kvast från dem, ty då kan han också flyga.

Som den vetenskapsman eller kritiskt tänkande individ han egentligen är, omprövar Catweazle sällan sina egna postulat, innan det egentligen är försent – vilket kan tolkas som en parodi på empirisk vetenskap överhuvudtaget. Dessutom fungerar hans magi ytterst sällan – av berättartekniska skäl låter man honom hela serien igenom misslyckas med i stort sett alla trollformler han framsäger, utom att han verkligen har förmåga att hypnotisera folk, vilket är mycket bra eftersom de då alls kan ”glömma” att de sett honom i sin egen subjektiva nutidstillvaro.

När den första kvasten inte fungerar, stjäl Catweazle först en annan kvast, och sen en till och en till. Ortens lokala poliskonstapel tillkallas – han är extremt långsmal – och får utbrista den ”roliga” repliken ”Om de hemska kvast-stölderna fortsätter, går till slut ingen av oss säker” i bästa John Cleese-stil.  Jag minns särskilt en episod, där Catweazle sitter och gråter över sig själv och sitt öde – han inser att den magiska källan dikats ut så till den grad att han inte kan återvända till sin egen tid, och är fångad i nutiden, och ett annat avsnitt, där man övergår till ren brittisk situationskomik av gammalt känt märke – saker vi känner igen inte bara från lätt absurda humorserier typ Monty Python eller ”The Goodies” (som var samtida med denna tv serie, i alla fall ungefär)

I avsnittet ”The Walking Trees” har man utan Catweazles vetskap hyrt ut det slott han bebor till brittiska ”Territorials” eller Hemvärnet, som tycker att det är ett bra övningsobjekt. Inte bara gående och levande träd visar sig i omgivningarna, utan också prickskyttar i ”Ghillie Suits” eller moderna kamouflage-dräkter som den här ovan – och Catweazle tror förstås att detta är riktiga tomtar eller troll, som han nu ser i verkligheten. Ghillie Dhu – den keltiska bergsvarelse de moderna dräkterna tagit sitt namn ifrån, är faktiskt levande folktradition den också, så där ser man.

Alltnog – Catweazle arresteras och tillfångatas naturligtvis av prickskyttarna, som tror att han är ”figurant” eller på något sätt ingår i övningen, och han tas till bataljons-staben för närmare förhör..

Han ställs så inför sektion G2 och en typisk brittisk underrättelse-major, som till yttermera visso heter ”Norman” och som Catweazle, till följd av sitt förflutna, antar är en normandisk riddare, eller i alla fall någotslags högst evolverad Normand, fast 1000 år senare, in i en subjektiv framtid. Han tilltalar honom därför på franska – som jag minns det – och därefter på dåligt latin, som majoren inte begriper ett jota av. Ännu mer situationskomik blir det när majoren slår och slår och letar i sina ytterst hemliga kodböcker och  handböcker – och kommer fram till att ”Cat = Anfallsterräng” ”Weazel = sjuktransportfordon” samt att Catweazel måste tala ett slags högnivå-kod, som majoren inte förstår…

Trollkarlen kontrar med att han har svartkonstbok, minsann; och det har inte majoren, så han är hemligare än då – och de två försöker i en klassisk ord-duell besmutsa varann med vem som egentligen är hemligast – tills Catweazle hotar med att frambesvärja luftens makter enligt Abrahamelin själv – och roparha ha – nu blev du allt svarslös !

 

”Och begriper du slikt, är du listig…”

 

Majoren tvingas motvilligt erkänna att han inte tilldelats flygunderstöd, och att de väl fanimig inte skulle ingå i dagens övning, och en stabsassisent kommer förbi och konstaterar att ”främmande makt…luftens makter…jag visste det – han är i tjänst hos främmande makt !” varvid panik utbryter i de trånga stabsutrymmena, majoren börjar skrika ”ryssen kommer, ryssen kommer” fast på Engelska, och Catweazle får fatt på en skarpladdad handgranat, som han tror är ”de vises sten”.. och efter vad jag minns springer han sedan därifrån, utklädd till ett smärre träd, varefter en klassisk jaktscen enligt Benny Hill utbryter, och episoden är slut.

Som sagt – den här TV-serien var fylld av mild satir, och verkligen en produkt av den tid, när den gjordes – idag skulle den nog gjorts åtskilligt vassare eller elakare.

Alla minns ni säkert scenen med ”The Holy Hand Grenade” ur ”Monty Python and the Holy Grail” som gjordes sju år senare – och som nog aldrig skulle ha gjorts, utan att Catweazle – annars i sina bästa stunder en jovialisk och trevlig bekantskap – hade framsagt just detta.

Det är en händelse som ser ut som en tanke, helt enkelt. Och gamla hedningar dör aldrig…

HEDENDOMEN fortsätter att öka – 20 % mindre kristna i huvudstaden inom 10 år…

”You can’t deny this !
You might not like me saying it
– but you Can’t deny it !

– Malcolm X

 

Hedendomens och Asatrons seger i Sverige är förutbestämd, och styrs av demografiska faktorer som ingen kan ändra. Siffran för den avskyvärda kollektivanslutning av spädbarn, sk ”dop” som den påstått ”Svenska” kyrkan genomför sjunker stadigt, och årskullarna med många kristna är nu långt över pensionsstrecket, vilket innebär att det ovanligt fula tricket att ge sig på små barn -något denna skenheliga ”kyrka” gjort i alla tidertill slut inte fungerar längre.

En ny prognos från Stockholms Stift – i stort sett detsamma som Stockholms Län – visar att andelen kristna i huvudstdsregionen obönhörligt kommer att sjunka med 20 % de närmaste 10 åren. Eftersom andelen hedningar i detta område redan idag är kring 40 %, innebär det att det hedniska skiftet i Stockholm – dagen då hedningarna är över 50 % och har majoriteten snart kommer att inträffa. Kanske dröjer det högst fem år. Inte ens de som fortfarande är kristna, tror längre det minsta på ”Svenska” Kyrkans förkunnelse, och en person som Sveriges radio nyligen talat med i sin anmälan av saken säger att dess tjafs och flumsnack sedan länge ligger långt bortom vardagen för de flesta människor.

Kyrkan har kvar ett falskt ”idiotstopp” för de som försöker lämna den under November och December månad. Man ljuger rakt ut, och påstår på falska och uppdiktade grunder, att det ”inte skulle gå” att registrera utträden under dessa två månader, men ÄNDÅ har man i minst tjugo år publicerat utträdessiffror för just November och December, vilket avslöjar lögnen. Man kan ju mycket väl registrera utträdena, och det bevisas också av att man publicerar siffror över dem.

Det handlar bara om att sno åt sig av vanligt, hederligt och hårt arbetande folks pengar. De som försöker gå ut under November och December tvingas betala skatt och tionde (man påstår hycklande att det är en avgift, men den tas ändå ut via skattsedeln) i ett helt år extra. Det här är uppenbart rättsvidrigt och olagligt, för inget annat rättsområde i samhället fungerar såhär. Slutar du hyra något via ett hyresavtal, ja då är det uppenbart oskäligt om man tvingar dig att betala, betala och betala i ett helt år. Om din hund dör, betalar du inte hundskatt i ett år extra. Om du säljer din båt eller bil, betalar du inte båtskatt eller fordonsskatt, men av någon sjuk, ovettig och osaklig anledning, tycker man alltså att folk ska betala, betala och betala, för en tro de inte har. Är det rätt att behandla enskilda människor i Sverige på det viset ? Är det rättvist ?

Alltnog, under November 2019 gick 2781 goda medborgare ur Svenska Kyrkan frivilligt, medan 713 arma stackare, främst invandrare som inte kan språket, lät sig luras. Det betyder ett frivilligt hednande-netto om 2068 personer i November, och 49 086 nya hedningar på helårsbasis januari-November i år.

Schablonmässigt antog man 2018, att minst 0,6 % av de kristna försvann pga ”generationsväxling” som det så vackert kallas. Dopfrekvensen – eller andelen barn som utsätts för kristna övergrepp, strax efter födseln, ligger sorgligt nog på 40,6 % Sveriges befolkning växer fortfarande ohållbart fort med 1 % om året, vilket innebär att vi hade ungefär 10 327 735 invånare 30 November i år, emot 10 242 294 1 Januari. Under tiden dog minst 73 343 människor, medan 98 008 föddes. Det innebär 39 790 barn som utsattes för övergrepp, och tvangs in i en religion de aldrig någonsin fått välja själva. Samtidigt kan vi räkna med att 56 943 kristna dog, ifall vi antar att de hade samma dödlighet som förra året. Det ger ett ”generations-netto” på 17 153 hedningar. Totalt är det alltså minst 66 239 personer som de kristna ”tappat” bara i år.

Det betyder, att den evangelisk-lutheranska förtryckarapparaten fortfarande behärskar 5 838 591 svenskars liv, men många har gjort sig fria, och fler blir det. I procent av befolkningen är ”Svenska” kyrkan nu uppe i max 56,5 %

Resten av alla oss som bor i detta land – 43,5 % är redan hedningar – och inom 5-6 år från nu, är vi i majoritet.

Vid slutet står segern !