Profilbild för Okänd

”Svenska” Kyrkan lägger sig i precis allt…sprider KONSPIRATIONS-TEORIER om Eurovisions-Pestivalen…

Den sk Eurovisions-Pestivalen, som detta år gick av stapeln i Malmö har blivit föremål för flitig Pro-Islamsk och Pro-kristen propaganda. Knappt har de idiotiska anklagelserna emot Irland för spridande av Satanism avklingat, företrädda av sådana stolpskott som Carola Häggkvist och därmed jämförbara individer förrän ”Svenska” Kyrkan eller rättare sagt den Evangelisk-Lutheranska Förtryckarapparaten i Sverige (som den väl rätteligen bör kallas) också försöker komma med i matchen och ”ta poäng” i gammal känd stil…

”och för övrigt är det väl ungefär… Samma maniska kristna dårar här som där…”

Det är väl känt att en överväldigande majoritet av det svenska folkets Tv-tittare ville se staten Israel som vinnare i år, men Vips kommer alltså ”Svenska” Kyrkans kristna dårar och lismande präster springande, och försöker kritisera sönder alltihop. Inga avvikande åsikter tolereras, de kristna gör som vanligt anspråk på att försöka styra hela samhället, inklusive smaken inom idiotiska schlagers och minsta Mello-bidrag..

 

Den ökända ”fittmössan” Anna Karin Hammar, tillika bror till fd Ärkebiskopen KG Hammar och en stor vän av Hamas och andra terror-organisationer med islamskt ursprung säger att hon är ”bedrövad” på sin Facebook-sida, och att hon inte kan förstå ”hur det är möjligt” att folket råkar tycka något annat än de av Nomenklaturan och Kyrkan föreskrivna åsikterna.

Anna Bremborg, församlingsherde i Lunds Allhelgonakyrka, påstår rakt fram att ”det kan vara en ”hackerattack med massomröstning”, och skriver att ”sanningen får vi nog aldrig veta”. Den kristne coachen Philip Diab, skriver att ”det är tydligt att mobilisering skett och sen har resultatet använts som en slags bevis på att svenskar stöttar Israel.” Han menar också att de som röstat på Israel är ”islam-fientliga”.

Ja, vad ska man säga ?

Dessa kristna dårar och islam-vurmare, som inte förstår att Sclager-skval och politik är två helt olika saker, som inte alls hör ihop. Dessa intoleranta vrak, med sina löjliga anspråk på att få styra precis allting i media. Kan vi något annat än att skratta åt dem, och lämna hela detta falska spel åt sitt öde ?

GÅ ÖVER TILL FREJA OCH SÄRIMNER – säger vi. Gå ut i vår friska, svenska natur och håll er långtifrån TV, etermedia och njut av den sunda och naturliga våren i Maj månad istället !

 

Profilbild för Okänd

Arkeologiskt mellanspel – E18-gräverska skriar om skrin… (repris från 16 maj 2022)

Ibland häpnar man över de hastiga feltolkningar som arkeologer i fält verkar kunna göra. Jag säger ”verkar” därför att jag själv varken varit fältarkeolog, och heller inte är någon expert på just järnåldersarkeologi, men däremot kan jag som väl insatt i ämnet Vikingatida och medeltida båtar känna igen just en båtnit när jag ser den.

Hittar man ett föremål som det här, så är det antagligen en BÅTNIT och ingen dekorationsnit det rör sig om…

SVT Västmanland har idag rapporterat om utgrävningar mellan Köping och Västerjädra, där E 18 skall breddas och utgrävningar därför pågår, rakt genom flera större gravfält. Arkeologen Evelina Horn konstaterar att man finner mycket järn, bland annat i form av nitar, och påstår att dessa ”kanske suttit på ett skrin”. Mitt enda svar på det påståendet är att det tror jag först när jag ser det, och först när det skett någon verklig analys. Man får ändå hoppas, att någon vettig människa noterat dessa nitars inbördes läge i gravarna, eftersom de mycket exakt liknar de nitar och nitbrickor som grävdes fram bland annat vid Vendel- och Valsgärdefynden – och som mycket riktigt kom från just gravskepp och -båtar.

Genom att studera var nitar och rostfläckar hamnat i jorden kunde redan 1900-talets arkeologer bygga ytterst exakta rekonstruktioner av gravskepp

 

Man kan bara hoppas, att de uppdragsarkeologer som nu jobbar på ackord och tid inte förstört flera ovärderliga båtfynd. Kan man inte skilja på en dekorationsnit, som man använder exempelvis på läderremmar eller just skrin och dyrbara gravgåvor (se föremålet till vänster på den första bilden ovan) och en vanlig båtnit – med klippt nitbricka gjord från ett långt järnband, samt kullrig skalle, avsedd att hamras in på ett skeppsbords utsida (det är med mycket hög sannolikhet en sådan vi ser till höger på den första bilden) så ska man nog sluta lalla och dilla, eller skria om skrin…

Förvisso har man hittat rejäla kistor i trä att förvara verktyg i från vår järnålder – det gäller bland annat det kända Mästermyr-fyndet från Gotland, som innehåller en hel uppsättning verktyg för en smed eller snickare – de flesta av dem är lätt igenkännbara och användbara också idag – men Mästermyr-kistan var aldrig något gravgods eller en gåva, avsedd att ställas i en grav, utan en sk deponi, eller en vanlig snickarkista, som lades ned i en mosse i orostider, därför att ingen annan utom ägaren skulle få tag i de värdefulla järnverktygen.

Mästermyr-kistan var gjord med ganska grov nit, tunga järnbeslag och höll för att sitta på – den skulle gjort sig utmärkt ombord på ett vikingatida skepp…

 

Men skrin – med grova båtnitar – i vikingatida gravar ? Nej och åter nej samt nej och nej nej – kära dumbommar på SVT – det här går INTE ihop...

Vikingatida gravgåvor kunde vara gjorda i filigran, och finaste guld- och silversmide. Att någon bara hystat ned några plankor från en båt, eller gjort ett ”skrin” som det nu påstås, med så grov nit är inte bara opraktiskt – och om det var någonting forntidens människor kunde, så var det just att vara praktiska (och man sparade också på det dyra järnet – ingen skulle tagit till för stora nitar i onödan ) – utan gravt osannolikt, ja snudd på dumt… Inte ens den fattigaste bonde skulle gjort så, för på den tiden hedrade man ännu sina döda med fina gåvor – vilket nästan alla gravfält utvisar..

När man på Vikingatiden kunde smida och löda ihop fina gravgåvor som de här, med nitar inte större än ett knappnålshuvud, varför i H-streck-E tror ”Evelina Horn” att man skulle hamrat ihop ett litet skrin för glaspärlor eller liknande med grov båtnit…? Hennes spekulationer kan omöjligen stämma…

 

Profilbild för Okänd

Om narr-aktiga biblar och protester i sätteriet (repris från 2022)

Nättidningen ”Morgonposten” som inte precis hör till de mest vederhäftiga publikationerna av sitt slag i Sverige upplyser oss idag om den sk ”Wicked Bible” – en 1600-tals utgåva av bibeln. Den trycktes 1631 i England, och nu skall ett nytt exemplar av den nuförtiden sällsynta originalutgåvan ha hittats på Nya Zeeland, sedan tidigare finns det också minst en i Texas. Bibeln innehåller en ny tolkning av bud nummer SEX – där ordet ”not” eller ”inte” tagit bort – så att ”du skall icke begå hor” har blivit ”du skall begå äktenskapsbrott”. Kanske viktigt att komma ihåg såhär i Frejas månad.

Och för övrigt…

Redan på 1500-talet berättas det att Luther utgav den sk ”Narrenbibel” eller ”Narr-bibeln”, tack vare en tyst protest från hans hustru Katarina von Bora, som han ju befriat ur ett nunnekloster. Stycket om kvinnans underdånighet  – något som också flitigt omhuldas av dagens kristna och islamister – med meningen ”Er soll dein Herr sein” alltså ”Han skall vara din herre” blev ändrat genom att Luthers fru en natt tyst tassade bort till tryckeriet, och bytte ut några lösa blytyper, så att det istället stod ”Er soll dein Narr sein” eller ”Han skall vara din Narr !” vilket förstås var att narras och byta ut hela narrativet – och sen skyllde hon allt på tryckaren, som avrättades med Luthers egen hjälp.. Forskare har konstaterat, att hela denna historia förmodligen inte är sann, men att den baseras på mystiska tryckfel i en av de första tyska biblarna från 1494, vilket var långt före Martin Luthers aktiva tid som predikant.

På denna tyska ”påvemedalj” från 1546 syns mycket riktigt en påve, men vänder man upp och ned på den, syns en djävul med stora horn… (satir i det lilla formatet)

Övertydliga och satiriska protester emot totalitära ideologier, som kristendom och islam – har alltid förekommit. Och apropå ”meningsfulla tryckfel” eller hur sättare med dåligt sätt saboterat en hel rad kända böcker, kan vi kanske erinra oss episoden med första bandet av Populär- och Vulgärhistorikern Herman Lindquists ”Historien om Sverige” där Torgny Segerstedt, den berömde redaktören för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – han som redan 1933 med hjälp av en av sina trognaste medarbetare – den norske karikatyrtecknaren Ragnvald Blix – förvandlades till nazist. Lindquist hade skrivit ”Han var inte nazist” men sättarna tog bort ordet ”inte”, konstigt nog – och nu stod där alltså – tick i stäv mot all vedertagen historia – ”han var nazist” – och ändå var Torgny Segerstedt – som alla vet – en av våra allra mest glödande ANTI-nazister…

Vissa sorters vapen är ALLTID verkningsfulla, oavsett den teknologiska utvecklingen… (ännu en teckning av Lars Johansson Mäki)

Detta för oss över emot vad som är dagens allra mest narraktiga narrativ – och som lanseras av en rysk organisation vid namn ”vår seger” (en term de stulit från just mig) som samtidigt syftar på Putinisternas ungdomsorganisation ”Nachi” vilket betyder ”de våra” på ryska. Kvällstidningar i Sverige samt andra osakliga media slår idag på stort med att berätta hur Astrid Lindgren, Ingmar Bergman och Ingvar Kamprad  samt Gustav V på ryska bushållplatser och affischer just nu utmålas som nazister.

Att Gustav V hade pro-tyska sympatier, går inte att komma ifrån. Han var dessutom bög, och senildement under den senare delen av sin regering. Ingvar Kamprad begick några ungdomssynder, men blev chef för ett stort företag som gjort mycket för just Putin och Ryssland, som vi alla vet. Men – tillåt mig att citera Malcom X, en helt okänd man som blev frihetskämpe och symbol för en hel generation av sitt eget folk – för han upptäckte precis vad detta handlade om, långt långt innan alla billiga förstå-sig-påare och självutnämnda experter framträtt med ordet ”Cherry Picking” som beteckning för Rysslands alltmer Narr-aktiga Narrativ, och deras rent ut sagt fåniga provokationer.

“And this is true; this is how they do it:

They take one little word out of what you say, ignore all the rest, and then begin to magnify it all over the world to make you look like what you actually aren’t. And I’m very used to that”

Malcolm X, 1965