Profilbild för Okänd

”Segerblotet” har firats på Island…(inlägg från 20 April 2023)

Ifrån Asatrufélagid på Island kommer goda nyheter. Där talar man nämligen just om Asatro – det underlättar ju om alla länder i Världen har ett och samma namn på vad som är just en tro, och inte en tom ”sed” eller en mekanisk upprepning utan all mening, som de pårökta lallare, fåntrattar och New Age-kretiner som i Påskas orenade och profanerade vid Gamla Uppsala felaktigt föreställer sig. Asatron är heller inte ”forn” eftersom den utövas här och nu, idag.

 

Då detta skrivs, firade man för tre timmar sedan Segerblot för Vårens inträdande – eller Sigrblót som det egentligen heter på Norröna – vid det hittills inte färdigbyggda Gudahovet utanför Reykjavik. Som ni vet – ifall ni följt med i Hedniska Tankars rapportering – se artikelarkivet här ovan – har diverse kristna bedragare försökt sabotera Hovbygget, som nu pågått i mer än fem år, och på alla sätt försökt utnyttja Islands offentliga lagstiftning, bara för att de hatar alla Polyteister, och alldeles särskilt de Asatroende, Nordens sista verkliga hedningar, till skillnad från de som bara utnyttjar Hedendomens namn för allsköns Multikulturellt Mischmasch och New Age Mumbo Jumbo.

”Trua af Asom ok Ölvom” – alltså att Tro av Asar och Vaner finns omnämnt redan i Eddan. Den kristna Bullshit som står på svenska Wikipedia är skriven av en  kristen skojare vid namn Lasse Liten Lönnroth (en professor E-mer-i-thurs eller Emeritus, som rotar i lönn..) och honom skall du inte tro på, för han förvanskar hela tron, förvanskar hela Eddan och är visst inte ”världens bästa översättare” som denna bluff-professor från Göteborg har haft den dåliga smaken att kalla sig själv, långt bortom all akademisk ära och värdighet – för eget beröm luktar i hans fall inte bara illa – det rent ut sagt stinker !

För övrigt säger man ”Trua Thor” utan preposition ”á” eller ”på” också – för om du på en Tors Dag som denna, säger ”jag tror på Tor” gör du dig skyldig till en abstraktion, lika mycket som ”tro på gud” eller jultomten. Säger du däremot ”Trua Thor” så är du medveten om att Tor finns, liksom om du säger ”tro mig” eller ”jag tror Hilmar Örn Hilmarsson” som ju är Allsherjargodhi för Asatrufelagid, och därmed dess högste administrative styresman och främste företrädare – men visst inte någon Påve, om du nu trodde det. Gudahovet är nu halvbyggt, men kommer i sinom tid täckas av en kupol, lika stor och i ögonenfallande som Hallgrimskirkja, vilket är den så gott som enda katedralen på Island.

Okunniga människor, som håller ”Påskblot” (Påsken är en kristen tradition, och har inte ett förbannat dugg med vår Nordiska kultur att göra) eller ”Vårblot” omvartannat, utan att verkligen förstå vad detta skall stå för, och som bara rabblar upp en massa gudamakter utan innehåll, utan sammanhang, utan att han en enda logisk tanke bakom alltihop, borde inte få stå och skita ned vid ett av vårt lands allra heligaste historiska minnesmärken.

På Island ställer sig de agerande på något som liknar öppen fyrkant, och ingen fånig ”cirkel” därför att alla dessa valhänta cirkel-ceremonier, där hälften av åskådarna inte ens kan se och varsebli vad som sker, som sagt är vansinnigt ogenomtänkta, ja rena djävla löjan. Man har kunskap, och godar och gydjor värda namnet.

Man firar Segerblot på en Tors Dag, talande nog, och på vad som enligt gamla svenska runstavar och kalendrar benämndes Målnedan, eller nedanet i Vårmånad, som senare kallats April – och ”mål” var de mått med spannmål, som man åtminstone i Västsverige tänkte sig så inför vårsådden.

Verklig tro baseras på verklig och djup insikt. Insikt kommer av det som är för evigt och giltigt för alla tider, och som aldrig förgår.

Så är det, och så skall det vara.

 

Profilbild för Okänd

I vilket Dick Harrison, SvD AVSLÖJAR ”fornsedarnas” taffliga LÖGNER… (inlägg från 27 April 2023)

Som jag ofta påpekat är Disablot och Segerblot belagda ur historiska källor. Det halvkristna, idiotiska svamlet om ”Påskblot” vilar inte på någon Hednisk grund överhuvudtaget, och tillhör det meningslösa, multikulturella mischmasch som kallas ”forn sed” och som fortfarande förfular och förflackar den hedniska miljön i Sverige, men knappast i andra länder, där sådan dynga inte tolereras och man sopar rent framför egen dörr. Den kände historieprofessorn Dick Harrison i Svenska Dagbladet redde ut begreppen vad beträffar de historiska rötterna bakom de årstidsbundna bloten den 25 April, alltså för några dagar sedan. Jag rekommenderar också att alla intresserade först läser vad jag skrivit om ”Vårblot” som företeelse under ”Högtider och Blot” här ovan.

 

 

Dick Harrison godtar mystiskt nog inte det ovedersägliga faktum att Disablotet och Distinget alltid infallit i Februari, på den första fullmånen i årets andra månad. Han svamlar om att detta skulle vara något kristet, men varför är svårt att förstå. Likaså är alla medvetna om att det är Värdagjämningen som är den rätta dagen för ett Vårblot i Mälar-landskapen, för då har våren vanligen kommit till de trakterna. Att fira Vårblot på påskdagen är fullkomligt idiotiskt, eftersom påsken är en kristen fest, som inte har ett enda förbannat dugg med verklig hedendom att göra.

Dick Harrison nämner också fynden av Gudahovet vid Borg utanför Norrköping, som de kristna hundarna systematiskt förstörde någon gång under 1000-talets hälft, när kristendomens pest tyvärr kommit till trakten av den vackra Bråviken. Borg hade varit en kungsgård sedan urminnes tid, och den bestod långt in på 1300-talet och Magnus Erikssons regeringstid – för att nu ha utplånats för alltid under en breddad E4…

 

Gudahovet vid Borg i Östergötland visar klart och tydligt, att Asatron var en inomhus-religion också. Blot firades visst inte bara utomhus.

Rester av gudahov har också hittats vid det Skånska Uppåkra – där Gudahovet stod i hela tusen år – i Eketorps fornborg på Öland, i Lindängelund söder om Malmö, , en kultplats åt guden Ull i Upplands Bro och en mindre byggnad på gården Lunda i Lunda socken i Södermanland (där folk tycks ha dyrkat Frö/Frej). På en större utgrävningsplats vid den själländska sjön Tissø dyrkades Tyr i ett annat inomhus-hov, och år 2010 upptäcktes ett kulthus från 400-talet i Ranheim utanför Trondheim. Byggnaden, som hade formen av ett högt rektangulärt hus på 5,3 x 4,5 meter och som kunde nås via en processionsväg, övergavs först under 900-talets sista decennium

Ännu mer spännande är utgrävningarna på den isländska gården Hofstaðir. Här har arkeologer utforskat ett 42 meter långt och 8 meter brett långhus, som har varit indelat i flera sektioner – och det var i bruk efter Islands officiella kristnande år 1000.

Också i Sunmöre och på andra platser i Norge har man hittat stora och förnämliga byggnader, som alla varit Gudahov.

Kasta ut de kristna kyrkorna från Gamla Uppsala, och ge oss Svearnas Gudahov tillbaka – Idag är Engelbrekts och frihetens dag !