Profilbild för Okänd

KRIMINELLA Härjar vid Uppsala Högar – UNESCO SKYDD SAKNAS

I åratal har Länsstyrelsen i Uppsala Län helt försummat Uppsala Högar.

En till intet förpliktande skötselplan, som inte alls är juridiskt bindande har resulterat i ”Påvestenar”, Nedhuggna Ekar, diverse förfulande ”Församlingsgårdar” med mera som den sk ”Svenska” Kyrkan tillåtits bygga. Statskyrkan upplöstes som bekant redan år 2000. Bara omkring 55 % av Sveriges vuxna befolkning är medlemar i detta mycket märkliga Evangelisk Lutheranska Samfund – som INTE borde ha rätt att företräda det Svenska Folket överhuvudtget, eftersom Sverige enligt sina grundlagar är och skall vara ett sekulärt samhälle.

Grundlagarna förutsätter nämligen, att alla officiellt godkända samfund – också Humanister och Asatroende – skall vara likställda, och i övrigt torde det gälla, att miljön kring högarna bevaras orörd. Så ser det INTE ut på platsen i dagsläget, och den sk ”Församlingsgård” som byggts på platsen, helt slentrianmässigt – lämnar mycket övrigt att önska.

 

 

Nu har också ett antal KRIMINELLA personer visat sig på platsen med metallsökare. Ett fyrtiotal små och stora gropar har grävts, och det hela rör sig troligtvis om ett GROVT fornminnesbrott, eftersom det är en av de viktigaste fornlämningarna i hela vår nation som drabbats. Polisen har redan undersökt saken, och flera brottrsubriceringar samt lagrum kan vara aktuella att tillämpa. Detta innebär, att de vandaler som befunnit sig på platsen sannolikt kan se fram emot fängelsestraff i någon form, men det återstår väl att se vad den kommande utredningen kan visa.

SVT – Statstelevisionen i vårt land – har mer att säga. Klicka på den Rödmarkerade länken här !

Personalen på det närbelägna Upplandsmuséet, och dess stora besökscenter och museum vid högarna säger att den ingenting ingenting kan göra och saknar befogenhet att ingripa – vilket är korrekt.

Gång på gång – GENOM ALLA ÅR – har Seriösa Hedniska Organisationer som Nordiska Asa Samfundet hävdat, att området SKALL ha UNESCO-skydd, samt finnas på FN:s Världsarvslista, eftersom Högarna faktiskt är en plats av central betydelse för hela Riksgrundandet, och skapandet av det moderna Sverige som nation. 

Hela tiden – i inlägg efter inlägg under mer än 20 års tid på olika internet-forum och bloggar, har Hedniska Tankar krävt samma sak. 

Men vad har svenska politiker och våra regeringar – oavsett om de varit borgerliga eller socialdemokrater – hela tiden gjort under dessa två decennier som gått ? Jo, de har ordnat så att rena futiliteter, struntsaker helt utan betydelse för den svenska allmänheten skall UNESCO-skyddas istället. Exempelvis har dessa närapå totalidioter kunnat UNESCO-förklara företeelser som ”Struwes Meridianbåge” – några enstaka ”mätpunkter” av 34 markerade och 254 kända finns i vårt land. Det var nämligen så att ett gäng armégeografer besökte Norra Sverige, Norge och Ryssland under 1800-talets början – men detta borde ju vara FULLSTÄNDIGT BETYDELSELÖST idag, utom för ett ytterst litet antal experter. 

Det horribla beslutet genomfördes på felaktig och osaklig grund redan år 2005, sedan rena klåpare – troligtvis på Länsstyrelsen i Norrbottens län fått hand om saken. Vem som helst borde ju ändå inse, att de väl kunnat skydda spåren av diverse Samiska eller etniskt Svenska, fysiska kulturarv istället – för det är just det UNESCO-skyddet ursprungligen varit till för.

Istället har man urholkat, urvattnat och närapå förvanskat hela begreppet UNESCO-skydd, genom att satsa på sk ”Immatriella” saker, som Stadsarkivet hos Byggnadsnämnden i Stockholms Stad, men INTE själva stadsbilden eller Gamla Stan i Stockholm – exempelvis. För vad är det egentligen som är viktigast – och vad vill man egentligen uppnå, globalt sett – och i FN-sammanhang – typ ??

Eftersom Europa i dagsläget faktiskt står inför ett allvarligt krigshot, utbredd kriminalitet, en felslagen invandrings- och befolkningspolitik och mycket annat, är det ändå dags att ifrågasätta alltsammans.

Enligt uppgifter, som för två dagar kommit Hedniska Tankars redaktion till del, kan det röra sig om såkallade ”Fornsedare” som varit i farten.

Vi har redan tillräckligt många gånger skrivit om denna lilla personkrets, och de halvfigurer som genom åren rört sig där. Vissa Samfund – som fått officiella godkännanden via Kammarkollegiet – sorgligt nog – eftersom det tillhör detta Kollegiums uppgifter – borde aldrig någonsin ha godkänts överhuvudtaget, trots vad de påstått på mer eller mindre ”fejkade” Internet-hemsidor och sajter – som är lätta att tillverka med AI-verktyg.

Man måste vara medveten om, att hela begreppet ”Forn Sed” i realiteten är direkt kopplat till en liten skara extrema Miljöpartister, eller andra relativt ”underliga” individer – oavsett etnicitet, eventuellt yrke, tidigare kriminellt förflutet, konstaterade missbruksproblem osv.

Rörelser av den här typen drar ALLTID till sig diverse egendomliga individer, och troligen är det väl i kretsar som dessa, som personerna med metallsökare finns. Det är i alla fall inte otänkbart, även om vår redaktion inte består av några Polismän, och det inte är vår uppgift att leda någon förundersökning, innan Åklagarmyndigheten och Tingsrätten får ta hand om saken.

Men man kan ändå jämföra med rörelser som Knutby-Sekten, Livets Ord, Narconon, Scientologerna, Maranata osvrörelser som också funnits eller finns i just Uppsala Län – och som många gånger haft en STARK KOPPLING till länet som sådant. Samtliga av dessa fick till slut böter eller fängelsestraff i en del fall – och det var ju kanhända inte så konstigt. Vad de här personerna ägnat sig åt, torde vara Riksbekant. Alla vet det redan.

We rest our case.

Vi vet ändå vad vi vet, eftersom vi lämnade dessa samfund för minst 10-15 år sedan…

Vill sedan rättsvårdande myndigheter kontakta oss, är det ju upp till dem – vi har som sagt en hel del att berätta…

 

Profilbild för Okänd

Gårdstomte nummer 11, 12 och 13 (omarbetad repris från 2020)

Jag fortsätter med min uppräkning av sägner om Gårdstomtar, 24 till antalet. De två senaste handlade om att städsla en tomte för arbete på en gård, men det finns även sägner som handlar om vad som kan hända när man inte tar emot Tomtens, och därmed förfädernas hjälp. Från Norrbyås i Närke berättades det någon gång före 1860 för folklivsforkaren Nils Gabriel Djurklou om en bonde som hässjade hö helt ensam, eftersom han inga drängar hade, och hans hustru var sjuk.

Den som nu hade någon som kunde hjälpa till” sa bonden halvhögt för sig själv, och knappt hade han sagt detta förrän en liten pojke i grå rock och med röd luva kom fram ur skogen. Men bonden nekade, och sa att han inte hade råd att hålla en dräng, fattig som han var. Då försvann tomten med ens, och för varje höstack som den arme mannen räfsade ihop för att hässja, kom där en virvelvind och spred ut höet. Och så länge han levde fick bonden ångra, att han inte sagt ja till Gårdstomtens anbud.

En sägen, som finns från Blekinge i söder till Hälsingland i norr, handlar om en hård vinter, då snön föll redan i September, och en gårdstomte som tröskad och ryktade hästar inomhus. Framemot December, då det var alldeles mörkt, fick hustrun på gården syn på honom, och han såg ut som en liten grå man i slitna och trasiga kläder.

 

Konstnären Harald Wiberg som gjorde detta vykort såg faktiskt en tomte år 1912, och tecknade honom ur minnet…

Då satte hon sig att sy nya byxor och en tröja till honom, och stickade till och med en luva, medan mannen gjorde små träskor av en alekubb. När Julkvällen kom, lade de ut de nya kläderna åt tomten, och satte ut ett stort fat gröt åt honom, men från den dagen var det alldeles tyst i ladugården och man såg inte till någon gårdstome mer. Och inget arbete blev där utfört, med mindre att gårdsfolket själva arbetade dubbelt så hårt som förut. Gårdstomtarna – som är helt annorlunda till sinnes än den kommersialiserade, amerikaniserade Jultomten – är märkliga varelser, förstår ni. Sådana är källornas vittnesbörd.

En morgon gick bonden på gården upp vid midnatt, och fick se tomten i sina nya kläder. Vid hans fötter satt ladugårdskatten, och tomtormen, som brukar finnas på de flesta gårdar. Och Gårdstomten gick fram och tillbaka, fram och tillbaka i sina nya granna kläder, medan djuren såg på. Då sade bonden: ”Även om du inte vill arbeta mer, kan du låta bli att visa högfärd”. Då gav gårdstomten bonden en sådan örfil, att han föll avsvimmad till marken, och från den dagen såg man ingen gårdstomte, huskatt eller tomtorm på den gården.

 

Underligt nog finns samma sägenmotiv spritt över hela de Brittiska öarna. I sägnen om ”The Cauld Lad of Hylton” från ett slott i Sunderland, Södra England (se illustration ovan) är gårdstomten snarast ett spöke, och har sitt upphov i en mördad stalldräng, som också flyttar från gården när han få nya kläder. I andra versioner är det ”goblins” eller ”brownies”, små bruna eller grå varelser som fyller exakt samma roll som gårdstomtar, och som säger repliker som ”what have we here, hempen hampen – here will I no more tread or stampennär de får nya kläder av hampa eller annat tyg, och ordet ”stampen” finns inte annat än i Danelagen, eftersom det är inlånat från de Nordiska språken, och väl knappast finns i riktig Engelska.

Enbart Engelska Wikipedia listar inte mindre än sex andra exempel, från de delar av England och Skottland som koloniserats av Vikingar.

Om sägnerna om Gårdstomten, som blir högfärdig då han får för mycket, inte är komna med Nordmännen till England, och därmed Vikingatida, hur kom de alls dit ? Ingen, absolut ingen akademisk forskare kan bevisa hur gamla dessa sägner faktiskt är.

 

I en annan, överallt spridd historia hjälper Gårdstomten en fattig bonde med att skaffa fram mer säd och brödsäd till vintern. Han traskar iväg sju mil och tar sju skylar med sig där han kan hitta dem – och en skyl säd är 12 kärvar, så Gårdstomten bär tillbaka 84 kärvar på en och samma gång, men på väg tillbaka möter han bonden ”Sju skylar och sju mils väg – det är allt drygt!” säger gårdstomten då. Bonden råder honom att vila en stund, men när Tomten skall till att ta i igen, får han inte upp lasset på ryggen. ”Hade jag vetat, att vilan var så god, skulle jag inte ens försökt !” säger han.

Till sist ett inlägg från Stensjömåla i Småland, där folk sagt sig se Gårdstomtar på riktigt.. Detta betvivlar Hedniska Tankar inte alls, även om rent naturliga fenomen är den mest sannolika förklaringen.

Å andra sidan är vetenskapens mening om saken mycket delad, och någon slutgiltig förklaring på observationerna finns inte.

För övrigt finns det inget verkligt begrepp som heter ”Övernaturligt” eller ”Supernatural”. Detta är bara ett missvisande språkbruk, som helt bör undvikas.

Ingenting kan vara ”över” eller utanför naturen, eftersom naturen och universum är allt som finns. 

Tramsandet om ett ”bortom universum” i dåliga filmtitlar kan vi också helt glömma. Astrofysiken och Vetenskapen i allmänhet har ännu inte hittat alla svar på tillvarons gåtor, och Monoteistisk religion eller liknande – än mindre media eller politik – förklarar inte tillvarons innersta kärna för människorna. Vår redaktion är helt övertygad om den saken. Allt återstår för oss, är Hedendom och Humanism.

Bli därför medlem i en förening liknande Humanisterna, och Låt HEDNA ER först som sist.

Lyssna till SÄRIMNERS SÄNDEBUD – för det är extra viktigt under Julen…

Låt genast HEDNA ER – Ty så Säger den store Särimnér !