Månadsarkiv: september 2023

Profilbild för Okänd

Ett FYSISKT bevis på SÄRIMNERS existens – För SKITSTÖVLARNA i Malmös Kommunalförvaltning

av

Om läge ”Röd gris” nu förklarats på nationell nivå – se under tidigare inlägg – med hänsyn till den allmänna situationen i det svenska samhället, vilka är det då som hela tiden ”släpar efter” och som inte kan förstå det ? Nyss förklarade jag ju Asatrons allmänna principer för Rumänska Kustskeppare i Donau-fart…

Det skedde så sent som igår.

Alternativmedia ger oss besked på vad ”gammelmedia” och Nomenklaturan i Sverige inte vågar erkänna, eller ens skriva om. Vem bränner slöjorna, vem bränner Koranen ? För min del får man gärna bränna alltsammans…

BRÄNN SLÖJORNA – Återvänd till sann Hedendom och Humanism ! Signe Särimner !! (Bildkälla: Humanisterna i Sverige)

På tisdagen i förra veckan arrangerade Malmö Stads Stadsbyggnadskontor sin årliga såkallade ”förvaltningsträff” – en MUTLUNCH med andra ord – se det var hela saken ! Detta skulle ske på Restaurang Slagthusets konferensanläggning – för i Sydsverige och Danmark äter man närproducerat svinkött – som SÄRIMNER lär ut och gör.

Men såkallade Vegetarianer, Veganer och Muslimer bland centralbyråkraterna började klaga och gnälla över den lunch de fått, trots att det nu finns många skolbarn i Malmö Skolor, som knappt får i sig någon mat alls under lunchrasten. Tidningen ”Sydsvenskan” som också tagit upp saken, rapporterar att Restaurang Slagthusets ledning bestämt sig för att bjuda på notan för de tallrikar med köttbullar som serverats – hela 37 000 kronor.

Vilka centralbyråkrater sitter på Malmö Stadsbyggnadskontor ?? – Kan de inte ens äta en vanlig lunch ?

Sådan är Särimner ! Han offrar sig, på det att andra må leva – ja han är ett riktigt ”Ess” Säger vi här på Hedniska Tankar..Restaurangens ledning handlade i Särimners anda, och den har gjort alldeles rätt – den bjuder av vad den har, på det att andra må leva och kunna äta..

Man måste lära sig att äta upp och svälja vad som serveras i dessa tider, annars har man inte i vårt land att göra, och man skall heller inte tro, att man kan sitta på ledande positioner, varesig i Malmö eller någon annanstans med den sorts inställning, som dessa eländiga centralbyråkrater i Malmö har.

Vad har hänt strax utanför Stenungssund, angående detta med ”Stadsbyggnad” eller snarare ”Samhällsplanering” ?

Personalen på Stadsbyggnadskontoret i Kiev, till exempel – tänker nuförtiden likadant som Särimner, och då kan man sluta med detta förbannade fjolleri, och onödiga Policys i Kommunförvaltningen i Malmö som ingenstans leder.

Till och med i Koranen lär det finnas Särbestämmelser, som i Särskilda fall belyser Särimners Särart – ty befinner sig Muslimer i ett land där endast fläsk är allmänt förekommande, och råder svält, dyrtid, stora påfrestningar i det omgivande samhället eller till och med krig – ja då kan fläsk intagas som föda, helt utan risk för någon ”synd” emot Allah eller påstått allsmäktiga gudomar.  Kontrollera vid behov med Haditherna, sajten ”Darul Hadith” i Sverige eller närmaste Mufti, så får ni se…

Berget kommer inte till Mohammed, för verkligheten i Sverige och Världen ser inte sådan ut, alla ni Yash-Wagdahs och Muharrems i Malmö… Det är ni som skall komma till Berget, och till frihetens land. Till rätt Hedendom, och till Särimner !

 

”United Church of Bacon” – De finns här med ! (Praise the Lard !)

Profilbild för Okänd

Asatro och POLYTEISM, förklarad för Rumänska Kustskeppare i Donau-fart…

av

Och vi mötte ett skepp I den svalkande monsun
Där vi ångade mot Röda havet opp
En fullriggare det var och dess namn var Taifun
Som nu segla från Ostindien till Good Hope

Vår kapten gav nu order att vi skulle hissa flagg
Och vi hissade den gula och den blå…

Ur en sång av Evert Taube, ”Möte i Monsunen”

 

Att segla under falsk flagg går inte an, om man är Hedning eller Polyteist. Statstelevisionen har nyligen påmint oss upprepade gånger – i mer än en veckas tid, faktiskt – om en Rumänsk Kustskeppare i Donau-fart, som egentligen aldrig skulle ha befarit det Svarta Havet, där jag själv också seglat, som alla vet. Där sitter han nu tryggt, uppe på bryggan i sitt eget närapå ägandes fartyg, som jag nu också sitter framför mitt eget elektroniska Hlidskjalf, där jag kan se ut över alla Världar.

Vår Rumänske kustskeppare – ombord på ett fraktfartyg med god kapacitet för spannmål – inte till Afrika, men Mellersta Östern – SVT slarvar som vanligt med sin nyhetsbevakning – gråter en skvätt, och förvrider sitt ansikte till en trött grimas; eftersom han under rådande förhållanden inte ens vågar meddela sin egen familj var han är någonstans, eller vart han måste föra sitt fartyg och sin besättning. Så är det ofta på sjön, förstår ni. Den som själv varit sjöman, och fört agerande befäl ombord, om så bara på ett litet, litet råsegelfartyg med kanske åtta mans besättning, och en längd över allt på 9 meter drygt – för att korsa hela Östersjön, från Grisslehamn till Kotka och till såväl Tallinn som Viborg, torde vara medveten om, att det inte räcker med att ”be till gud” vilket vår Rumänske kapten som fraktar spannmål i väl plomberade lastrum bakom stängda luckor – faktiskt hotat med att göra.

Ånej.

På sjön råder andra gudar, för där behöver man fler än en – det visste redan våra förfäder, som var nordbor.

Främst av allt behöver den rumänske skepparen – som fraktar Ukrainsk spannmål, och således behöver en Blågul flagg, han med –  Njord, gud för handel och skeppsfart, för det är detta han håller på med. Den kristne guden, JHVH har mycket lite att säga till om på sjön, för där råder helt andra gudamakter.

Därtill behöver han Tor, och Tors styrka, för Tor råder över såväl vindar och regn som väder till havs, ja över de allra grövsta stormar.

Tors och Hymers fiske, avbildat på en runsten av den moderne Runristaren Kalle Dahlberg på Adelsö i Mälaren

Vår Rumänske skeppare tänker kanske på hur det skall gå, om de närmar sig Ormön vid Ukraina, eller nu också ska befara Ukrainska farvatten, för det har han inte räknat med – han trodde att de kristna och deras gud skulle hjälpa honom, men på sjön räcker inte sådant – som jag redan skrev. Han kan ännu anropa allt sitt manskap att gå i båtarna, och lämna skeppet, vilket SVT också skildrar i sitt lilla reportage.

Nu behöver han även hjälp från Ran, den stora kvinnan i havet, som kan rädda honom med sitt nät, när han klättrar neråt längs skeppssidan från sitt stora fartyg.

Ran, som hon såg ut i en av mina Hedniska Kalendrar, anno 2012 – 2015

Rans hår är vanligen svart, svart som de mörkaste havsdjupen där Ägir, hennes make bor – han som var Mannan Mac Lir eller ”havets son” hos de gamla Kelterna, som också en gång funnits på Rumänskt område, och vid Donaus stränder där Goterna – som talade ett nordiskt språk – en gång levde. Där fanns även greker – de befor Svarta Havet de med, och kom till floden Borysthenes eller Dnejprs gamla trakter, invid Kimbrike Chersonnesos, eller det som vi numera kallar halvön Krim. Redan det Bysantinska Riket hämtade Ukrainsk spannmål därifrån, liksom Romarna och många andra.

På just halvön Krim – nära Sevastopol – har något annat hänt för dagen. Där meddelar  ISW – Institute for the Study of War – direkt från London och trakten runt Gower Street lika säkert som brittiska admrialitetets sjökort (jodå, jag har själv använt dem, i just dessa fartvatten) att den ryska Svarta Havsflottans Marinhögkvarter träffats av en missil från den Ukrainska sidan, vilket lär leda till att spannmålstrafiken bortåt Odessa, där vår Rumänske kapten far fram, lär gå åtskilligt lättare. Det kanske är bäst. Tyvärr måste man välja sida här i Världen – man kan inte segla under falsk flagg, som sagt – och krig är ändå krig.

Kanhända kommer vår Rumänske skeppare och kapten också erinra sig alla Randöttrarna, kanske desamma som Heimdalls nio mödrar, Himinglæva – som himlen lyser igenom – Dúfa – den dövande, Blóðughadda, den röda våg som syns där solen går ned, Hefring – som är sjöhävningen, Unn, som är en flod, Hrönn, ”Rönn är Tors bärgning”, minns vi ju från Skaldskaparmál, där Geirröds flod-döttrar Greip och Gjalp förekommer – dessutom betyder det stor otur att ha rönnträ med sig i en båt, i synnerhet rorkultar och annat, som lätt kan brytas av – det vet jag av egen erfarenhet. Så följer Bylgia eller Bölja, Bara eller bärvågen, den våg som bär (tramset på svenska Wikipedia av Lasse Liten Lönnroth, en helt oduglig Eddaöversättare och E-mer-i-Thurs kan ni helt glömma) som möjligen – tack vare förvirrade medeltida munkar inomhus – också bytts ut emot Dröfn, den dråsande, brusande vågtoppen. Vet man inte allt detta, och håller man det inte noga i minnet, ja då har man inte alls ute på sjön att göra, inte om det ska blåsa mer än 20 sekundmeter.

Den som blir varse alla Rans nio döttrar gör kanske bäst i, att sitta ned i båten (Illustration från det stormiga Irland)

På det svartaste av hav finns inga ”Fjoll-jollar”, och man får inte blanda ihop M/S Patricia från Operation Dynamo, 1940 – med HMS Patricia, som varit svenskt örlogsfartyg, till exempel – även om båda dessa skepp eller fartyg (men aldrig någonsin ”båtar” – en båt kan enligt internationella definitioner aldrig ha en större längd överallt än 10 meter ) ursprungligen har sitt ursprung hos den Engelska örlogsflottan under första hälften av nittonhundratalet.

”Thunbergeri” på sjön är också totalt meningslöst, liksom på land – för vår Rumänske skeppare och hans besättning på 5-6 man (fler är de ändå inte) kan inte släpa med sig såvärst många kvinnor eller barn ut på det Svarta Hav, de faktiskt skall befara. Här gäller det att klara livhanken och göra sitt jobb – och inte hamna i mycket dåligt sällskap – för så är det på sjön…

Vem stöder lilla Greta ? Varifrån kommer alla dessa ”Snedseglare” och vad är det för ideal, de hyllar och omfattar…. ??

Sådana Randöttrar eller om det nu var Radondöttrar vill man inte, repetera inte ha med ombord, eller ens ha i sin närhet – trots ”Svenska” Kyrkans eviga ”migrationskonferenser”. Här hjälper inget ”gud som haver”, varken böner eller klagosånger, för det kommer man inte långt med. Allt kan radieras, ja strålas, och via Radio, till exempel, kan vår Rumänske Kapten också göra sig hörd ombord – men han lever inte som en Zigenare, bara därför att han råkar vara just Rumän.

Diverse rykten, utspridda bakfram eller sidlänges av någon lärare på en skola, eller av någon annan – Statskontrollerade medias rapportering verkar just nu mer än lovligt oklar – får man också ta med en nypa havs-salt, ja faktiskt TVIVLA mycket på, om sanningen ska fram – och det är just det den ska…nej skall…

Jag lämnar er alla med en fin Sjömans-sång, minst lika fin som Evert Taubes – även om denne aldrig var Franskättad, utan just German och Nordeuropé – konstnärer kan kanske göra så, men den Hedniska, Asatrogna, Polyteistiska levnadskonsten är byggd på sanning, inte på lögn – inte på fria associationer – för det duger inte i längden.

Här berättas inte några ”skepparhistorier” om lastfartyget Edmund Fitzgerald – från början närapå felkonstruerat – som gick över ett inlandsvatten, benämnt Lake Superior eller ”Övre Sjön”. Att kocken till sist kom ut på däck, och sa ”Fellas, it has been good to know ya !”  är också dagsens sanning, enligt alla tillgängliga källor och reportage, som skapades av den Kanadensiske sångaren, författaren och låtskrivaren Gordon Lightfoot från Kanada, på sin tid.

Han visste vad han skrev om, och gillade inget förbannat fjolleri eller någon ”gud” för han visste vad han talade om, just den hösten som alla höstar. Det är snart Höstdagjämning, och då kommer er Hedning sända en repris,från förr om åren. Putins Kock, ni vet – och hela Ledningen för ”Wagner Group” är också döda nu, fast det är en annan historia, en annan bit av den hedniska historien och tiden, som aldrig står stilla utan går framåt.

Leve Polen, och det Fria Rumänien. De okända – som fick bort de tre ryska brigaderna i TransDnistrien eller Moldavien, fast vi aldrig fått höra sanningen om dem ännu.

SLAVA UKRAINI !!

Profilbild för Okänd

Läge ”RÖD GRIS” utlyst – ÖVERALLT !!

av

”Intet mänskligt är mig främmande…”

”humani nihil a me alienum puto….”

Yttrande av Publius Terentius Afer, Romersk Komediförfattare

”Ära – Skyldighet – Vilja”

Valspråk för Georg Carl von Döbeln

I dessa tider, då den Afrikanska Svinpesten griper omkring sig mer och mer, och man proklamerat att bönder från hela Mälardalen är djupt oroliga över utvecklingen, måste vi sätta Mälardalen, lokalsamhället och vårt eget land främst, inte blanda ihop äpplen med päron, utan hålla en klar, konsekvent värdegrund i allt.

Låter vi oss globaliseras eller vaggas till sömns av våra politiker inom den S-märkta Nomenklaturan – så kan det gå illa. Mycket illa.

Det står klart för er Hedning, som skriver dessa rader.

Kanske har ni sett en liten, men subtil ändring i denna bloggs layout under gårdagen. Nu är galten ILLRÖD istället för Blå-Gul – Ukrainas och samtidigt Sveriges färger. Vad kan det betyda, kantro ?

Vår Regering har utlyst läge 4 på en 5-gradig skala när det gäller bekämpning av civil terrorism av olika slag, även om vårt land inte befinner sig i krig ännu – det krig vi snart ser framför oss kan bli Europa-omfattande, men för den delen inte Världsomfattande – det är vad er Hedning just nu tror om framtiden, och hur han uppfattar situationen.

Man har sagt oss att vi ”bara ska leva på som vanligt” – men nej, nej och åter nej – det KAN bara inte vanliga medborgare i detta land längre göra.

 

Varningen kommer bestå under ”en längre tid” – och det kan vara i Decennier… ja – resten av århundradet…

 

För det första sköts ju en invandrad familjefar till döds i sitt trapphus i Uppsala i helgen, samtidigt som en ung man från Enköping sköts ned i en förort söder om Stockholm. Alltihop tros vara ett verk av Den Kurdiske Röven och hans små skitstövlar, arslen och svansdingel inom Foxtrött och Södertälje-nätverken, eftersom dessa nätverk antas ha upprättat sina egna ”dödslistor” – liksom Polisen, tillika Turkiets och Sveriges Regeringar – och för en gångs skull skall jag inte ange några källor, goda medborgarinnor och medborgare (nej, det gives i-n-t-e något tredje !)

Hur mycket detta kan drabba ett lokalsamhälle blev jag själv – tillrest från den vanliga ”Hooden” I Jakobsberg – där såkallade ”skjutningar” är legio sedan fyra år – vittne till, när jag besökte Uppsala under Lördagen 16 September till Söndagen 17 September 2023.

Uppsala Studentkår mfl ”intressenter” hade anordnat en sedvanlig ”Prajd” för året, men till och med dessa trögtänkta, insnöade Akademiker med sina ständiga ”könsbyten” och sitt meningslösa tjafs om ”kränkningar” (nej, jag tänker fortfarande inte redovisa några källor) insåg att det inte var läge för detta meningslösa fjolleri, lika lite som någon utökad skatt på plastpåsar. Människor i deras hemstad och omedelbara närhet hade dött, och då dansade de inte längre på gatorna.

Ingen Kulturnatt, men ett stort, kompakt förbannat djävla mörker !

Jag gick på den mörkaste gångstigarna, sökte upp de ensammaste parkerna och de värsta ställena i Gottsunda och norrut, bortåt Luthagen och Svartbäcken till. Områden som ingen vettig, vit, medelklassig akademiker skulle söka sig till, särskilt inte nattetid. Och vet ni vad jag såg, ni kvinnor och män därute ?

Jo, jag såg ett litet gäng 16-17 åringar håglöst sitta vid en klätterställning i en lekpark bredvid Fyrisån. Samtliga var invandrare. Särskilt en, västafrikan eller möjligen Sudanes av något slag- var värd att uppmärksamma, för han såg mig och jag såg honom. ”73” utropade han med all kraft så fort jag kom förbi. ”76, ja 74” ropade han, klart och tydligt med perfekt uttal på svenska. Jag insåg, att eftersom detta var Kungajubileéets dag, så var det därför den första siffran kom farande genom luften. Och jag ropade tillbaka till honom: ”60 !” eftersom jag är född på 60 talet, och snart är 60 år gammal. Sen såg vi varandra i ögonen och pratade, och det slutade med att vi skakade hand – som landsmän, som Hedningar – inte genom att fatta tag i varandras händer, utan i underarmarna, som frimurare, som blodsbröder och anförvanter.

Som Asatroende Hedning och Humanist är jag nämligen inte Rasist som många kanske tror, utan Realist.

Det visade sig att 76 år – eller kanske 74 – var den äldsta ålder han alls kände till, i sin egen släkt, nedåt Sudan till mycket riktigt – men så mycket mer hann han inte förklara.

Nu undrade han bara, om han själv alls skulle få tillfälle att bli såpass gammal, och vad de andra i gänget angick, så – nog höll de med. Jag undrar förresten samma sak, och det var i stort sett det enda jag sa – utom att berätta något om en viss Carl von Döbeln, ifrån Sverige – och vem han var, vad slags tid han fick leva i, och hur han dömdes till döden, trots allt det goda han gjort – och hur han varit en bättre man än många. Det kunde passa, till ett Kungajubileum därför att det var sant, och inga sagor. Att förbarnsliga och förminska för vanliga medborgare, med Astrid Lindgren och andra av den S-märkta Nomenklaturans sagor för barn, hjälper inte i tider som dessa.

Man må gråta inombords över det slags land våra falska ledare skapat, ja – men man är för den skull inte gråtmild, inte heller någon Putin; inte heller någon barbar.

I kompakt ”Augustimörker” dagarna kring Höstdagjämningen, 25 September ser man inte längre så noga vem man talar med, men det gör inte er ensamme Hedning något. Mörker, höst och kyla är hans årstid, han är Nordbo och skogsbo – sådan är hans arvedel. Och då man mött en okänd vän, en enda människa som för en gångs skull förstår Hedendomens budskap, så är mörkret aldrig lika djupt.

Alla folk är hedningar från början. Inte Monoteister. Inte Islamister, inte Kristna, inte någonting.

Där fanns aldrig någon ”Ur-monoteism” ens på stenåldern – kom gärna med motbevis, kära Woke-slödder med Akademisk examen.

Så såg jag en annan syn, nästa dag – Söndag – nere vid Fyris Torg. Där satt fem stycken helsvenska ungdomar med ljust hår på en annan parkbänk – fyra stycken lite äldre, bra mycket kraftigare för att inte säga fetare, snarare 20-22 än 16-17. I mitten satt dock en liten tanig grabb med glasögon, och visst – ska vi berätta sagor, så är det möjligt att han en gång var jag. Han var i alla fall den ende som såg just mig, och som vågade ropa ”hej !”

”Allt väl !” ropade jag till honom, för ”klart skepp!” hade varit alltför sjömansmässigt.

Men – så sade den fetaste av dem, ett slags plusfig Löfvén in spe, en riktig ”Reinfeldtare” på vänsterflanken, längst fram repliken ”Nej, nu går vi hem och spelar Pokémon, grabbar !”

Pokémon är aldrig i Moder Hels Vite någon lösning. Att tro något sådant, är i tider som dessa det allra, allra sämsta och farligaste man kan göra.

Däremot måste vi tro på Särimner – den stora Galten som alltid återföds, dag efter dag efter dag i Valhall – likt någotslags tjänst för nyhetsbevakning och samtidigt en symbol för årstiderna och tidens gång är också en symbol för att gräva där man står, eftersom delarna också står för helheten. Sök i det lilla, och finn det stora. Se till individen och den enskilda människan, för bara så ser du också vad som händer i hela länder, städer och samhällen.

Särimner må dö, stötas och blötas, förkastas som Von Döbeln och återuppstå igen, men så är också Hedendomen och Humanismen.

Just nu behöver människor i detta sargade lilla land – som fungerar allt sämre och sämre – en smula hopp, en smula ideal, en smula underhållning mitt i sin sorg, mitt i sin ordlösa gråt över alla dem som är här, alla de som dött, allt de förlorat och det gäller oss alla.

Alla är vi Hedningar, Alla är vi Humanister.,

Jag är tiotusen gånger enkel Sudanes, Ukrainare, Polack, Östeuropé än någon Woke Svensk eller någon Galen Greta i alla fall, för sådana människor får mig att må illa, ja att skämmas för mina landsmän, men inte för de nyinflyttade, och den nya generationen, som åtminstone verkar begripa något av det jag skrivit om. Självaste Jan Fridegård eller någon skulle nog ha hållit med mig, på sin tid – snarare än någon Småborgerlig Westerlundare, för det hjälper inte att vara småborgerlig, när människor behöver verklig hjälp. Då måste man vara radikal – inget annat.

Det gäller att prioritera rätt – och det viktigaste är själva livet, här och nu – annars upphör vi att vara människor – analysen av de stora Världsgåtorna får vänta, men Andrimner kokar alltjämnt ned Särimner i Eldrimner, fastän få veta, av vilket slags Fläsk Einherjarna må leva – Säg, vad betyder väl det ?

 

 

 

Profilbild för Okänd

Efter Jubiléet… Cogit: ”Humanus Sum”

av

Er hedning rör sig långsamt från Jakobsberg, den förort han bebor – till Uppsala – en annan universitetsstad i Sverige. Jag nämnde ju staden Lund i det förra inlägget, en annan stad som inte är sig riktigt lik, och där det förekommit kravaller, direkt utanför och inne på Länslasarettet.

Medan SVT torgför allt som hänt, under det senaste Kungajubiléet, och hedningen som bäst funderat på om han borde agera sandsäck, kulfång eller roddare på slupen ”Vasaorden” – välj själva vilket – han är tydligen god nog för alla dessa uppgifter, efter hur det förefaller eller framstår – så kan han notera att gamla, folkkära svenska artister som Lill Lindfors och Magnus Uggla hunnit uppträda – den senare med låten ”Kung i baren” – men er Hedning kan knappast sjunga med i den melodin, ens om det blir en sista ”Allsång på Skansen” i ett fagert, men trångt Sommarstockholm…

Ironi, självdistans, inte självförhärligande…. Och även ”Bobo Viking” eller Bob Dylan kan ibland ”må lite illa”…

Och jodå … er Hedning drar sig till minnes att han som hastigast, ett helt annat år och i ett helt annat sammanhang stött ihop med just Herr Uggla, i en fullsmockad, trång bar på övre Östermalm, till råga på allt. En gammal gymnasiebekant till Hedningen – med ett utseende påfallande likt herr Ugglas – råkade genast börja skvallra och malträtera er Hedning, i avsikt att parodiera honom litegrann – men på den tiden – 1990-talet – betydde sådant föga. Det gick för sig, man kunde skratta som Kronprinsessan Viktoria, ja – sjunga med i melodin.

I norra delarna av Uppsala – där er Hedning strövat runt nära Fyrishov – inte Fyrisvall – och Svartbäcken – på behörigt avstånd från en viss Moské – liksom Gottsunda söder om Uppsalas centrum, råder för dagen helt andra tongångar. Det är snart Höstdagjämning – det är den tiden på året – och ett kompakt Augusti- och Septembermörker har hunnit sänka sig över gator och torg. Hedningen vandrar i mörkret, på de allra sämst upplysta gångstigarna, sneddar över varje liten skog och dunge – han vill ta sig fram utan att synas, han har blivit ljusskygg på gamla dagar, ja rent av klärobskyr – men inte särskilt clairvoyant.

Ett par ungdomar sitter nonchalant uppflugna på en klätterställning nära en lokal mellanstadieskola – för övrigt verkar de alltför gamla för att sitta och hänga där. En av dem är svart i hyn, han sitter på något avstånd från de andra fyra-fem, halvvuxna slynglar som de verkar vara. ”73” säger han högt och ljudligt på klockren svenska – så fort Hedningen går förbi. ”Ungefär 60″ ropar Hedningen glatt – för han är ju sextiotalist, när allt kommer omkring.

Men den svarte, okände – som talar samma språk – kommer fram emot honom, lösgör sig ur mörkret – med en bekymrad min. Och vår Hedning förstår. Det ligger något helt annat över siffran ”73” idag – det är en ålder, inte för inte året före Konung Carl Gustaf, Folke Hubertus tillträdde tronen på 1900-talet, och siffran står i det här fallet för åldern på en mycket gammal människa, kanske den äldsta ålder den unge mannen känner till – kanske så gammal hans far, farbror, farfar, morfar – äldste anhörig överhuvudtaget kom till – innan han hastigt avled, och det är därför den enda, enstaka siffran ens kommer på tal.

Dem unge – svarte – som kommer från en helt annan kontinent, ett helt annat land, sträcker fram sin högra hand till en ordlös hälsning, på det svenska sättet. Hur gammal kommer han själv att få bli ?  Det är just det han undrar – det är frågan som hänger i luften denna dag – frågan som er Hedning förstås inte kan besvara.

Hedningen fattar tag i den utsträckta handen, hälsar efter svensk sed – för han kan inte göra så mycket annat. Vi byter några ord, talar om vad som hänt i några andra mellansvenska orter – det syns något i Hedningens ansikte, vid hans högra öga – ögonbrynet rycker en aning nervöst, kanske syns där antydan till en ensam tår, rentav.

För just så är det, denna dag. Er hedning gråter efter det enstaka mötet och den hälsningen, han fäller bittra tårar på gator, bussar och tåg. Vem hade kunnat tro det, vem hade kunnat ana hur mycket gråt som kan flöda ur just honom, det jubileum som inte precis var någon glädjedag ?

Gråter han också för Sudan, Libyen, Marocko kanhända – eller helt andra människor, andra saker, platser och städer – nu som förr ?

Ikonografi, som inte alls är kristen… Den kommer från det gamla Egypten, tusentals år före någon krystad christos…

 

Ja – Statstelevisionen och kulturnyheterna kanske vet besked, för den kan för natten – då Hedningen kommer hem – visa honom helt andra saker. Er Hedning har naturligtvis uttryckt sig ganska vanvördigt om den kristna bildkonsten och ikonografin i ett tidigare inslag – likt karikatyrtecknaren Khalid Albaih från just Sudan. Betraktar man hans karikatyrer noga och länge, finns till och med profeten Mohammed med i dem, på Charlie Hebdo-vis, eller som i Jyllands-posten – och det behöver man inte förundra sig över…

Grafitti-vägg, Luleå – Muralmålning från 2020-talet…

Nu är det förstås inte exakt Khalid Albaih statstelevisionen talar om, morgonen den 17 September, 2023 – då er hedning ser det aktuella programmet på sin egen ägandes Televisor, som de säger i Ryssland – ja – sin TV. Det är en helt annan Sudanesisk konstnär – också med ett Arabiskt och Muslimskt namn, som flyttat från Norge till Luleå, Sverige av alla platser, och som sakta, sakta och subtilt vill undervisa oss i skillnaden mellan Norska och Svenska, bland annat – utan att börja sjunga – för ord och satsmelodi kan bli märkvärdigt sjungande, särskilt om en svensk skall försöka tala norska.

Han försöker sig just nu på jämförande stilstudier, berättar man – och undersöker hur man möjligen kunde måla på ett genuint Afrikanskt sätt i Luleå, genom Etiopisk kyrkokonst – huvud med vad som verkar vara änglavingar – men som i själva verket är något helt annat. Bevingade genius fanns i det gamla Rom, och i det Antika Egypten också.

Programinslaget avslutas med en bild av en astronaut på en husvägg i Luleå, omgiven av något som verkar vara folk-konst, närmast gammal norsk bondekultur, kurbits-måleri från Dalarna, kanske – och en annan tavla av samme Sudanesisk-Etiopisk-Norsk-Svenske konstnär från Luleå – en tvekande man, med mörka solglasögon och ett mycket anonymt utseende överst på tavlan, nedanför vad som verkar vara ett Automatvapen i blått – på gul botten – närmast Ukrainas eller Sveriges färger.

En politisk symbol, naturligtvis – något att samlas kring och betrakta på flera plan än ett, denna dag då nästan inget i Världen är sig likt – och då redan bildkonsten, det fria ordet – ja hela kulturlivet i sig blir det enda vapen vi har att ta till, för att nå ut med ett fredens och fridens budskap – oavsett vilka vi är och kommer ifrån, oavsett ras, kön, tillvaro – det allmänmänskliga i att finnas till, i att få vara och leva – på den Jord och i den tillvaro där vi befinner oss.

”Cogito, Ergo Sum” sade den franske filosofen Descartes på sin tid.

”Världen är allt som är fallet” sade Wittgenstein, en tysk filosof.

”Cogit, Humanus sum” – Jag Tänker, alltså är jag en Människa – säger er Hedning för dagen – det har naturligtvis sagts förr, det kunde ha sagts på ett bättre sätt – men som Europé, Etnisk Svensk, ”Världsmedborgare in spe” eller väldigt begränsad, ja småstadsmässig i ”hooden” säger han inte mera. Inte i dag.

Han minns också vad all den bildkonst han sett påminner om, och en man i hans egen släkt som också blev konstnär, fastän motvilligt – med ett väldigt linjärt bildspråk, närmast affiscchmässigt, i klara och tydliga färger, från ett liv som varade från 1932 till 1997 – men det går inte att göra rättvisa åt det ämnet, den personen för just denna dag – på gott eller ont.

 

Profilbild för Okänd

NEJ NEJ NEJ kära DUMMA SvD – Nasa har visst INTE hittat ”tecken på liv” på Planet K2-18B

av

Svenska journalister är som de är. De saknar allmänbildning, och de förvrider varje nyhet de kommer över fullständigt bortom allt vett och sans. I veckan kom SvD eller Svenska Dagbladet ut med en ny beklaglig överdrift via sin reporter Alexander Hultman, en överdrift som vi sett många många gånger förr. Man säger att NASA eller någon annan forskningsinstitution skulle ha funnit ”tecken på liv” i universum, och ger därmed sken av att utomjordiska livsformer för första gången skulle ha bevisats existera, allt för att sälja lösnummer, allt för att skapa publicitet.

Förvisso är det här med Rymdforskning ytterst intressant, kära dagblad – men ett antal organiska ämnen eller rättare sagt molekyler, detekterade genom spektroskopi och teleskop – eller på annat sätt – bevisar ingenting i sig – allt det visar är att liv potentiellt skulle kunna finnas, ja – men det är inte alls samma sak som ett bevis för att det faktiskt ÄR så – och det har NASA-forskarna själva varit ytterst noga med att betona. SvD:s förmåga till källforskning är som vanligt under all kritik – liksom SvD:s förmåga till kritiskt tänkande

Planeten ifråga upptäcktes redan 2015, och är därför knappast ”nyupptäckt”. Debatten om ”exoplaneter” eller om planeter utanför vårt eget solsystem skulle kunna hysa liv, eller till på köpet intelligent liv är mycket gammal, och ingen nyhet för oss Asatrogna hedningar. Kristna, Mohammedaner och judar däremot, befinner sig långt långt ”efter” intellektuellt sett, eftersom deras mindervärdiga religioner och tankesystem aldrig har greppat eller förstått de här sakerna.

Därför är också situationen på vårt arma jordklot som den är, och man kan ju så att säga fråga sig om det alls finns något intelligent liv här på vår hemplanet, så länge vi har dessa kristna och Monoteister ibland oss.

Redan för tusen år sedan och mer än så, lärde Eddan ut att det finns minst nio bebodda eller beboliga världar utom vår. I mytens form berättade man om interstellära resor, och klargjorde att innan Ragnarök kommer kvinnan Liv och mannen Livtraser tillsammans med sina efterkommande stiga ombord på enorma ”örnar” som också flög genom världsalltet eller Ginnungagap i alla tidsåldrars morgon – ”Arla i urtid, då örnar golo”. Dessa farkoster kommer att ta människosläktet till en annan plats, där en ny sol stiger upp bortanför en ny Värld, och vårt släkte kommer att utvecklas vidare, ständigt vidare emot högre och bättre rymder. Det här är saker, som ingen snäv och begränsad kristen kan förstå. Deras religion är alltför statisk, alltför begränsad i sina möjligheter, och innehåller ingenting annat än ”den yttersta domen” och en massa syndare som steks, plågas och torteras i helvetets eld, i all evighet amen – och så några få ynka utvalda som sitter och spelar harpa uppe hos ”gud fader” på en molntapp någonstans – ja ni ser ju själva hur löjlig, begränsad och barnslig kristendomen är som religion – och islam ska vi inte tala om…

De första exoplaneterna upptäcktes redan på 1991, och sedan dess har man nu kartlagt mer än 5506 stycken av dem i 4065 olika solsystem, varav 878 solsystem innehåller mer än en konstaterad exoplanet – på vår nuvarande utvecklingsnivå kan vi knappast se alla planeter ens inom ett solsystem därute, forskarna har inte fått pengar eller instrument nog för att undersöka mer än ett fåtal solsystem, och med de flesta av de instrument man nu har tillgång till, är det bara när en planet passerar framför solskivan i dess eget system som man kan passa på att detektera dess passage, precis som astronomerna gjorde med Venus och Merkurius på den gamla goda tiden.

Bland dessa exoplaneter är det minst ett femtiotal som är klara kandidater för att innehålla liv, och som har minst lika stora chanser som den nu famösa eller dagsaktuella K2 18b, som är en sk ”superjord” enligt vad man ansett, alltså en stenplanet med en massa långt större än jordens, 8,92 gånger mer faktiskt, och en omloppstid eller ett ”år” på föga mer än 32 dagar – samt en del organiska molekyler här och där i atmosfären. Det är inte mycket att komma med, eftersom det redan finns mycket bättre kandidater till planeter med liv i så fall. Till och med Jupiters måne Europa har mycket bättre chanser till liv under sin ismantel, och finns astronomiskt mycket närmare – så visst – vi har goda chanser att upptäcka liv i vårt eget solsystem, precis som Eddan – men inte de kristna ! – redan förutsett…

Under sprickorna i Jupiter-månen Europas istäcke finns mycket större chanser att upptäcka liv än i andra planetsystem, flera ljusår bort…

Detta inser inte SvD, eller dess journalister. Betraktar vi sedan NASA:s ständigt uppdaterade lista över tänkbara Exoplaneter med goda förutsättningar för liv, ska vi finna följande:

1. För det första räknar man med vad som populärt kallas ”the goldilocks zone” eller det område runt varje sol med planeter som ligger tillräckligt nära – men inte för långt bort ! för att innehålla vatten i flytande form, åtminstone under huvuddelen av planetens ”år”. (I Sverige är som bekant allt vatten fruset under en stor del av året, men det hindrar inte intelligent liv eller livsformer i övrigt från att finnas här)

2. Man räknar också med att exlploderande supernovor, närvaro av svarta hål och så vidare inte kan hysa beboliga världar, liksom alltför täta galaxarmar- som förintar både solsystem och planeter med tiden – eller solsystem som ligger alltför nära centrum i en galax (där supermassiva svarta hål finns) eller stjärnor som sänder ut för mycket gammastrålning eller ultraviolett strålning – och därmed ”steriliserar” varje planet som finns för nära, ifall den inte har en stor järnkärna, och därmed ett stort magnetfält – det kan undantagsvis hjälpa livet på traven, ungefär som norrskenet hos oss – Nordborna insåg att Norrsken eller ”eli-vågor” var en vågpartikel, och hade samband med elektricitet – Tor, Åskans gud – vadade ju dagligen genom dem – men samer och andra underlägsna, arktiska folk insåg aldrig vad norrskenet faktiskt var, utan flummade vidare om ”de dödas andar” precis som de idiotiska kristna..

3. Även om en exoplanet ligger ”på lagom avstånd” för att hysa vatten i någon form, och har en sol = stjärna av rätt spektralklass (allra helst av G-typ, liksom solen, men man spekulerar ofta om att ”röda” eller till och med ”bruna” dvärgstjärnor kan vara lika bra) – deras livstid kan vara tiotusentals gånger längre än vår sol innan de går upp i Nova, och ger därmed extra årmiljarder för livet att utvecklas på – så är det inte säkert, att liv utvecklar sig. En del forskare tror nämligen, att ”utebliven tidvatten-effekt” eller planeter som inte vill rotera runt sin egen axel – därför att de ligger för nära sin egen sol eller stjärna – inte kan hysa liv. Andra forskare motsäger detta, och påstår att det finns en ”terminator radius” eller ett smalt band på var och en av dessa planeter, som likt vår måne ständigt vänder samma sida emot oss – där ”baksidan” blir olämplig för liv, därför att den vetter bort från den aktuella ”solen” (hänger ni med ?) och ”framsidan” alltför het, därför att den alltid är solbelyst – men där ”skymningszonen” mellan ljus och mörker ändå blir tillräckligt stor för att hysa liv – och atmosfären inte kokar bort, genom för mycket koldioxid (som alstras av vulkanism, visst inte av ”mänsklig aktivitet” som Galna Greta och de av meningslöst Thunbergeri angripna tror – mänsklighetens CO-2 produktion är helt enkelt så liten, att den inte alls framkallar ”klimatförändringar” – för kosmiskt sett är detta en ren bluff, redan på Jorden)

4. Man talar också mycket om ”vattenvärldar” – i synnerhet de med mycket väte i atmosfären – kontra ”frusna” planeter med vatten under ett istäcke (precis som Jupiters måne Europa) som mycket gagnerika för uppkomsten av liv – i ett första stadium som ”ursoppa” med möjligtvis något som liknar bakterier eller rentav alger. Men – därefter behövs något annat – en fast planetyta, i synnerhet om intelligent liv eller en civilisation ska kunna utvecklas. Metaller kan inte smältas eller bearbetas under havsytan eller nedsänkta i vätska – så landlevande livsformer har ett försprång, när det gäller att utveckla metallurgi – och därmed effektiva vapen. Endast sten-planeter eller planeter med en fast, roterande järnkärna (och därmed ett skyddande magnetfält) kan erbjuda detta, och dessutom krävs en atmosfär, som är bestående, inte riskerar att förflyktigas till följd av lokal ”solvind” eller partikelstrålning från en närbelägen stjärna, och som heller inte är alltför tät för att orsaka ”skenande växthuseffekt” ungefär som på planeten Venus – som ligger för nära vår sol, rent gravitationsmässigt – och som antagligen fått för mycket vulkanism och rök i atmosfären – vilket orsakat en yt-temperatur på över 200 grader – trots att Venus ”ligger bra till” inom den beboliga zonen…

Allt detta har SvD och dess enfaldiga brödskribenter helt missat, eftersom de saknar intellektuell kapacitet för att alls ta in det.

Att flera världar med liv – till på köpet intelligent sådant – kan finnas i kosmos är INGEN NYHET för de Asatroende.

Vi vet redan (och har alltid vetat) att Yggdrasill eller KAUSALITETENS TRÄD spänner över alla galaxer, ja hela Universum…

Vi hedningar vet bättre besked. Vi vet, att Världsalltet innehåller oändliga möjligheter. Vi vet, att det finns minst 50 planeter och solsystem, liknande det man nu upptäckt – och som är mycket, mycket sannolikare centra för liv – eftersom de kan ha en massa, liknande jordens – 9 gånger är nog för stort – rätt omloppstid i år och dagar, och till på köpet ”lyckad” rotation.

Vår egen värld är visst inte tillkommen genom ”intelligent design” som de flummiga, pårökta kristna anser – det är för mycket sagt – men vi är en gnista i Ginnungagap, precis rätt utformad genom ”slumpen” eller ödets spel – liksom flera, ja många många andra tänkbara eller otänkbara Världar – och därför finns vi här.

Vi är Särimner, som ständigt återföds, och aldrig kan dö. Vi är stjärnorna och gudarna. Vi är Nornorna, Vi är ödet.

VI ÄR HEDNINGAR

Vårt är livet, vår är kunskapen. Vår är segern, hedendomen – allt som ska komma, har varit eller är.

Det förstår inte ni, stackars Svenska Dagblad, stackars arma muslimer och kristna brödskribenter – men så ÄR det !!

SIC SEMPER PORCUS ! IN HOC SIGNO VINCES !!

Profilbild för Okänd

Fler KRISTNA ÖVERGREPP är avslöjade – till och med Schweiz är HÅRT DRABBAT !

av

Nation efter Nation. Kontinent efter Kontinent. Århundrade efter Århundrade. De kristna förnekar sig aldrig. Deras övergrepp bara fortsätter och fortsätter – Hur skall vi någonsin bli kvitt dem, om vi inte inför ett nationellt FÖRBUD emot Katolicism och all annan Kristendom ?

Nu senast har det kommit fram vad Katolska Kyrkan ägnat sig åt i det neutrala Schweiz, under hela efterkrigstiden. Forskare vid Zürich universitet har enligt SVT kunnat dokumentera tusentals fall av sexuella övergrepp, som katolska präster och funktionärer ägnat sig åt, från 1950 och framåt. Inte bara Australien, Sydamerika, USA och Canada, hela Europa och Asien är drabbat. Överallt där kristendomen visar sitt fula tryne, händer det här.

Enligt forskarna har ”kyrkoledare ignorerat, dolt eller förminskat de flesta fall av sexuella övergrepp som analyserats fram till 2000-talet”. – Det är utan tvekan bara toppen av isberget, säger professor Marietta Meier i ett uttalande. Mer än hälften av offren, 56 procent, var pojkar eller män medan 39 procent var flickor eller kvinnor, övriga fem procent har inte identifierats med kön. 74 procent av offren var barn.

Katolikernas pedofila böjelser har alltid funnits, och det är i själva religionen det onda sitter. Kristendomen dyrkar en påstått ”allsmäktig” gud och de kristna tror att prästerna, som guds ställföreträdare också får del av den kristne gudens allmakt. Därför sker övergreppen. Lägg därtill det uppenbar bögiska i kristendomens väsen. Dess grundare, en viss skäggmops vid namn Yeshua ben Yussuf (som han egentligen bör ha hetat) drev omkring på landsbygden i Judéen tillsammans med tolv manliga polare, och den frånstötande kulten av ”söte lille jesus”, ängla-rumpor och näpna små Kerub-stjärtar är också för länge sedan inbyggd i kristendomens kväljande ikonografi.

Kristendomens ikonografi har alltid varit PEDOFIL till sitt väsen – Är det konstigt då att det ”slår över” fullständigt i huvudet på allt fler och fler katoliker ?

Redan i de allra äldsta krönikorna över hur kristendomen kom till Norden står det uttryckligen, att de kristna ägnade sig åt sexuella övergrepp på barn. I den sk ”Rimbertskrönikan” eller Vita Ansgari står det skrivet om hur Ansgar och hans munkar sov ihop tillsammans med sina små ”lekbröder” under färden norrut längs Rhen, och hur de gjorde ”pojkuppköp” i det danska Ribe, där deras manliga barn-slavar skulle drillas till Kor- och Stjärtgossar. Och övergreppen har fortsatt, ända fram i modern tid.

Enligt den nuvarande Påven – Påven är som bekant ofelbar enligt en dogm eller påvlig bulla från 1870-talet, åtminstone när det gäller katolska kyrkans interna affärer, så är det så att minst 2 % av alla präster och religiösa funktionärer inom Katolska Kyrkan är pedofila, eller konstaterade sexualförbrytare. Detta enligt utredningar, som samma kyrka själv har gjort.

I Sverige finns det dessvärre nu ungefär 18 000 av dessa katolska funktionärer, enligt vad man räknat ut. Om Påvens uppgifter stämmer – och det finns ingen som helst anledning att betvivla dem – så skulle det innebära, att det fortfarande finns cirka 360 av dessa sexual-nidingar som går fria, och som undgått alla undersökningar och åtal. Mystiskt nog finns en mycket, mycket märklig princip just vad gäller Sverige – för olikt alla andra länder i Västvärlden har det aldrig gjorts några ordentliga undersökningar av katolikernas många brott just i vårt land, vad det nu kan bero på. Katolska kyrkan får – olikt alla andra länder – undersöka sina egna brott helt internt, fullständigt utan Polisen, Domstolars och rättsvårdande myndigheters insyn och tillsyn – och därför kommer sanningen av vad som sker i Sverige sällan fram.

Katolikerna i Sverige slipper bli granskade, och kan komma undan – olikt vad som kommit fram i alla andra länder.

Tänk också på att varje förövare som går fri, kan ha förgripit sig emot tjogtals, kanske hundratals individer, precis som i Schweiz, Tyskland, Frankrike med flera  länder.

Olikt alla andra länder på vår jord så sitter Sveriges Regering och betalar ut stora Penningsummor till Katolska Kyrkan varje år. Man använder skattepengar för att stödja en pedofil och kriminell organisation, som dessutom är det erkänt rikaste religiösa samfundet i hela Världen, och som sannerligen inte behöver några allmosor, i synnerhet inte från Sverige som nation.

Detta sker genom en mycket märklig myndighet som kallas SST, ”Myndigheten för stöd till Trossamfund” och som varje år gör av med ungefär hundra miljoner. Förra året fick Katolska Kyrkan mer än 8 miljoner, enbart i såkallade ”organisationsbidrag” som denna kyrka inte alls behöver. 

Det är väl känt, att flera av SST:s tjänstemän själva är medlemmar i just de samfund de sitter och delar ut bidrag till – med andra ord vad som brukar kallas för Jäv, och som i andra sammanhang är straffbart. Ändå fortsätter miljonrullningen – år efter år efter år – liksom de sexuella övergreppen emot barn och andra individer som inte kan skydda sig eller värja sig emot dessa ”goda kristna” som de kallas…

Som försvar använder man ofta idiot-argumentet att ”Nämen det svenska samhället är så rikt, så vi kan liksom asså vet du vad bara fortsätta kasta ut våra pengar genom fönstret, och fortsätta göda de katolska pedofilerna, precis som vi göder islam och gör allt vi kan för att sprida aggressiv islamism i Sverige…”

Land efter Land… Kontinent efter Kontinent…Och svenska media gör ingenting ingenting ingenting för att undersöka de katolska pedofilernas framfart i Sverige…

Hur länge skall vi låta det fortgå ? Hur länge, frågar jag er – Hur länge ?

Fram till 1873 var det totalförbud på att låta Svenska Medborgare vara med i katolska kyrkan, och det är en lag, som vi här på Hedniska Tankar tycker att man borde återinföra. Om inte annat, så för barnens skull. Det finns bara ett enda sätt att undgå de kristna övergreppen och hela den katolska charaden. Det är att bli hedning. Att låta hedna sig, och aldrig någonsin mer ha något med en kristen kyrka att göra. Du kan enkelt gå ur, genom att använda blanketten här.

Enligt Successionsförordningen från 1810 – en av Sveriges Fyra grundlagar – får Konungen av Sverige, dvs Statschefen inte vara Katolik, utan måste ta avstånd från allt vad katolicism heter. Så har det i princip varit ända sedan slaget vid Stångebro anno 1598, då Karl IX:s trupper besegrade Sigismunds i slaget vid Stångebro utanför Linköping.

Varje sann och patriotisk svensk tar avstånd från Katolicism och Katoliker – som svensk medborgare bör man följa Karl XVI Gustavs exempel – han har ju nu i dagarna regerat i 50 år, mer än någon annan svensk konung före honom – och kunde inte Kungen själv ta ett initiativ för att få katolikernas härjningar i vårt land dokumenterade och undersökta ? Det vore en patriotisk handling…ifall det nu ens skedde…

Det är också ett naturligt krav att LÄGGA NED SST, och SLUTA ge bidrag eller någon som helst form av skattepengar till katolska kyrkan, liksom alla andra kyrkor.

Religion är INTE ett samhällsintresse, och VERKLIG religionsfrihet innebär också FRIHET från religioner som SKADAR SAMHÄLLET – och dit kan både Katolska Kyrkan samt Islam räknas…

Profilbild för Okänd

Det Hedniska Skiftet är NÄRA – Är DU redo ??

av

Snart kommer det oundvikliga att hända. Det Hedniska Skiftet, den tidpunkt då andelen kristna i vårt land kommer att understiga 50 % av totalbefolkningen, närmar sig mer och mer. För första gången på ca 700 år kommer vi Hedningar att vara i majoritet, och den såkallade ”Svenska” Kyrkan kan hälsa hem, en gång för alla. Detta måste rimligen innebära en rejäl attitydförändring, som är helt nödvändig hos dessa störande och gapiga kristna.

  • För det första måste de kristna begripa, att deras snäva samfund inte är ett enda dugg ”Svenskare” än något annat. De har ingen som helst ensamrätt på att företräda Sverige, varken i officiella eller andliga sammanhang
  • För det andra måste de kristna inse, att Polyteism är den enda vägen till Demokrati, och att deras religion i grunden är totalitär och odemokratisk. Att bara tillåta en enda gud och tvinga hela befolkningen att tillhöra en enda religion hör inte hemma i en modern demokrati.
  • För det tredje måste de kristna SLUTA att blanda sig i politiken i vårt land. Kyrkan och Staten skildes åt redan år 2000 genom majoritetsbeslut i Riksdagen, och detta MÅSTE de acceptera.

Deras tid är ute. I morgondagens Sverige kommer det att vara självklart att vara polyteist, i synnerhet om man nu tror, att vårt land skall vara ”Multikulturellt”. Accepterar man multikulturalismen som en sanning, så är obegränsad polyteism den enda vägen framåt.

”Svenska” Kyrkans egen statistik visar att endast 5 563 351 personer var medlemmar den 1 Januari 2023. Detta påstod man skulle vara lika med 52,8 % av totalbefolkningen, som enligt SCB eller Statistiska Centralbyrån uppgick till 10 521 556 personer, oräknat de som uppehåller sig här illegalt, och som genast borde utvisas.

Sedan dess har 53 932 personer avlidit, medan vårt land dessvärre mottagit ett invandringsöverskott på 16 382 personer – helst skulle vi nu ha ett utvandringsöverskott istllet, med tanke på den balkanisering, det befolkningsutbyte och den expotentiellt tilltagande kriminalitet vårt land numera är utsatt för. Man kan också notera att 60 557 barn har fötts under årets första sju månader, dvs fram till slutet av Juli 2023, allt enligt SCB:s siffror. Vi vet att ungefär 70 % av de döda var kristna, enligt statistik från tidigare år, och det finns ingen anledning att anta att denna andel ändrat sig i nämnvärd grad. Det betyder 37 752 färre kristna, men tragiskt nog förekommer fortfarande en ohygglig ceremoni vid namn ”Dop” ännu i vårt land, då man begår rituella övergrepp emot mycket små och späda barn, och tvingar in dem i en religion och ett samfund som de aldrig någonsin valt själva. Dessa skändligheter borde vara förbjudna i lag.

Inte mindre än 44 146 barn utsattes för de här övergreppen och grymheterna förra året, av ett födelsetal på 63 816 personer, vilket motsvarar en frekvens på 69 %.

Givet de 60 557 födda, ger detta oss dessvärre – och sorgligt nog – 41 891 individer som berövats sin frihet, och blivit påtvingade en tro som aldrig någonsin varit deras, och som de själva inte valt. Därmed har 4732 kristna tillkommit under året, som ett resultat av födelsenettot, men glädjande nog har inte mindre än 21 444 individer fattat rätt beslut under Januari – Augusti 2023, och lämnat kristendomen bakom sig, eftersom de tröttnat på den. De har blivit hedningar, helt enkelt.

Därmed sparar de också en dryg miljon kronor per person, eftersom ”Svenska” Kyrkan stjäl ungefär 1,31 % eller mycket mer av varje medborgares inkomst, under en hel livstid – på det mest skurkaktiga och uppenbart kriminella vis – man har dessutom mage att kalla det för en ”kyrkoavgift” när det rör sig om en skatt, och ett rent besnattande.

Endast genom att frivilligt gå ur ”Svenska” Kyrkan kan du rädda dig själv, din familj och dina barn från de här sakramentskade dumheterna, och jag rekommenderar verkligen att du som läser detta gör det fortast möjligt, och LÅTER HEDNA DIG ifall du inte gjort det förut. (klicka på den röda texten här)

Under årets första åtta månader blev också 7 649 personer medlurade av de kristna, och föll offer för deras ränker. Nu får de betala, betala och betala ända tills de dör.

Detta ger en positiv siffra om 13 795 personer i hednandenetto, minus de 4732 från födelsenettot. Således 9063 i plus för Hedningarna – och en klar förlust för de kristna. ”Svenska” Kyrkan kan därmed maximalt antas ha 5 554 288 medlemmar den 31 Augusti 2023 – och samtidigt har befolkningen enligt SCB ökat till minst 10 548 336 personer.

Detta ger oss en andel på 52,6 %, jämfört med 52,8 % vid årets början. Samtidigt vet vi av erfarenheten, att andelen personer som går ur ”Svenska” Kyrkan kraftigt stiger emot varje års slut, inte minst därför att denna organisation ljuger medvetet, och säger att de ”inte kan” låta folk gå ur under månaderna November-December varje år, utan TVINGAR dem att betala, betala och betala ett helt år extra – ett uppenbart bedrägeri, eftersom man faktiskt noterar medlemssiffror för dessa månader också. Det borde vara förbjudet att bära sig åt på det befängda viset, eftersom det juridiskt sett gränsar till brottet ”bedrägligt beteende” eller allmän oredlighet.

En försiktig prognos lyder på att minst ca 40 000 goda svenskar kommer låta sig Hednas i år, samtidigt som de kristna kanske drar med sig ca 9000 själar rakt in i det kristna helvetet och den eviga fördömelsen.

Innan detta årtionde är slut, kommer vi ha en hednisk majoritet i Sverige. VÅRT SVERIGE – inte deras !

VID SLUTET, STÅR SEGERN !

Profilbild för Okänd

Nu är det BEVISAT: Självaste Loke är MÄKTIGARE än den kraftlöse ”Allah”

av

Vi vet alla att det enligt Asatron är så att Loke orsakar jordbävningar. Den kraftlöse semitiske Månguden Allah däremot, kan ingen tro på. Han hjälper ju inte ens de sina, vilket framgår av den jordbävning som drabbade Marocko i veckan. Över 2000 muslimer lär ha fått bita i gräset nära Marrakesh, och deras svage och löjlige gud kunde ingenting ingenting ingenting alls göra för att hjälpa dem. Alltså är det bevisat, att självaste Loke är långt starkare, liksom Åskans Tor, Stormens Odin och andra av naturens krafter…

Loke enligt smidesstenen från Snaptun

Monoteisterna tjatar och lallar om att deras Allah, Jehova eller ”Gud” skulle vara allsmäktig, men detta är svaga, löjliga och inkompetenta gudar som ingenting förmår emot våra. Asatron och naturens krafter kommer ändå segra så småningom, i takt med att Monoteismens gissel försvinner från vår planet. Var så säkra på det !

Man uppgraderade den allmänna hotnivån i Sverige till en 4:a den 17 Augusti, men trots att vi idag skriver den 11 September, eller den 11:e dagen i höstmånaden har Islamisterna, dessa dödens hejdukar, ingenting ingenting ingenting åstadkommit emot oss etniska svenskar, vilket visar vilka klantiga sillmjölkar de allesammans är. Istället är det de själva som får sitt rättmätiga straff av gudarna, och efter 25 dagar har de inte kunnat uträtta något alls.

Nytt för dagen är också att den al-qaida anslutna rörelsen Al-kebab (nej, förlåt vi menar naturligtvis Al-Shabaab) från Södra Somalia – där de fortfarande kontrollerar något fyrtiotal kvadratkilometer – lär ha gått ut och hotat ett antal befattningshavare i den svenska regeringen till namnet. Men inte ens Somalias utrikesminister Ahmed Moallim Fiqi tror på dessa hot – han anser att terroristerna bara vill visa sig modiga inför en internationell publik, samtidigt som de nyligen förlorat många av sina egna.

Kamel-Teglare i Sandaler ! Pyjmas-snubbar med krulligt hår, Somalia-gubbs som hoppar, skriker och slår…

Samtidigt har den svenska Försvarsmakten idag beviljats ett extra anslag på 27 miljarder, och har dessutom så gott som hela NATO bakom sig, utom Ungern och Turkiet. Vilka krafter är det då som kommer vinna i slutändan ? Det finns ingen som helst tvekan om att Polyteismen och Hedendomen kommer att gå mot seger, och att Monoteismen som helhet är en förlorad sak.

Till och med i Radhus-Imamernas Borås kommer nu en dementi från den lokala konsthallen: Islamskritiska konstverk som nyligen skulle totalförbjudas, kommer nu ställas ut i alla fall… Till lokala kultur-sekreterares förfäran…

 

Yeah !

Profilbild för Okänd

Om ÖLETS GUDOMAR….

av

Nu när det sprids så många missuppfattningar på Internet om Asatron- som till exempel om Beyla – en gudinna som inte alls har med biskötsel och mjöd utan med boskap att göra (klicka på den rödmarkerade länken) så kanske det är tid att ta i tu med Ölets Gudomar istället. Nyligen var det Barsmäss enligt svensk folktradition, och så här års skall humlen skördas, medan öl och mjöd med fördel kan bryggas till Höstblot eller Jul.

Men vad menar vi då med ett öl ? Ett äkta öl skall egentligen vara bryggt enligt de Tyska Renhetslagarna, dvs av kornmalt, jäst, humle och vatten – men inget annat. Lika lite som du skulle sätta din lit till inslag från andra religioner eller kulturer när det gäller din egen Nordiska tro eller religion, lika lite vill du väl blanda men i mjödet, eller mänga sådan lort i ölet som inte alls skall vara där. Öl har förvisso funnits i många kulturer – och fortfarande tvistar de lärde om Egyptier eller Babylonier var först – men båda dessa civilisationer bryggde av kornmalt, jäst och vatten – humle var inte introducerat då, eftersom humle bara växer Norr om Svarta Havet och Medelhavet – men alla Indoeuropeiska folk har känt till humlen – den fanns i den Haoma eller Soma som dracks av Skyter, Sarmater och andra, långt långt före medeltiden och någon påstådd ”kristus” – Humlen är inte alls medeltida, som många tror. Man har försökt blanda bort korten, och påstått att den Vediska civilisationen i Indien, liksom Skyterna (sådär 1500 fk) kryddade sitt mältade öl med något annat än humle, och så må det vara – men tar vi med i beräkningen att man hittat fossila öl i Iran, och att en dryck på jäst spannmål eller gröt – mer än 13 000 år gammal – hittats i Monoteisternas påstått ”heliga” land så kommer vi nära sanningen, och sanningen är att öl är en av mänsklighetens första rusande drycker eller stimulantia överhuvudtaget.

Öl kan också göras på mältat vete, råg eller havre – och nuförtiden tillsätter Carlsberg ”råfrukt” eller mältat majsmjöl i icke ringa omfattning till sitt öl, men frånsett tillsatser eller kryddor och frukter, så är ölet alltid mältat, eller gjort på någon form av spannmål. Att inkludera Japansk Saké eller Indiansk Pulque – som enbart innehåller Majs – blir under alla förhållanden FEL, för sådana drycker hör inte till vår kulturkrets. Inte heller kan man inkludera Polynesiernas Kava-Kava eller Islamisternas Kaffe, till exempel, lika lite som Te, för Te är icke öl – även om man kan bli berusad eller uppvisa rusliknande symptom av alla de tre sistnämda dryckerna. Kava-Kava uppvisar dessutom ringa negativa hälsoeffekter, sägs det – och öl har heller inga negativa effekter på hälsan, förutsatt att det njuts med förstånd.

Neues Museum, BerlinIndoeuropeisk Legosoldat i det gamla Egypten dricker öl gjord på jäst Korngröt genom sugrör, i närvaro av sin Egyptiska kvinna och sin son.             (Papyrus från 1300 fk, nu i Neues Museum, Berlin)

Därmed är vi inne på ölets sociologiska och kulturella betydelse. Alla kända mänskliga kulturer nyttjar någon form av alkohol eller andra stimulantia, men nästan lika ofta uppstår missbruk, användning av rena giftdroger och sådant som är direkt hälsovådligt. Förra veckan kunde vi på SVT Rapport höra om en forskargrupp i England, som försöker ta fram ett kemiskt ämne som kan slå direkt mot hjärnbarken, och som ska framkalla en ”fylla” eller en lindrig ruseffekt utan baksmälla eller andra biverkningar alls. Detta ska ske genom att påverka signalsubstanser för hela nervsystemet som GABA – hela vår hjärnbark innehåller fullt med GABA-recepetorer – men Psykologer, Kemister av facket och många andra är mycket kritiska – risken är uppenbar för att det här bara blir en ny sorts amfetamin, någonsorts cannabis eller ännu en industridrog i mängden.

Det är bättre att hålla sig till måttliga doser med Öl – högst två glas om dagen, förutsatt att ölets alkoholhalt understiger 10 volymprocent (det finns undantag, sk”Barley Wines eller konstgjorda, förstärkta öl) och då ska det vara normala dricksglas, inte sejdlar eller literkrus. Man bör nog heller inte göra som en gammal kollega till mig gjorde – vi arbetade sida vid sida i tio år – och beställa in två ”pitchers” på en brittisk gallon vardera – och sedan försöka hävda att detta är ”två normala öl” – det blir ungefär 9 liter, och det bryter garanterat emot varje känd ”tvåölsregel”.

Det finns alltid Drognissar, Fornsedare, rena missbrukare och andra som vill använda historien för att legitimera sitt eget missbruk, eller intala andra att Ayahuasca, hasch, spindelskivlingar eller hart när vilken giftig växt ur naturen som helst skulle vara ”välgörande” fast alla de här drogerna de häver i sig är garanterat skadliga – och de här personerna vet dessutom om det ! Gå aldrig någonsin på ”Blot” eller ”gille” eller något liknande med personer som säger att de följer ”forn sed” eller är med i sådana samfund – det kan sluta mycket, mycket illa… Ofta vet du inte vad de här personerna kan peta i dig, eller få för sig att ”bjuda” på utan att du själv märker det – Väldigt många personer i vårt land har fått dåliga erfarenheter av ”Samfundet för Forn Sed”. Bevisen har hopat sig under en lång följd av år. VARNINGARNA gäller fortfarande…

 

Alltid finns det dem, som mänger men och sjukdom i Mjödet. AKTA ER för att ha med ”Forn Sed” att göra…

Mjöd kan också kulturellt sett räknas till de sanna ölen, även om mjöd görs på blott honung, jäst och vatten – och utan någon malt. Historiskt sett finns även mölska, en blandning av öl och mjöd. Låt oss sluta vår inledning med att citera Sigdrifumáls sjunde och åttånde strof  i Nils Fredrik Sanders översättning:

Ölrunor skall du kunna,
om för annans kvinna,
väl trodd, du vill trygg vara;
å hornet skall du dem rista,
å handen baktill,
och märka nageln med Naud.

Du skall bägarn signa,
hafva blick för fara
och lägga i brygden en lök;
då vet jag det,
att dig varder aldrig
mjöd till men blandadt.

 

Ölets Gudomar A-Ö

Abundantia

Abundantia, Överflödets gudinna för de hedniska romarna, hade sin motsvarighet i en walesisk gudinna vid namn Habonde. Hennes symbol var Ymnighetshornet, fyllt med säd och frukter i båda kulturerna, och traditionellt skall det ha firats en festival i Wales på den första måndagen i Juli, då man burit runt mat och fyllda ölstånkor med 8 månader gammalt öl, som bryggts under November, och den tid som hos oss motsvarar Alvablotet. Habonde eller Abundantia är egentligen samma gestalt som Nordbornas Hel eller Gerd, den gamla jord- och ölgudinnan.

Abundantia eller Habonde har fått ge namn åt ett modernt Engelskt ”Barley Wine”

Arnementia

Arnementia var en romersk-keltisk vattengudinna, vars namn sägs betyda ”hon som lever i den heliga lunden” och som dyrkades kring staden Arnementum, som idag heter Buxton, och ligger i Darbyshire, Storbritannien – än idag en stor ölstad… Gott vatten har alltid varit en förutsättning för att göra gott öl. Buxton brewerys produkter säljs även i Sverige..

 

Ashnan

Ashnan eller Ezina var Sumerernas sädesgudinna, som bevisligen var dyrkad i sammanhang som hade med öl att göra redan för 6000 år sedan. Hon och hennes bror Lahar, boskapsguden, råkade en dag dricka sig fulla på öl enligt myten, och kunde därför inte tjäna Enlil, Sumereras motsvarighet till Oden. Underligt nog är Byggve en manlig sädesgud i Norden, medan hans syster Beyla står för Boskapen – och dessa två är tjänstefolk i Asgård eller gudavärlden, precis som i den sumeriska myten – enda skillnaden är att de båda gudomarnas kön har blivit omkastade…

Det ölades friskt redan för 5000 år sedan… gack även du och gör sammalunda !

Bes

Bes var en gud från södra Egypten – ursprungligen med Lejonansikte, eftersom ordet ”Bes” lär betyda Lejon på Nubiska. Så småningom, eller sådär 1500 år före vår tideräkning, avporträtterades han som en fet dvärg med skägg – och blev en gud för hushåll, hem och härd, ett slags skyddsande och dessutom ansvarig för familje-lyckan och fruktbarheten i hemmet. Kanske var det också därför som han sågs som en väldig öldrickare, och även avbildades på ölmuggar och dylikt. Ön Ibiza ska faktiskt ha fått sitt namn efter honom, när Fenicierna kom dit sådär 600 år fk och än dag pryder han ölflaskor från mindre specialbryggerier.

Bes i tidig och sen avbildning med en modern öletikett i mitten

Byggve

Byggve, kornguden – som är döpt efter Bjugg – ett annat namn för Korn – står mer än andra gudar i Asatron för ölets viktigaste beståndsdel, maltet. Berömda är de fyra strofer i Lokasenna eller Oegirsdrikkja där Loke hånar honom, och Byggve säger sig vara stolt över att alla Vaner och Asar dricker öl. Han var också känd hos Anglerna i England, och går antagligen tillbaka till förkristen tid. Efter kristendomens införande blev han ”John Barleycorn” eller en personifikation av själva växten korn, och som ”Frejs örontasslare, som gnäller i kvarnen” finns han med i Lokasenna – vilket tyder på hur gammal denna symbolik är. Hans angelsaxiska namn var Beowa

Byggve, från ett modernt ölunderlägg

Ceres

Ceres, den romerska åkerbruksgudinnan har gett namn till spanskans ord för Öl, Cerveza. Hon kallades Demeter hos grekerna, och är kanhända ett annat namn för jordgudinnan, till vars ära de Eleusiska mysterierna firades – dessa var också en ölkult. Hennes namn kommer egentligen från den indoeuropeiska ordroten för vårt ord ”kärna” – det är ju kärnan i sädeskornet man vill mälta, och därigenom komma åt. Ceres kult var mycket firad och invecklad, och fortsatte långt in på 500-talet, hundratals år efter det att Rom påstods ha blivit kristet, vilket det alltså inte alls var. Cerealia är numera det latinska namnet för sädesslag eller produkter som innehåller öl, bröd eller pasta. Cerealia festen firades den 19 april, medan Grekerna firade Kore och Demeter den 21 Mars och 21 Maj, medan 29 Maj och 18 September, medan Thesmophoria, höstens stora ritual och öl- samt grisfest, firades den 27 – 29 Oktober – så öldrickarna kan ära Ceres nästan när de vill och behagar…

Ceres tillhör de mest populära bryggerinamnen i Danmark, såväl som annorstädes…

 

Crom Cruach

Crom, vars namn betyder ”den böjde” och är samma ord som vårt ”krum” på svenska var en Keltisk korngud – kornets ax böjer ju sig när det är moget – och den närmaste motsvarigheten till Byggve eller John Barleycorn på Irland och annorstädes. Han associerades också med underjorden och firades i Hunddagarna eller Rötmånaden, då kornet var moget. Hans gudabild – i guld – lär ännu ha stått på flera ställen runt Irland under 1000-talet, trots att landet påstås ha varit kristnat flera årtionden tidigare, vilket alltså inte stämmer. Han var även känd som Crom Dubh, den mörke böjde, och hans festdag var första söndagen i Augusti eller sista söndagen i Juli – och altaren till honom lär ha stått kvar ända in på 1800-talet.

Enkidu

Vildmannen Enkidu förekommer i Gilgamesh-eposet från det gamla Sumer och staden Uruk, sådär 2120 år före vår tideräkning. Enkidu är ursprungligen föga mer än ett djur, men genom att älska med tempelhoran Shamhat (vars namn betyder ”den läckra”) och dricka massor av öl, får han mänsklig gestalt och blir hjälten Gilgamesh trogne vän och vapendragare. På den andra lertavlan i kilskrift i denna berättelse står det skrivet:

Då lät de sätta fram mat för honom och ställde fram öl till honom, men han visste inte hur man åt bröd, och hade inte lärt sig att dricka öl. Men skökan talade till honom och sade: Ät av maten, Enkidu, för endast så kan du överleva – och drick av ölet, vilket är en god vana. Enkidu åt därpå tills han var mätt, och drack hela sju krus av öl. Då blev han mäkta glad och nöjd och började sjunga. Han var lycksalig och hans ansikte lyste över dem. Så tvådde han sin ludna kropp med vatten och smorde den med olja, och därpå förvandlades han till en människa. Han klädde sig så, och framstod som den störste av krigare.

Allt detta kan alltså hända, ifall man dricker öl i en verkligt skön kvinnas sällskap. Enkidus festdag lär vara den 12 Januari, och det är väl en god ursäkt för att fira just detta datum så god som någon.

Enkidu och Samhat enligt en modern illustration

Gabija

Gabija eller Gabjauja är den Litauiska sädes- och jordgudinnan, som påminner om Ceres eller Hestia, gudinnan för hemmets härd i det Gamla Rom. Precis som man drack ”Eldborgs skål” till heder för Gerd, den givande jorden i delar av vårt eget land, hedrades hon långt fram i tiden och långt in på 1900-talet med öloffer ute på den Litauiska landsbygden. Hennes fest inföll på hösten och sammanföll med skördandet av kornet i slutet på Augusti eller början av September. Namnet Gabija eller ”den givande” är ganska vanligt förekommande bland kvinnor i dagens Litauen.

Gambrinus

Gambrinus eller Jan Primus är en legendarisk ölbryggare och öldrickare från Belgien, som ofta identifieras med Johan den förste av Brabant, som på oriktiga grunder anses ha uppfunnit ölet enligt de kristna, fast det är avsevärt äldre. Inte mindre än tre krogar i Sverige, och åtskilliga ölmärken världen över är uppkallade efter honom. En av Karl den Stores munskänkar på 800-talet skall också ha hetat Gambrinus, och andra anser att namnet skall vara en förvrängning av Latinets “ganeae birrinus,” vilket skall betyda öldrickare, rätt och slätt. Gambrinus födelsedag firas den 11 april, och på Irland firar man Gambrinus afton den 18 april.

Skylten till ölkällaren Gambrinus i Lund är med rätta berömd (Bildkälla: Sydsvenskan)

Goibniu

Goibniu är kelternas Smidesgud, som är en motsvarighet till den Nordiske Völund, Mästersmeden. Förutom smide sysslar han med ölbryggning, och använder stora kopparkittlar av ett slag som också stod uppställda i Irlands hedna tempel. En del menar att han har utveckalts ur Gabija, den Litauiska jord- och ölgudinnan. Goibniu sägs kunna bereda ett öl som skänker odödlighet. En fest till hans ära, Fledh Ghoibhnenn, hålls varje år den 7 Juli.

Gunnlöd

Gunnlöd, Suttungs dotter, var Skaldemjödets väkterska enligt Eddan. I Hnitbergs inre bevakade hon de tre kittlarna Bodn, Sodn och Odröder, alltså Mältpannan, Sjudpannan och Jäskaret. Oden kom till henne förklädd, och tömde de tre kittlarna i tre väldiga drag, innan han flög bort från henne i en örns gestalt. Ett bra exempel på myten om henne, väl återberättad, finner ni här. Gunnlöd firar namnsdag den 1 Juni, och då kan det vara bra att fira henne i mjöd eller veteöl. Mera om henne finner ni på länken här, men underligt nog har inga moderna bryggare döpt någon av sina brygder efter henne.

Oden och Gunnlöd enligt Lorentz Frölichs uppfattning

Hephaistos

Hephaistos, den grekiske smidesguden, motsvarar kelternas Goibhniu eller Asatrons Völund, och var enligt en del källor inte bara smed, utan också bryggare. Han är nuförtiden mest ihågkommen för sin huvudsyssla, men det är betecknande att han – som så många indoeuropeiska smidesgudar – också fått syssla med öl, kanske därför att smederna behövdes för att framställa bryggkittlar.Romarna firade Vucanalia den 23 April, vilket kan vara ett så gott datum som något för att fira honom.

Icovellauna

Icovellauna var en keltisk vattengudinna, som också associerades med ölbrygd, liksom Braciaca, Sequana, Aventia, Bricta och Nemetona, som alla dyrkades vid lokala källor och brunnar – tempel för Icovellauna har hittats i Metz, Frankrike och hennes festdag skall vara den 2 Mars – mera om henne och rusets gudinnor finner ni här.

John Barleycorn

John Barleycorn är en lätt förkristnad, Engelsk upplaga av Byggve, Bjuggens eller Kornets gud i Asatron. Ursprungligen hette han Beowa, liktydigt med vår Byggve, men i senare eneglska folkballader från 1500-talet och vidare framåt skildras hur Kornet skördas, mältas och förvandlas till öl, bröd eller whiskey, allt med gudomens snara bistånd och hjälp. Robert Burns, den skotske poeten, har gjort en sång om honom, och ett otal olika versioner, pubar och öl har också uppkallats efter vad som egentligen är Asatrons Byggve.

En ”ölgud” från det moderna England, anno 2019

Kalevala

Det finska nationaleposet har mycket att säga om det första ölets tillblivelse. Inte mindre än 400 rader handlar om hur det första ölet skapades, men bara 200 rader om hur universum skapades överhuvudtaget, vilket klart och tydligt visar vad Kalevalas diktare prioriterade här i tillvaron. Osmotar, en av Pohjolas döttrar i nordens dödsrike, skapade det första ölet efter ett recept, som till fullo återges, och som i Engelsk översättning lyder:

“Takes the golden grains of barley,
Taking six of barley-kernels,
Taking seven tips of hop-fruit,
Filling seven cups with water,
On the fire she sets the caldron,
Boils the barley, hops, and water,
Lets them steep, and seethe, and bubble
Brewing thus the beer delicious,
In the hottest days of summer,
On the foggy promontory,
On the island forest-covered;
Poured it into birch-wood barrels,
Into hogsheads made of oak-wood.”

En snövit ekorre och en vessla hjälper också till genom att hämta en grankotte respektive björnars fradga till brygden, men jäser gör det först när ett honungsbi hämtar nektar från en fjärran ö, där en jungfru sover. Humle omnämns uttryckligen i dikten, vilket visar att humle inte alls kom till Norden med kristendomen, utan var känt här långt långt före dess. Hela den 20e runosången, där ölets ursprung beskrivs, kan läsas här.

Osmotar öladottern, enligt en modern illustration

 

Kurmilinos

Kurmilinos hette en ölgud bland de forntida Trakerna – grekerna ansåg att han var Solguden Apollon i en annan form, men en mängd personnamn som Curmillus, Curmissus eller varianter därav skall ha anknutit till sädesslaget Korn, och man gissar att dessa personer var ölbryggare – namnet skall ursprungligen komma från ett Pannoniskt eller centraleuropeiskt ord Curmi-Sagius eller ”Ölsökaren” – han som hela tiden letar efter gott öl. ”Korma” – vilket också kommer av samma ordrot som vårt ord ”korn” var för övrigt det Keltiska ordet för ”öl”.

Medb

Meḋḃ, Meaḋḃ; Meadhbh, Méabh, Medbh eller Maebh har et tnamn som är närbesläktat med ”mjöd” och skall betyda ”hon som berusar” på Gaeliska. I senare myter omnämns hon som drottning över Connacht, men ursprungligen var hon en gudinna som räckte mjödbägaren till den som skulle bli kung. Även Shakespeares ”Queen Mab” eller Älvadrottningen kommer från samma källa. Hon beskrivs som blond och var nog från början samma gudomlighet som Gerd, jordgudinnan. E hel del platsnamn på Irland är också uppkallade efter henne, till exempel Ballypitmave, Baile Phite Méabh, ”Byn vid Medbs Fitta” i ordagrann översättning, liksom Boith Mhéabha, Medbs Bodar. Medb sades kunna löpa och springa fortare än en häst, och gav sina många älskare ett skönt rus, liksom det bärnstensfärgade ölet. Hennes festdag infaller vid Beltane eller Valborg, 30 April

Nephthys

Nephthys var en fornegyptisk gudinna, som omnämns redan i Pyramidtexterna för över 5000 år sedan. Hennes namn betyder ”husets härskarinna” analogt med Freja, som betyder samma sak; och hon var gudinna för hälsan, natten, mörker, gudstjänster i tempel men också över öl, och enorma mängder av drycken ansågs som lämpligt att konsumera vid varenda högtid, som skulle hylla henne. Förutom det var hon syster till Isis, Sets följeslagerska och gemål till Horus, bara så att ni vet.. På sit thuvud bar hon vanligen ett hus i miniatyr, samt en korg – alltsammans kunde möjligen göra tjänst som en ölkruka.

Ninkasi

Ninkasi var de gamla Sumerernas ölgudinna, från sådär 2800 år före kristus om vi ser till de skriftliga källorna. Hon var dotter till jordguden Enki och född ur källornas sprudlande vatten, för att ”glädja hjärtat” och ett särskilt öl, kallat Kurunum – i vilket vi ser vårt ord för ”korn” var tillägnat henne. Ölrecept med gudinnans namn fanns redan för 3800 år sedan, och i ”Hymnen till Ninkasi” kan vi läsa: ”Du är den som häller upp det sprudlande ölet, så att det strömmar ut i ett väldigt flöde, större än både Eufrat och Tigris”. Nuförtiden har hon förstås fått bryggerier uppkallade efter sig, och hennes fest lär ha firats den 23 September, vilket ganska väl sammanfaller med den tyska Oktoberfesten, innan Oktober månad börjar.

Modern bryggerisymbol som hyllar Ninkasi

Osiris

Osiris, den Egyptiske döds- och vegetationsguden, var också en ölgud, och liksom Bes bryggarnas beskyddare i det gamla Egypten. Framförallt var han en gud för det spirande vetet, och på åkrar tillhörande varje Osiris-tempel växte gröda som man sedan gjorde öl av. Nephtys, som ju var en ölgudinna var för övrigt hans syster, och förutom att beskydda ölet var Osiris den store domaren i underjorden – han påminner snarast om den Nordiske Frej, som ju bodde i Alvheims underjordsrike och som också var en åkergud. En stor Osiris-fest till minne av hans återuppståndelse från de döda – tack vare hans maka Isis, som samlade ihop alla de kroppsdelar den onde guden Set spritt över Världen, när han dräpte guden – förutom Osiris penis – den antog ungefär som Frejs heliga lem leva sitt eget liv  – skall ha firats den 20 Januari, och för övrigt hedrade man honom på den 14 Juli, som antogs vara Osiris födelsedag, liksom den 2 September, då det var dags för skörd och ännu en hejdundrande Osiris-fest. Det första ölet i världen skulle också enligt Egyptierna vara Osiris skapelse.

”Upp flyger falken – liksom priset på Öl och Brännvin !”

Pekko

Pekko, även känd som Pekka eller Ukko-Pekka, var finnarnas och esternas motsvarighet till Frej. Han har dyrkats långt in på 1900-talet av finsk-ugriska stammar i Ryssland, och är i synnerhet en gud för bryggandet av öl, sakku, kilju och andra liknande drycker på Ölbas. Han har firats både vid Vappu (det finska Valborg) och vid Midsommar, och ansågs också under 1500-talet vara Karelarnas huvudgud. Man ärar honom även vid den äktfinska Kärringkånkarfestivalen, då vinnaren kan få sin hustrus hela vikt i öl…

Nå Jummalauta !

Radegast

Radegast, en slavisk och tjeckisk gud, var gud för gästfriheten och alla gästers rådare, vilket hörs på hans namn. Han lär ha skapat det första ölet, och Adam av Bremen nämner att han dyrkades av slaverna i staden Rethra, någonstans i Mecklenburg, i synnerhet på den 12 November, då hans festdag inföll – troligen var det en fest, liknande vårt Alvablot. Obotriterna och de andra slaviska stammarna vid Östersjöns kust kände också till honom, och hans dyrkan upphörde inte där förrän långt in på 1100-talet. Tjeckerna tror enligt en sen legend att han dyrkades på berget Radhost i Mähren, till dess att de förbannade kristna fridstörarna ”sankt” Cyrillos och Methodios kom dit för att skövla och slå sönder hans tempel, till hela folkets avsky och synnerliga nöd. Där har hans bildstod nu rests på nytt, vilket är en senkommen hämnd, och en triumf för den lokala hedendomen. Ett helt tjeckiskt bryggeri är också uppkallat efter honom.

Att Radegasts bildstod rests på nytt i Mähren innebär en SEGER för de lokala öldrickarna och Hedendomen !

Raugapatis och Ragutiene

Raugapatis, eller Råge-far samt Ragutiene, Rågkvinnan är två litauiska gudomar. Raugapatis beskyddar inte bara den växande rågen, utan är jäsningens upphov och gudom, medan Ragutiene eller Råg-tjänarinnan är en ren ölgudinna och öledeja, som trivs med mjöd och fyllda horn. Dessa äras vid höstdagjämningen, då det är rätt tid att fira dem. Som nästan alla hedniska ölgudomligheter har också moderna bryggerier och ölmärken uppkallats efter dem. Raugapatis var också känd som Ragutis, råg-guden – motsvarande Byggve.

Modern ölflaska med Ragutienes bild

Seonaidh

Seonaidh var en skotsk variant av Ägir eller kelternas Mannan MacLler, den store ölbryggaren i havet. Han kallades också Shoney, och dyrkades långt fram i tiden genom att man vadade långt ut i havet med ett ölhorn, och offrade till honom vid Allhelgona, All Hallows eller Alvablot för mycket öl och god årsväxt. Han dyrkades också på Isle of Man, på Irland, ön Lewis och Hebriderna.

Ännu ett bryggeri som hyllar en hednisk gudom !

 

Siduri

Siduri var en mindre känd gudinna i det gamla Sumer. Hon beskrivs som en ”öldeja” och hade alltså till uppgift att skänka i öl. Hennes krog troddes ligga bortom Oceanen och vid världens kant, och olikt andra öldejor skulle hon ibland vara beslöjad. En del anser att hon var ett annat namn för Ishtar, aftonstjärnan – vid vilken även Freja var uppkallad. Hon nämns också i Gilgamesh-eposet och hennes namn lär antingen betyda ”ung kvinna” på sumeriska, eller ”hon är mitt beskydd” på akkadiska – i varje fall är hon ytterst frikostig, när det kommer till öl.. Hon skulle bland annat ha firats vid det sumeriska nyåret, 7 Oktober

Siris

Siris var en annan ölgudinna från Mesopotamien, som också sätts i samband med Ninkasu. Hon hade ingenting att göra med själva ölförsäljningen eller utskänkningen som Siduri, men ägnade sig åt ölproduktion och rus, vilket alltså var hennes två viktigaste arbetsområden. En del källor säger att hon ersattes av Ninkasu, en annan att dessa två gudinnor och Siduri borde dyrkas samtidigt, från Korn till Ölbägare, således. Hennes festdag inföll vid 21 Mars, då man höll en fest för Kornskörden, kallad Akitu. Akitu-festivalen är också en nyårsfest som varar i 12 dagar, och som fortfarande firas efter mer än 4200 år av dokumenterad, levande tradition. Inte ens Islam har lyckats utrota den, vilket är ett bevis så gott som något på både Siris och ölets styrka och betydelse för mänskligheten.

Ett modernt mikrobryggeri har börjat hedra Siduri med Sol-Runor och andra runtecken i sin logotyp – vilket har mer med Asatro än det gamla Mesopotamien att göra…

Sucellus

Sucellus var dyrkad bland Kelterna, i synnerhet i Lusitanien eller på den Pyreneeiska halvön. Han avbildas som en gammal man med en rutig keltisk pläd över höger skuldra, och vad som verkar vara en ölbägare eller en öltunna på en lång stång. Han var också en gud för skogsmarker, skörd och äring och lär alltså ha fyllt samma funktion som Yngve-Frej. Hans hustru var Nantosuelta, vars roll och funktion liknade Gerds. Han dyrkades också hos legionerna i Germanien och Elsass under Romersk tid, och blev flitigt avbildad till och med så långt bort som i Eburacium eller York – och tillsammans med frugan sörjde han för välmåga och öl i vart hem och hemman, vilket torde vara av värde än idag och glädja vem som helst. Man har föreslagit att han skulle firas med extra hängivenhet till den 19 och 21 Juli, då Rom intogs av Gallerna, 390 fk.

Ägir och hans nio döttrar

Ägir, den Nordiske Havsguden hette Mannan Mac Ller bland Kelterna på de Brittiska öarna, och Shakespeare skulle med tiden förvandla honom till Kung Lear, med endast tre döttrar istället för nio. Alla vet att Ägir är den väldigaste av bryggare, och att Tor for till jätten Hymer för att hämta den största bryggkittel som alls går att finna, det vill säga själva himlavalvet. Ägirs salar finns på havets botten, och där lär ölet aldrig tryta, vilket de som kommer dit nog skall bli varse i sinom tid. Man har sagt att Ägirs döttrar också är desamma som Heimdalls nio mödrar, eller den uppåtstigande solen som föds ur havet. Olika listor finns i Eddan vad beträffar vågdöttrarnas namn, men alla är ense om att de hjälper till vid själva bryggandet, och kanske också vid iskänkningen. Berömt är med rätta Ägirs gille, som skildras i Lokasenna, och där alla gudomar utom Sigyn, Lokes kuschade hustru var närvarande. Man har sagt att vågdöttrarna ännu hedras på Hebriderna den 3 Mars, och att skålar och horn fylldes av sig själva i Ägirs salar.

Så skapas ett riktigt gott öl – Se och Lär från bilden !!