Etikettarkiv: Nordiska Asa samfundet

Profilbild för Okänd

Hedniska Tankars ÅRSKRÖNIKA 2024

av

Årskrönikor är ju legio såhär års, eller allmänt förekommande. Varje år sedan 2014 har Hedniska Tankar funnits här på WordPress, och före det på en hel del andra sajter – vårt Hedniska Bloggande sträcker sig mer än tjugo år tillbaka i tiden, och fortfarande är vi verksamma som en av de allra största bloggarna om Hedendom och Asatro överhuvudtaget i Sverige, ja större än många enskilda samfund och föreningar som publicerar egna hemsidor för den saken. Som vanligt kan vi presentera utmärkta siffror för det år som gått genom WordPress.coms statistikfunktioner, men tyvärr ser vi att vårt antal av besökare gick ned under förra året.

 

 

Utbytet av vår läsekrets har fortsatt, och den vackra sinus-kurva som vi noterade i årskrönikan för 2023, gick inte vidare uppåt. ”Fornsedare”, flummare och andra oseriösa vrak, inklusive våra läsare i USA – som vi faktiskt ville bli kvitt – till den största delen – försvann – och vi fortsätter skriva nästan uteslutande på svenska, även om vi behärskar engelska, tyska och andra språk – för en hedning måste i dagens Värld vara flerspråkig och inte bara enspråkig eller tvåspråkig. En globaliserad kultur, där alla människor tvingas till att tala Donald Trumpsk amerikaniserad Engelska vore det absolut värsta, som överhuvudtaget kunde tänkas hända för kulturen i Midgårds dalar, och den amerikanisering och Mellanöstern-ghetto-mentalitet som råder i dagens Sverige vill vi bekämpa av alla krafter.

Från en blygsam början med cirka 30 000 enskilda besökare år 2015, steg antalet enskilda besökare till exakt 104 169 under rekordåret 2019 – och 2020 var det också över 100 000 personer från hela Världen, som under loppet av ett års tid besökte denna sida.  Under 2022 däremot, hade antalet enskilda läsare minskat till 38 665, men 2023 steg läsarantalet kraftigt till 53 751 personer, alltså enskilda IP-adresser, inte ”enskilda klick” eller personer som kanske ”av misstag” gick in på sidan.

Förra året, 2023 minskade däremot antalet läsare till 23 854 personer – så 2023 års uppgång blev tyvärr inte stadigvarande, utan byttes ut emot en minskning.

Förstod alla dessa läsare och läsarinnor (nej, något tredje gives fortfarande inte !) alls vad de läste, och vad blev egentligen resultatet ? Kanske bäst att stanna upp och tänka efter ett slag..

Man kunde fråga sig, om en blogg kring detta med Hedendom, Humanism och Asatro (men i-n-t-e New Age, falsk ”forn sed” eller andra förvanskningar) med syftet att skriva och rapportera om ”udda” ämnesområden och livet i allmänhet, sedd från en svensk horisont alls kunde väcka ett så stort intresse, hela Världen över.  Att 23 854 personer alls engagerat sig, är ju faktiskt glädjande, men det finns vissa baksidor, som i år liksom under 2023 och tidigare tycks vara oupplösligt förenade med varje försök till yttrandefrihet i landet Sverige.

Sedan 2014 har Hedniska Tankar fått motta inte mindre än tre mer eller mindre klara mordhot, samt – under 2023 – en polisanmälan, ifall nu någon råkar undra, eftersom det gällde en person som ägnade sig åt vad som även Svensk Polis medgav var olaga hot. Dock tog vi inte detta fall till domstol, och lade ingen tid och energi på att driva det vidare – antalet hot emot yttrandefriheten i vårt samhälle ökar ständigt.

Vi har blivit föremål för hackers – också i form av kollegor på ”vanliga” arbetsplatser, DOS-attacker, attacker riktade personliga Google-konton och annat – fråga mig inte HUR vi kan veta detta, eller om detaljerna, men vi vet och förstår mycket väl, vem eller vilka som legat bakom dem. Huvudsakligen består de här personerna av den ”ful-svans” till ett Asatrosamfund som kallar sig Nordiskt, samt förstås de alltför många ”fornsedarna” och vad de ägnar sig åt. Utåt sett uppvisar de en ren och legal verksamhet, och de har snyggare och flashigare Internet-presentationer, javisst – men de som känner dem väl och vet vad som förisggår i deras inre krets, kommer att inse en hel del.

Vi skulle vilja beteckna båda Samfunden som sekt-liknande, men som vi ofta sagt om de kristna, en annan stor Öken-religion från Mellanöstern och vissa andra religioner, politiska livsåskådningar med mera, så finns det mycket, mycket värre exempel här i Världen.

Man kan jämföra ”fallet Hedniska Tankar” med DN-journalisten Clas Swahn (nej, jag tänker av förklarliga skäl inte länka till alla källor den här gången) som också blivit föremål för liknande saker, då han undersökt marginella företeelser i samhället, UFO:n, osannolika händelser och andra gåtfulla fenomen, som visat sig bero på helt naturliga saker – och dessutom skrivit hela böcker om sekter i Sverige – bland annat.

Karta över Hedniska Tankars spridning över Världen, 2024

Men, trots allt detta fortsätter vi – våra fiender har inte lyckats driva bort oss från Internet, inte lyckats stoppa vår Hedendom och Humanism.  ”Hedniska Tankar” har letat sig in nästan överallt, men vår spridning över Världen är nu mindre än förra året. Vi har nästan helt tappat vår representation i Afrika – den allra fattigaste Världsdelen, på Grönland, i Litauen och Vitryssland, samt såklart i de flesta muslimska länder och delar av Latinamerika, där det finns för mycket katolicism. Där finns kanske inte plats för något självständigt tänkande, eller också är det så att befolkningen i dessa riken och länder har fullt upp med att försöka överleva för dagen och stunden, och helt enkelt har bättre saker för sig – och därför borde vi kanhända gratulera dem…

 

De tio största Läsarnationerna för Hedniska Tankar, 2024

 

Precis som förra året är det Sverige, USA och Norge som leder i antalet enskilda läsare (inte i antalet ”klick” eller IP adresser). Gudarna ske lov och pris har de amerikanska läsarnas antal drastiskt minskat, liksom deras procentandel – det gäller för oss Svenskar, Européer och Nordbor att BRYTA Usas kulturella dominans på nätet och i Världen. Därefter kommer som vanligt Finland på fjärde plats, inte oväntat, eftersom mer än en miljon Finländska medborgare fortfarande talar, läser och skriver svenska i någon form, trots ”Sannfinländare” och annat patrask i Finlands Riksdag, som försöker förstöra de historiska band, som hållit våra länder samman genom årtusenden.

Ryssland var det femte största landet under 2023, men har nu fallit till åttånde plats, med enbart 71 läsare. Det är vi tacksamma för. Under nuvarande politiska förhållanden, kan vi inte längre ha något med Ryssland att göra överhuvudtaget, och Hedningarna där får klara sig utan vår hjälp – i väntan på att tiderna blir bättre för oss alla. Danmark var sjätte största läsarnation under 2023, men har nu fallit till nummer sju, med 97 läsare. Däremot går vi framåt i Tyskland, som ökat från 137 till 157 läsare, och så även i Frankrike – som inte alls fanns med på listan 2023 – men som förekommit under denna bloggs hittills bästa år, 2018-2020. Orsakerna till detta är okända, och kan bero på rena tillfälligheter. Kina har försvunnit från listan, medan Nederländerna har kommit in på plats nummer nio, och Spanien har sjunkit i placering till nummer tio, från att ha varit uppe på 194 läsare.

I fallet Kina beror det nog på Kinesiska myndigheters intresse för länder i Väst helt allmänt, men man måste vara medveten om, att det i Katalonien med omnejd finns de som intresserar sig för de gamla Västgoterna och de Hedniska kontakter man haft med Norden, och i Nederländerna finns faktiskt Asatrogna samfund – Asatron är spridd över hela vår Värld, och till stor sorg för de som aktivt försöker bekämpa den, som exempelvis ”Svenska” Kyrkan här hemma i Sverige och vår Statstelevision SVT – som intar en extremt fördomsfull och fientlig hållning – så håller vi ut, överallt där vi finns.

Ni kan ändå inte stoppa oss, kära Monoteister och Anti-Humanister på SVT, DN och SvD – ja nästan hela Sveriges journalistkår, kristna fähundar, brödskribenter och ni som ”sålt ut” vårt land till islam… ! Vi däremot tjänar inga kommersiella intressen, och är i många hänseenden – inte minst ideologiska – mycket mer oberoende än vad ni någonsin varit, eller kommer att vara.

 

 

Ser man till det totala antalet visningar, är denna blogg nu farligt nära att gå UNDER siffran 50 läsare per dag – och om det upprepas under flera månader i sträck under 2025, anser vi det knappast vara mödan värt att skriva fler nya inlägg – då får den här bloggen och dess tre medarbetare gå vidare till andra verksamheter, på det att vi måtte kunna fortsätta bekämpa de totalitära krafterna i Världen – och fortsätta verka för Asatro, Hedendom och Humanism, med fredliga medel som inte skadar någon.

Vi tror på yttrandefrihet, men inte på vinklande, fake news eller de som ständigt går Monoteismen till handa. Ett visst Asatroget samfund i Sverige har utropat 2025 till Tors år – men vi helgar det åt Oden, runornas och kunskapens gudom – och fortsätter i sådan anda – tills att vi stupar, tills att vi dör – och av förklarliga skäl inte är i stånd att producera något nytt material !

 

Kampen går Vidare !

Profilbild för Okänd

Pouge Mahone till 2024…(Del 2)

av

Det är dags för ännu mer Hednisk central-lyrik och frivers. Häromsistens – se tidigare inlägg från 27 December 2024 – hyllade vi den Irländske sångaren Shane McGowan med en sångtext, och eftersom  den svenska ungdomen samt övriga som finns i landet väl super tills ögonen blöder – precis som vanligt – skall vi publicera en Hednisk Slagdänga med Förklaringar, kring vår egen försvunna ungdom, flydda hjältedater och annat mera… Allt som nämns i den är inte nödvändigtvis sant, men avspeglar kanhända sanningen i en värld som vår, detta Midgård som också innehåller Svitjods sorgedalar…

* – tecknen i sångtexten här nedan, markerar små FOTNÖTTER som ni kan läsa allra sist – ifall ni tillhör dem som ingenting förstår, ingenting kan eller ingenting vet… liksom reportrarna på DN, SvD, SVT och hela Sveriges såkallade ”journalist-kår”…

 

 

 

 

At the Sickbed of Cu Chulainn*

Fridegård* and Evert Tau-be* are singing by your bed                                               
and Eir* stands at your head.

There are devils on each side of you
with bottles in their hands
And it’s one more drop of BRÄNNVIN !*
and you’ll dream of foreign lands

As you got beat up  in Frankfurt
and you fucked whores down in Cologne
And you heard the Wild Hunt’s* death train
as you lay there, all alone.

Bob Dylan brought you whiskey
in a brothel in Madrid
And you decked a German skinhead,
who was cursing all the yids.

At the sick bed of Cu Chulainn
Where no one says a prayer
And the Gods are rattling at the door
And Loki’s* in his chair.

And by London Euston Station*
you kept asking for a stout
but the wouldn’t give you service,
so you knocked their windows out

But they took you off to Turner Street*
and kicked you in the brains
so you walked right in through a bolted door
and did it all again…

At the sick bed of Cu Chulainn
Where no one says a prayer
And the Gods are rattling at the door
And Loki’s in his chair.

De kristna Prästerna: Ge ett bidrag till den NÖDSTÄLLDA Svenska Kyrkan, och de stackars, stackars kristna i Syrien, som fått sin JULGRAN nedsågad…

Den Ukrainske Flyktingen (Hos de etniska svenskarna): ”да это красиво…. Hur skulle det gå, om inte de NÖDSTÄLLDA hjälpte varandra… ?

 

 

You remember that foul evening
when Ran* herself did howl
You met lousy christian bastards
singing ”penny in the bowl”.

They took you in for Midnight mass
but left you in the lurch
So you dropped a button on the plate
and spewed up in their church.

Now, you sing songs of liberty for Arabs,
and for packs of  jocks
But soon, they’ll take you
from the dump you’re in
and put you in a box

They’ll take you up to Molkom*
and shove you in the ground
But you’ll stick yer head back out
and shout:
”Well I’ll have another round !”

At your grave, they’ll plant Gae Bolga*
and nobody there will pray
And Thor doest rule in heaven,
and there is thunder by the bay.

 

Blick från Molkom-sjön, Molkom, Värmland, Sverige

FOTNÖTTER – FÖR DE SOM INGENTING KAN OCH INGENTING VET

* Cu Chulainn – eller ”Kung Connlas Hund” var en Irländsk mytologisk hjälte ur den Irländska Ulster-cykeln, och alltså huvudsakligen verksam på Norra Irland, där vadslagningen om Mac Da Tho’s väldiga vildsvin på sin tid gjorde att inbördeskrig utbröt. Se i ”The Mabonogion” om ni alls är läskunniga. Som ung lyckades Cu Chulainn dräpa Kung Connlas bästa vakthund, som var en stor best, och fick därför ersätta hunden ett tag som väktare vid halldörren, ty dåförtiden bodde Kungar uti stora hallar, och inte uti hus. Sedermera gjorde han mycket annat, och enligt sagan kunde han komma i sådan bärsärka-vrede, att han slogs som i en blodsdimma, kunde vända sig bakfram inuti sin egen hud, och även behärskade konsten att slåss med en enkel träklubba eller en Shillelagh, som de säger borta på Irland. När hans fiender slutligen kom för att dräpa honom, ställde han sig med ryggen mot en gammal menhir eller upprest sten från landets yngre stenålder, fastän han själv tillhörde den tidiga keltiska järnåldern. Sålunda gick han till sina fäder, ännu stående upprätt.

De populärkulturella referenserna till Cu Chulainn är legio, inte bara på Irland. Han förekommer även som en bifigur i filmen ”Gangs of New York” (2002) där man på ett mycket bisarrt sätt blandat ihop honom med en verklig person från 1800-talets New York, kallad Walter ”Monk” McGuinn. I Sverige blev denna film berömd för en usel insats av en viss tvålfager Leonardo DiCaprio som huvudrollsinnehavare. Förutom några verkligt fina skildringar av irländska slagsmål, och de första fem minuterna, så är den filmen inte minnesvärd alls.

*Fridegård. – Fride Johansson, alias Jan Fridegård, 1897-1968 var en svensk arbetarförfattare, en folkets man och en son av sin tid som verkligen kunde skriva – i motsats till de flesta nu levande ”svenskar” eller de som påstår att de fortfarande är det, trots att de ofta antar falska, utländska namn och försöker göra sig till arabiskjiddrande ghetto-smurfar.

*Taube – släktnamnet ”Taube” skall INTE uttalas på franska, eller som ”tååb”. Det kommer från Tyskland och skall uttalas som Tau-be, samt betyder duva. Det finns en ”svensk nationalskald” med det namnet. Hängbröst-vänstern och nomenklaturan i Sverige har försökt FÖRBJUDA att flera av hans sånger alls spelas på radio.

*Eir syftar inte på landet Eire eller Irland. Det är en direkt syftning på Asynjan (uttalas As-ynja !) Eir, som är läkedomens gudinna enligt sann Asatro – bara så att ni vet !

*BRÄNNVIN är inte någon Vodka. Vodka är inte något Brännvin, och heller inte något tyskt Brantwein. I låten ”Alien Brännvin” (1998) framförde super-gruppen The Kristet Utseende (TKU !) från Gnarp många sanningar om denna, för etniska svenskar och verkliga Nordbor så kulturellt essentiella dryck, som ej skall sammanblandas med något annat.

* ”The Wild Hunt är det engelska namnet för Åsgårdsreien eller den Vilda Jakten, som leds av Oden själv, och som många gånger iakttagits i verkligheten av skilda observatörer från olika länder, riken och tider.

*Loki eller Loke, vars namn skall uttalas ”locke” på god svenska – som i ”lockespindel” känner nog de flesta någotsånär halvbildade svenskar ännu till. Han är ingen amerikansk serie-figur från Marvel Comics, och är INTE någon gudom man bör dyrka. Man kan sätta fram en stol åt honom samt ge honom ett stycke av Särimner, men det är också allt.

*London Euston Station finns i verkligheten. Norr därom finns minst en bra pub, så sent som för två år sedan, men man får skrika och slåss framme vid bardisken, om man alls skall få sig en London Stout, vilket INTE skall förväxlas med en Guinness, och så vidare..

*Turner Street i London ligger i Whitechapel, ”Jack Uppskärarens” eller Jack the Rippers gamla hemtrakter. Mordet på svenskan Elisabeth Gustafsdotter, som mördades 44 år gammal, är fortfarande olöst. Hon var född i Uddevalla, men trodde – dum som hon var – att hon skulle få ett bättre liv utanför Sverige. Det fick hon inte. De svenskar och svenskor som sviker sitt eget land, kommer en gång – i de flesta fall – att inse vad de gjort…fast då är det kanske alldeles försent… Den svenske författaren, humoristen och tecknaren Albert Engström skrev på sin tid – tidigt 1900-tal – om ”den vite Tjappel-mördaren” som han läste om i sin barndom, men då visste han förstås inte vad en felöversatt ”Tjappel-mördare” skulle vara för något.

*Ran – den gudomliga Ran, den stora kvinnan i havet, härskar över de fria vattenrymderna. Hon är maka till Ägir, som kelterna kallade Mannan Mac Llir, och hennes sju döttrar – som Shakespeare förvanskade till tre stycken – är de sju stora havsvågorna, för på Nordsjöns och Atlantens kuster, kommer faktist bågorna in sju och sju till kusten, och den sjunde vågen är ofta lik-sjön, som slår in över bord och dränker allt. Rans namn betyder Rån. De kristna har i alla tider förminskat och förbarnsligat henne, likt de fähundar och kräk de är. De gjorde henne först till en ”havsfru” och sedan till en betydelselös sjöjungfru, som i Köpenhamn. Sedermera Disneyfierades hon av skitstövlar till amerikaner. Men en gång skall hon återfå sitt rätta namn, och alla män som älskat henne, vet vad hon går för och vem hon verkligen är. På japanska betyder ”Ran”  ungefär tumult, ödeläggelse – och det är ingen tillfällighet, eftersom Kurosawa Akira helt klart var medveten om det, när han (1985) lånade ”Ran” för namnet till en film – efter den västerländske ”King Lears” eller Ägirs maka. Och ja – japanska namn skrivs med släktnamnet först, aldrig någonsin förnamnet först. De som vet något om Japan,  inser varför.

 

*Molkom ligger i landskapet Värmland och Värmlands län, som inte är någon ”region”. Där planerades anno 2024 den första Griftegården (inte ”kyrkogården”) för Asatrogna i ”samarbete” med den såkallat ”svenska” kyrkan som inte har den minsta rätt att representera Sverige, eftersom den mycket snart representerar mindre än 50 % av antalet Svenska Medborgare. Verkligt Asatrogna Hedningar skulle aldrig drömma om, att på minsta sätt ”samarbeta” med denna slav-religion från Mellanöstern. I Tranås och Stockholm finns redan sekulära kyrkogårdar i kommunal regi. Det borde man kunna kräva också i Karlstads Kommun, och ALLA kommuner i Sverige, enligt Humanisterna.

* Gae Bolga – ”Böljespjutet”, en ”Geir” eller At-geir på Norröna, var Cu Chulainns allra bästa vapen – som erinrar oss alla om Gungner, Odens eget spjut – det som enligt den svenske nobelpristagaren Pär Lagerkvist i ”Aftonland” är slungat och utslungat för evigt, och enligt Harry Martinsson (se ”Aniara”) flyger också genom hela universum, ja världsalltet, från tidernas morgon till tidernas slut. Få, om ens någon i vår samtid har förstått och insett allt detta, men de som ändå lyssnat vet att behålla sitt lugn, också i livets sista ögonblick.

Profilbild för Okänd

Nordiska Asa Samfundet LEVERERAR, ”Fornseden” långt efter…

av

”Hedniska Tankar” har känt till denna nyhet ett längre tag. När Länsstyrelsen i Värmlands Län ger sitt godkännande, kommer vårt land ha sin första – men inte den sista – legalt godkända gravplatsen för Asatroende. ”Svenska” Kyrkan har lidit ett nytt nederlag, eftersom den nu tvingats erkänna Asatron – vårt lands ursprungliga religion – som ett fullvärdigt religiöst alternativ. ”Fornsederiets” alltmer fåtaliga anhängare har inte lyckats skapa någonting alls på mer än 25 år, men Nordiska Asa Samfundet, som fortfarande är den överlägset största Hedniska organisationen i Sverige, med mer än 5000 medlemmar, har lyckats åstadkomma detta på mindre än två år sedan förslaget först väcktes; enligt vad Hedniska Tankar erfar.

I Molkom och utanför Nyeds kyrkogård kommer en gravplats för totalt 60 stycken urngravsättningar att uppföras vid Borssjöns stränder. Kyrkoförvaltningen har redan godkänt anläggningen, och därmed föreligger inget hinder för Länsstyrelsens snara godkänande. Gravplatsen är tänkt att följas av många fler, utspridda över hela landet, och utgör bara det första steget i det som varit den Hedniska folkrörelsens viktigaste mål – erkännandet av Asatron som den huvudsakliga religionen i landet, och ännu ett steg på vägen emot de Monoteistiska religionernas avskaffande. Ett detaljplaneförslag föreligger redan i färdig form, och det kan ni ta del av via bilderna här nedan, eftersom ”Hedniska Takar” alltid är först med det senaste. Anläggningen är inte avsedd för såkallade ”fornsedare” eller anhängare av New Age, utan bara och endast bara Asatroende – men 60 platser är snålt tilltaget. Minst 8 liknande anläggningar behövs, innan man täcker upp det framtida behovet, varför inte på den UNESCO-skyddade Skogskyrkogården i Stockholm, eller invid Uppsala Högar, som omedelbart också borde förklaras som Världsarv i enlighet med UNESCOs bestämmelser.

 

Profilbild för Okänd

Island i våra hjärtan (repris från 2023)

av

Idag är det Islands nationaldag. Vi här i Norden, och allra mest de av oss som är etniska nordbor och Asatroende hedningar har alltid haft och kommer alltid att ha nära band till denna ö i Nordatlanten. När de kristna kom med sina lögner, mördande och plundrade, lyckades ändå den Hedniska kulturen och religionen överleva i detta land av eld och is, långt långt borta från Europa.

Visserligen kristnades Island till namnet kring år 1000, men det blev så bestämt av Thorgeir Ljosvetningargode, den främste av Lagmän, att var och en skulle ha rätt att Blota på sin tomt och sitt gårdstun, ty vad var och en verkligen tyckte, hade ingen stat och ingen kyrka någonsin rätt att bestämma över.

I Europa flammade kättarbål, och häxprocesser rasade. Korståg företogs, och krig rådde då som nu i mellersta österns, av Monoteister dominerade ökenländer. Men lugn stod Thorgeirr på Lagberget, med Torshammaren och svärdet i sina händer. Minst 789 år före Franska Revolutionen, och ”Droits du Homme” fastslog han en gång för alla religionsfrihetens princip, som cirka tusen år senare skulle ta handfast form i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Frihetens arv är än idag Islands speciella gåva till Världen. Tack vare lagmännen, skalderna och de lärda godarna, traderade de Eddan och berättelserna om Gudamakterna till oss. Utan Islands unika ställning, och respekten för språk och traditioner, hade detta aldrig hänt. Islänningarna har ända fram tills idag och helt nyligen sluppit att ha Moskéer och icke-Nordiska Invandrare på sin ö, men dessvärre har det gott så långt, att 9,3 % av befolkningen är av icke-nordiskt ursprung – och innan 2030 kan utvecklingen ha försämrats ytterligare, ned emot det träsk som Sverige och Danmark befinner sig i.

Hur ska vi Nordbor och vår kultur kunna överleva i framtiden ? Det är ju redan tydligt nog, att ”samlevnad” eller ”samexistens” med Öken-kulturer och Monoteister inte är möjlig. Snorre Sturlasson dräptes av andra kristna till sist, och hur situationen är i dagens Svitjod vet vi också. Kanhända är den enda chansen att göra som våra förfäder gjorde. De for ut för att kolonisera nya Världar, och använde de skepp de hade. För dem blev Grönland och senare Vinland det Goda en helt ny Värld, som de var i full färd med att kolonisera, innan kristendomen stängde dörren för all utveckling framåt och perverterade deras sinnen.

Men om vi kastar av oss all kristendom, all islam och all monoteism överhuvudtaget – tänka då på vad vi kan skapa, och åstadkomma… Kanske bygger vi ett nytt Island utanför vår egen Värld – och utan att vara alltför utopisk – tänk er ett homogent, väl fungerande samhälle av likar – utan främlingskap – som det Nordiska Folkhemmet en gång var, och kanske kunde bli – även om det lär ta oss hundratals år att skapa något sådant, nu när Slavreligioner och felaktig politik håller oss tillbaka…

Att tänka fritt är att tänka stort – och bakåt leder ingen väg…
Profilbild för Okänd

Två Läsarbrev (repris från 2021-10-17)

av

Och nu över till något helt annat – ”and now, over to something completely different” som en viss John Cleese en gång sa – på bästa sändningstid hos BBC, British Broadcasting Corporation – när det begav sig. Jag har varit något slö, ja trög på att besvara och bevaka mina läsarbrev detta år – trots att jag redan tagit in sådana, och publicerat dem i sin helhet. För det första beror det på att jag är mycket mer intresserad av att bevaka skeenden runtomkring oss – ”andlig” eller ej, så lever jag inte instängd i ett elfenbenstorn – inte under någon nyss överstånden ”Pandemi” heller – ifall Pandemin nu verkligen är överstånden för Sveriges del, något jag skall återkomma till efter en viss Partikongress i November – eftersom det då rör en viss moralfråga…

Å andra sidan, trots att det inte är min uppgift att hela tiden kommentera eller ge kommentarer på kommentarer om vad andra skrivit – i någotslags Hadith-tradition som hos Islams lärde – de som trots allt funnits, men sällan syns till idag – nej – jag kan inte avhålla mig från att publicera följande, ge uttryck för folkets röst – det som många av oss kallar Yttrandefrihet, och som öppet försvaras av allt färre och färre människor i dagens Sverige..

Ifrån Onsala-landet – det som en gång var Odens Sal strax söder om Ranrike eller Bohuslän – detta:

Efter ett liv som stenhård ateist och emot organiserad religion har jag kommit till insikt. Gudarna är med mig och har alltid varit.

Det har varit en lång väg hit. I ett desperat ögonblick för 11 år sedan när jag studerade på universitet riktade jag min röst till makterna – vilka som helst. ”Gudar, gud, makter! Hör ni mig? Visa att ni finns!”

En blixt följt av ett enormt dunder, Tor svarade. Det var en mulen dag, visst, men det regnade inte och temperaturen var jämn, ingen mer åska hördes efter det. Ända sedan dess har mina tankar vandrat till våra förfäders tid och Asatron. Jag är mycket intresserad av historia och har med åren insett att jag inte kan blunda för min tro längre.

Min förstfödda, mycket kreativa och vackra dotter heter Freja. Jag borde inte ha gett henne en guds namn. Min dotter lånar namnet under jordelivet. För att, omedvetet då, visa och sona för dålig sed namngav jag min andra dotter Astrid, Asafrid. Underskön är hon och glädjen själv.

I min jakt på mer kunskap hittade jag din blogg och vill tacka för bra och lärorikt innehåll. Jag har hittat en plats här i Onsala där jag bor som är magisk. En stensatt labyrint vid havet. Intill strandkanten i närheten reste jag stenar till Freja.

Kristendomen och deras utplånande av vårt arv har förstört Odenkrigarnas gudahov och rensat denna viktiga plats på vår historia.

Framöver kommer jag ägna mig åt att lära mig att blota redigt, att lösa mina problem och att bära hammaren med stolthet.

 

Så skriver en läsare, som har bett att få vara anonym. Jag kan gott förstå honom – att vara Asatroende och Hedning i detta land, är som jag förklarat för er också detsamma som att bli utsatt för hacking, nät-attacker, ”Cancel Culture”, brev till arbetsgivare, vänner, intrång i familjelivet – och i förlängningen som vi sett också nedbrända gudahov, (se under rubriken ”gudahov” ovan) eller till och med attentat (se föregående inlägg).

Men för att övergå till sakfrågorna – att rikta sin röst till makterna, är inte samma sak som att be. Önska kan vi hedningar förvisso, och att naturen själv ofta ger oss svar, är också sant – det har mången man i Svea och Göta Riken själv fått uppleva och bevittna – så även jag…

Vi Hedningar ber aldrig, knäfaller aldrig – utom kanske då vi friar till våra hustrur, eller då vi Knäsätter våra barn, för att namnge dem och varligt placera dem i knäet på oss själva. Namnet Astrid, förresten – finns det flera tolkningar av, ända tillbaka till det Proto-Germanska ursprunget femhundra år före vår tideräknings början, eller än tidigare. En annan tolkning är att det kommer från det Norröna Ast, som ännu finns kvar i Isländskan och Färeöiskan, och som vi vårt eget nordiska språk förvandlats till det mycket mer prosaiska ”ost” som ju betyder ett slags mejeriprodukt, och inte ”Kärlek” som det betyder egentligen. ”Astrid” skulle då vara Ast-riderskan, hon som rider fram med Ast och ett typiskt valkyrienamn, inte olikt Ingrid, Ings Riderska.

Men till Frejas krets hör dessa döttrar – och välsignad vare den fader, som fått dem…

Resta stenar – till slut – lagda ovanpå varandra – är också en gammal sedvänja, inte bara i kustbandet, där man reser båkar och kummel. Också samiska Sejtar kan ibland ha liknande utseende, och till och med vid Djurgårdsbrunnskanalen i Stockholm – nära gravfältet, som RAÄ och fornsök betecknar som L2015:7722 har jag – nere vid vattnet – sett en enorm installation, av 40-50 stenpelare liknande den på bilden här ovan, som min läsare skickat in. Vad gäller Stockholms Innerstad kan man aldrig vara nog försiktig – det kan hända att det rört sig om någotslags spontan, ”konstnärlig installation” eller att sk ”Fornsedare” hållit sig framme – men det ÄR som brevskrivaren skriver och framhåller – det finns massor av vackra, lokala kultplatser i Sverige – och fornminnen – som man faktiskt kunde vårda sig om – också i egenskap av Lokala Hargar – som här, eller hela Gudahov..

Kanske värd att gå med i, även för Onsala-bor… Istället för ”fornsederi” och liknande avarter…  Redan min farfar var på sin tid – 1930-talet – medlem i SFF – för att bekämpa dåtidens extremister…

Nu över till läsarbrev nummer två, från vår gode vän Matthias – som – fortfarande lika anonym – har följande att säga…

Som en typisk familjefar i storstaden kanske jag inte borde bry mig om sådana frågor enligt normen, men jag har en bakgrund och ett intresse för Sagalitteraturen sen universitetstid då jag var på väg att starta en karriär inom ämnet, men det stannade på en Master. På senare tid har jag försökt förstå fenomenet att vi går mot ett allt liberalare flervalssamhälle, men vad gäller religiösa ämnen är diskussionen icke-existerande. Jag kan tycka – om vi är så tränade att ifrågsätta allt och alla, varför är landet fortfarande täckt av Kyrkor?

Via Nixeys polemiska redogörelse för kristnandet av Europa, via Thurfjells Granskogsfolk m.m. tror jag att jag förstår lite bättre. Vi har lämnat de kristna ritualerna och tvången därför att vi kan. Hustavlan må vara de kristnas ideal, men inom moderniteten har vi slingrat oss dess grepp. Dock vi har fortfarande kvar ett intresse för det större, det bortom, det meningsgivande och allmänmänskliga. Men vi söker alternativ.

Det är här jag tror att Asatron kan komma in. Våra förfäders erfarenheter och visdom har stor genomslagskraft. Inte bara genom sitt innehåll utan dess allestädes närvarande förekomst i den globala kulturen. Min tanke är att Asatrufélagids Hov som är tänkt att vara en blandning av rituell mark, kunskapscenter och bara mötesplats för likasinnade eller nyfikna är en god ide.

Men, frågan är om något liknande skulle gå i Sverige? Jag förstår det som att finansiering är ett problem på Island. Om så är fallet, fast hednandet ändå ligger så väl i tiden som du ofta påpekar i bloggen,  borde man inte kunna söka sig vidare i samhället för att hitta sponsring, marknadsföring o.s.v.? Om målet är ett alternativ till monoreligionen genom en odogmatisk andlig-om-man-vill form som snarare är kulturell i sin förmåga att verka, känns möjligheterna större.

Anta att man fick statsbidrag och sponsring av de större företagen mot att de fick exponering. Man kan då ytterligare skapa ”marknadsföring” genom att skapa egen sponsring och aktivitet. Utöver vad planeras i Asatrufélagids Hov säg Uller- och Skadestipendier till sporten (pojkar och flickor), en kväll i veckan är det Bragenatt på Hovet vilket effektivt är en pub med musik (utmärkt tillfälle att stödja lokala musikförmågor), etc. etc.  Min generella ide är att koppla in Asatron i samhället och gradvis visa hur det finns bättre ett alternativ än den dogmatiska härsklystna kristendomen.

Ja, det var lite av en vanlig hednings ideer och tankar. Hoppas du fann det något matnyttigt.

Jag måste säga – som enda kommentar – att här har jag ännu en meningsfrände. Den kristna Monoteismen är på väg att luckras upp – dess värsta avarter syns i en helt annan religion – och naturligtvis är det så, att ”Svenska” Kyrkan är på väg att upplösas, därför att den inte passar in i vårt moderna, sekulära samhälle – där Polyteism blir den enda utvägen – för Polyteism och Demokrati hör inte bara ihop – dessa båda begrepp är oupplösligt förenade.

Någon bad mig för länge sedan om att ställa mig i spetsen för ett Hedniskt-Nationellt politiskt parti, på Riksplanet. Jag får säga, att jag hellre skulle ta mått på en likkista åt mig själv, inte minst med tanke på hur det gick för Tory Politikern Sir David Amess, som i 40 år hållit på med politik på Riksplanet i Storbritannien – men som ändå stacks till döds i ett knivdåd hemma i sin egen Valkrets i Essex. Motiven i det mordfallet är ännu oklara, men att det var ännu en terror-attack kan inte uteslutas, enligt BBC.

När det gäller sponsring, kommersiella försök, stipendier osv har jag – som sagt – det togs upp i ett tidigare läsarbrev – sett olika samfund, inte minst det beramade NAS utvecklas till fulländade ”Nasare” med den självpåtagna uppgiften att kränga T-shirts, gudastatyer på vilka de tror att de ska kunna söka patent, liksom deras egna taffligt gjorda översättningar ur Hávamál, helt utan språk-känsla eller rytm.

Jag förnekar visst inte, att ”Inkoppling av Asatro i Samhället” eller snarare ”Integration av Asatro i den svenska kulturen” med slutmålet att Assimilera all Nordisk Kultur inom just Hedendomen – detta är vårt egentliga fokus – är det enda raka, det enda vettiga – och kanske det som till slut kommer – om någon slutligen lyckas få till det.

Men minns, att många äro komna, men få äro kallade – som det står i de kristnes bibel – det är allt jag säger.

Målen förverkligas inte på en enda dag, och inte av ett fåtal män eller kvinnor, som tror sig ha ”patent” på saken, neråt Småland eller Östergötland till. Inte av någon felnavlad liten Biker-klubb, bestående av ex-kriminella och deras blåhåriga, värdetransportrånande hustrur från Canada, eller någonstans. Inte av avdankade Miljöpartister, Galna-Greta svärmare, eller pårökta ”Riksgydjor”. Inte av någon av dessa grupper – men hela den etniskt svenska befolkningen – för det är deras angelägenhet – först och främst.

Alla nationaliteter och folkslag kan bekänna sig till Asatron, javisst, och alla kan studera den – men för att utöva den som den bör utövas, krävs för det första rätt språk, rätt kulturell tillhörighet och rätt lojalitet. Och det är det inte alla utlänningar i Sverige som har, tyvärr – inte alla svenskar heller…

 

 

Kanske fortfarande aktuell, trots allt ?

 

 

Profilbild för Okänd

”Ahl-el-Kitab” – och varför ASATRON inte alls är en ”skriftlös” religion (repris från 2019)

av

Ibland frapperas jag av vad en del välmenande dårar och ”nyttiga idioter” skriver på nätet. Det finns människor som gått på hela ”fornseds-bluffen” och som okritiskt sprider påståenden om Asatron som inte alls är sanna, och vad värre är – de publicerar rena lögner.

 

Asatron är inte och har heller aldrig varit någon ”skriftlös religion” som vissa skitstövlar har mage att påstå, rakt fram i media.

 

Den baseras på Eddorna och en djupgående litterär tradition, och en av de allra mest centrala texterna ur dem – inledningen till Runatal Hávamáls, där Oden själv i stor detalj förklarar för mänskligheten hur det gick till när han fann runorna, och hur dessa runor var och en kan användas, vilket är lärodiktens fortsättning. Självklart var denna tradition muntligen traderad genom hundratals, ja kanske tusentals år innan dess, och för alla de som lögnaktigt går fram i media och påstår att vi aldrig någonsin kan finna kunskap om själva tron, om dess innehåll och ritualer, vill jag bara säga att de far med osanning.

Det kan vi visst. Det finns bildframställningar från gammal tid också, samt långtgående arkeologiska bevis för hur de mest skilda riter gick till, även de typer av riter som till skillnad från kristendomens kannibal-ritualer (sk ”Nattvard”) och omskärelse av småbarn utan bedövning, blodsoffer och andra liknande saker inte längre praktiseras idag, därför att alla religioner – utom en del efterblivna sådana, som fortfarande är kvar i den mörka medeltiden eller till och med stenålderns dunkel – faktiskt utvecklas med tiden.

Asatron är en levande tro. Den är ingen falsk, egenpåhittad ”fornsed” skapad av odugliga små hipsters, miljövänster eller tjackpundare – som nyligen tillåtits komma dragandes med sina knasiga påståenden i såväl UNT, Hallandsposten som diverse ”poddar” som man påstått ska ha skapats i utbildningssyfte av två gymnasielärare någonstans. Ni får lov att tro mig, när jag förklarar för er att jag är högst måttligt imponerad av dessa herrars insatser, när jag själv hållit på med en blogg som denna i över tio år.

Själv sysslar jag inte med någon ”sed” eller en tom mekanisk upprepning av okänt ursprung. Inte heller är jag ”forn” eftersom jag lever här och nu – i nutiden.

En sak är människor som är nya inom det här – Hallandsposten berättar om en förvirrad rödhårig kvinna, som ännu inte inser vilket misstag hon begått. Vi kan alla råka ut för ”fake news” eller rena faktafel. Men personer som bara upprepar och sprider de här felen – år efter år – vad kallar man dem ?

För min del kallar jag dem inte längre för kladdsockar, utan skitstövlar, rätt och slätt.

En kladdsock är en person som kanske har lite otur när hon eller han tänker, så att säga. En skitstövel, däremot – är en person som förstör hela kulturkretsar.

I den muslimska traditionen – ifall någon nu inte visste det – brukar somliga religionsutövare påstå att bara Monoteister skulle vara ”Ahl Al-Kitab” eller bokens folk. Det är fel i sak och djupt oriktigt, därför att även Kojiki, Mahabarata, Eddan och andra polyteistiska skriftliga traditioner de facto existerar, och har gjort det i tusentals år.

 

Tusen år och mer av skriftlig och litterär tradition – sådant kan man inte förneka, ”hoppa över” eller springa ifrån… Sanningen skall segra till sist, liksom Särimner…

 

Och – ifall ni finner detta omdöme från min sida något svårsmält – Läs då Nordiska Asatroförbundets utmärkta krönikor istället, så kanske ni lär er något, och slutar faktaförneka.

 

Profilbild för Okänd

Seger-bloten hålls i rättan tid – av de Asatroende….

av

Att den sista fullmåne som infaller i Gräsmånad eller April (enligt den gamla svenska kalendern) kallas Segerfull kanske de flesta Asatroende och verkliga Hedningar känner till. Och jo – det kan faktiskt slumpa sig så vissa år – att en och samma månad har två fullmånar...Däremot är det i-n-t-e bevisat, att just Tiburtius-dagen, 14 April skulle utgöra sommarhalvårets början i Sverige – detta är ”Wikipedia-kunskap” och slidder-sladder.

På Island räknade man vanligen sommarhalvåret från den tredje Torsdagen i April, men nuförtiden har Asatrufélagidh – ja  – man talar inte om någon ”forn sed” på Island, och man diskuterar inte med Amerikaner och andra utomstående på nätet – de förvrider ju ändå allt vi säger till oigennkänlighet – bestämt sig för att årets sommarhalvår skall inledas 25 April, dvs den Tors dag som infaller i morgon, vilket just i år är den fjärde Tors dagen, inte den 3:e...

 

SEGERBLOT genomför vi för att fira Vårens SEGER över Vintern – men det ska göras på rätt datum, när Sommarhalvåret verkligen börjar…

Vanadisblot – senare tvångs-kristnat till ”Valborg” är något helt annat…

Det Multikulturella Misch-Masch som kallas ”forn sed” ska vi inte gå in på. De här personerna säger att ”vi måste samarbeta med islam och de kristna ” (Varför det ? Får man inte ha självständiga samfund eller trosuppfattningar ?) – att man ska hålla ”Påskblot” – Påsken är en kristen och hebreisk fest -och de har gjort hela sin kalender till ett oaptitligt sammelsurium, helt utan logik, rim eller reson… Hedniska Tankar tar skarpt avstånd från allt sådant. Vi är inte ”New Age”. Vi är inte ”Wiccaner”, vi är inte ”Interfaith” eller något liknande, lika lite som exempelvis Folkekirken i Danmark eller Shintos fredliga utövare i Japan råkar vara det. Får de vara sig själva – utan inblandning – så får väl även vi…

I Reykjavik hålls nu Segerblotet klockan 1400 i morgon.

I Skagafjord hålls det klockan 1300

I Blöndalsbodar vid Egilsstad hålls det klockan 1800

och – slutligen – i Akureyri på Islands nordkust hålls det också om kvällen, 1800.

Med lite god vilja kan ju dessa blot få representera de fyra fjärdingar det Hedniska Island var indelat i, på den tiden det var en Hednisk fristat. Dessutom var varje fjärding indelad i tre tredningar – men det visste ni väl redan – eller hur ?

Här i Sverige har vi en lika gammal, hednisk indelning i Härad, Hundare och Skeppslag samt andra folkland – och den är inte alls medeltida eller kristen, även om wikipedia och vulgär-historiker typ Herman Lindquist och därmed likställda säger något annat. Läs Jon Krafts utmärkta böcker om Hednagudar och Hövdingadömen, samt hur de långt senare socknarna uppstod. Han har kartlagt Gudahov, Hargar och Hedniska kultplatser över hela det nutida Sverige, och ni ska få se – geografin stämmer överraskande väl med de arkeologiska bevisen – ända ned till bronsåldern för centralbygderna, inte alls ”900-talet” som Wikipedia felaktigt påstår.

Att Nordiska Asa Samfundet – det största samfundet för Asatro i det nutida Sverige firar Segerblot, nämnde HT redan för några dagar sedan. Nu sällar sig även ”Blotlaget Vergelmer” i Luleå till de lokala evenemangen – 27 April, inte den 25:e – men det är väl vackert så. Också i Norrbotten och Norra Norrland har man nu i alla fall kommit så långt, att man inser att Vårblot, Segerblot och Vanadisblot är tre olika saker, som sker i tur och ordning – vilket Hedniska Tankar och Samfundet Särimner införde i Sverige redan 2015. Sakta men säkert tar vi tillbaka det arv, som så länge förvägrats oss. Vi förvaltar den kultur och den tro som är vår – men ingen annans. Och vi är varken bättre eller sämre än någon annan kultur och tro i det avseendet, eftersom vi för det mesta håller fred, vill vara ifred och inte ”inkluderar” vem som helst.

Varför man stavar sig ”Vergelmer” när det heter ”Hvergelmer” med tydligt H, och ”Bärgälmer” enligt Viktor Rydberg på sin tid undandrar sig dock vår enkla bedömning. Tycker man att det är ”lattjo” uppe i Norrbotten att papegojmässigt upprepa allt svenska Wikipedia skriver, utan att verkligen studera källorna ?

Det står skrivet:

Eikþyrnir heitir hjörtr,
er stendr höllu,
ok bítr af Læraðs limum;
en af hans hornum
drýpr í Hvergelmi,
þaðan eigu vötn öll vega.

(Grimnesmál, 26:e strofen)

I Hedniska Tankars översättning lyder samma strof sålunda:

Ektyrnir heter hjorten
som står på Hallen
och biter av Lärads lemmar.
Men av hans horn
dryper det ned i Hvergelmer
och dädan flödar vatten alla vägar.

Läser vi så den poetiska Eddan, närmare bestämt i Gylfaginning, där Oden själv blev till Hög, Jämnhög och Tredje – så ska vi finna att Hvergelmer omtalas flera gånger. ”Hallen” är här detsamma som Valhall, får vi veta, och hjorten Eiktyrnir på dess tak har så väldiga horn, att daggen som dryper av dem blir till alla floder, som rinner i underjorden.  Eller – i Finnur Jonssons transkriberade original:

Þá mælti Jafnhárr: ”Fyrr var þat mörgum öldum en jörð var sköpuð er Niflheimr var gerr, ok í honum miðjum liggr bruðr sá, er Hvergelmir heitir, ok þaðan af falla þær ár, er svá heita: Svöl, Gunnþrá, Fjörm, Fimbulþul, Slíðr ok Hríð, Sylgr ok Ylgr, Víð, Leiftr. Gjöll er næst Helgrindum.”

”Då mälte Jämnhög: ”Före dess var många åldrar när jorden skapades (den skapades inte på en gång, utan byggdes av många gudar) och Nifelhem gjordes, och mitt i Nifelhem ligger så en brunn, som heter Hvergelmer, och därifrån faller det åar, som heter så: Svöl, Gunnthra, Fjörm, Fimbulthul, Slidr och Hrid, Sylg och Ylg, Vid, Leiftr, men Gjöll ligger närmast Helgrinden…

Nifel i Nifelhem är samma ord som ”nebel” på modern tyska, dis, töcken, dimma… Svöl är en sväljande underjordsflod, Gunn-Thra är ”Gunns” = stridens trånad, Gunn är också ett Valkyrienamn, Fjörm är Fjärran, Fimbulthul är ett Odens-heite, Slid och Strid är strida, vida floder, Sylg är ett annat ord för svalg, Ylg kan tolkas som glupande gap, Vid fodrar ingen förklaring, Leiftr är kanske den som kommer efter, men Gjöll eller Gäll är den flod, som faller nedåt i Hel, som ligger under själva Nifelhem – för världarna under jorden är i sanning många, och inte en – det är underjordiska glaciär-floder, slukhål, svalg och dolda djup man sett i naturen man talar om, inte bara ”grundvatten”.

Och vi läser också:

Ein er með ásum, en önnur með hrímþursum, þar sem forðum var Ginnungagap. In þriðja stendr yfir Niflheimi, ok undir þeiri rót er Hvergelmir, en Níðhöggr gnagar neðan rótina. En undir þeiri rót, er til hrímþursa horfir, þar er Mímisbrunnr, er spekð ok mannvit er í fólgit, ok heitir sá Mímir, er á brunninn. Hann er fullr af vísendum, fyrir því at hann drekkr ór brunninum af horninu Gjallarhorni. Þar kom Alföðr ok beiddist eins drykkjar af brunninum, en hann fekk eigi, fyrr en hann lagði auga sitt at veði.

Här talar Jämnhög eller Oden om de tre rötterna till Yggdrasil, Världsträdet:

”En leder till Asarna, en annan till Rimtursarna, där som fordom var Ginnungagap. Den tredje leder över Nifelhem, och under denna rot är Hvergelmer, men Nidhögg gnager ner (den) roten. Och under den rot, som vetter åt Rimtursarna, där är Mimersbrunnen, som ger talförmåga och manvett i följe, och han heter Mimer, som är i brunnen. Han är full av visdom, förty han dricker ur brunnen av det horn, som heter Gjallarhorn. Dit kom Allfader och bad om en dryck av brunnen, men han fick inget, innan han lade sitt öga i pant…”

Skall man ens översätta, skall man var så noggrann det går, och inte modernisera eller bastardisera. Och man får ingenting för ingenting. Också Oden själv måste BLOTA eller OFFRA för att uppnå Visdom – och att ”bedja” eller fä-aktigt be som de kristna, leder ingenstans, ingenvart, ingenstädes.

Så STÅR det i Eddan – Begrips !!

Där hör ni – Hedningar små – ack ni Hedna och mycket Ludna…

Varför ”Majgreven” slutligen segrade över ”Vintern” hör dock till Majandet, Valborg och Vanadisblotet – som är en pan-Europeisk sedvänja – utan förbindelse med all kristendom, och vida äldre... men – mer om det kan ni läsa under rubriken ”Högtider och Blot” här ovan… eller i Maj månad, Vårmånad – när den slutligen kommer…

 

Profilbild för Okänd

I vilket DN vågar ta upp Asatron

av

”Gammelmedia” och Låtsas-Liberala tidningar som DN, den ökända blaskan ”Dagens Nyheter” som fortfarande är vårt lands näst största dagstidning, vågar tämligen sällan ta upp Asatron, den enda religion som är inhemsk i vårt land. För två dagar sedan uppdaterade man emellertid en av sina gamla artiklar, och noterade att Nordiska Asa Samfundet fortfarande är det största i landet, med mer än 800 medlemmar.

Sorgligt nog blandar man fortfarande ihop Asatro och Nordisk Hedendom med ”forn sed” och andra meningslösa yttringar av New Age och andra multikulturella mischmasch, som inte har ett enda dugg med oss och våra fäders tro att göra, men när det gäller en såpass dåligt allmänbildad journalistkår som DN:s, är det kanske bara följdriktigt. Tidningens förmåga att ta reda på rena basfakta och förmåga till sund källkritik, lämnar som vanligt mycket övrigt att önska.

Hedningarna i vårt land firar snart vårblot, men inte påskblot. Gerds namnsdag har passerats, och för allt som finns på den goda jorden, håller vi helgd.

Vårens seger är ofrånkomlig, liksom våra Gudamakters återkomst !

Profilbild för Okänd

Ny teori om Ales Stenar

av

Journalisten och amatörhistorikern Johan Romin har publicerat en ny intressant teori om Ales Stenar, det berömda minnesmmärket i Skåne som borde ha UNESCO-skyddats för länge sedan, med tanke på dess status som ett av Sveriges allra mest berömda fornminnen. I vilket annat land som helst skulle Ales Stenar redan ha UNESCO-skydd, men märkligt nog har flera svenska Regeringar i rad vägrat skydda minnesmärket, som är av vital betydelse för alla Asatroende i hela Världen.

Flera föreningar har länge krävt UNESCO-skydd, men svenska myndigheter har totalt ignorerat det svenska folkets berättigade krav. Namninsamlingar har startat, men har inte fått något resultat. Vi uppmanar alla våra läsare och läsarinnor att stödja namninsamlingen – för hela Världens och Sveriges historiska arvs skull.

2018 – för fem år sedan – höll Nordiska Asatrosamfundet ett värdigt och meningsfullt Midsommarblot vid Ales Stenar, som gästades av mer än 80 personer.Ett kortare reportage från det tillfället kan också läsas under rubriken ”Högtider och Blot” underrubrik ”Midsommar” här ovan.

Tyvärr skulle det sedan visa sig, att oseriösa sk ”fornsedare” hemsökt platsen året efteråt – 2019 – och på olika sätt skräpat ned, vandaliserat och skadat den, helt i motsats till NAS uppträdande. Myndigheterna förmådde tyvärr inte skydda den heliga platsen emot ”fornsedarnas” övergrepp, varför ett UNESCO-skydd är dubbelt nödvändigt. Vad som framkom år 2019, när ”Hedniska Tankar” senast undersökte saken, citeras här nedan – i och med att vi återpublicerar en artikel från 23 Mars 2019, där denna mycket märkliga historia utreds närmare.

2018 samlades fria män och kvinnor för att Hedra Asatron på denna vackra plats. Senare fick platsen tyvärr besök av ”fornsedare” och kom att vandaliseras…

De flesta forskare har numera givit ett visst erkännande åt teorin att Ales Stenar är en gigantisk solkalender, eftersom monumentet olikt de flesta andra skeppssättningar i Skåne och Sverige ligger mycket väl orienterat i förhållande till väderstrecken, och solens lokala uppgång och nedgång, som den såg ut på 300-talet enligt vår tideräkning, då man förmodar att monumentet restes. Några av dess stenar är dessutom av granit, som fraktats från Norra Skåne, Blekinge eller Småland, mer än 80 km bort, vilket Johan Romin uttryckligen nämner. Han tror att monumentet är från sen järnålder, dvs Vikingatid, men det kan mycket väl ha varit så att Ales Stenar i sin nuvarande form byggts ut och byggts till flera gånger, vilket forskningen på sin nuvarande ståndpunkt inte kan motbevisa.

En bättre plats för en gigantisk solkalender och en Blotplats för hela Sydöstra Skåne och Österlen kan inte tänkas…

 

Detta skulle också kunna förklara skeppssättningens ovanliga orientering efter solen, men alltnog – daterat trämaterial under en enstaka sten visar ett  C-14 värde på 600 till år 1000, vilket otvivelaktigt visar, att Ales Stenar är ett hedniskt monument, även om ett enstaka prov INTE ändrar den tidigare dateringen till 300-talet, vilket Johan Romin som historiker, men arkeologiskt obevandrad, glömmer att omtala…Man kan INTE ändra monumentets datering på basis av ett enda prov, för det kan vara fråga om mätfel eller metodfel när provet togs, som alla nog förstår.

Johan Romin hänvisar inte till några källor, men han säger sig ha hittat spår efter en 160 meter lång, ännu större skeppssättning vid Jellinge i Danmark, som emellertid under tidigt täckts av Gorm den Gamles och Drottning Tyra Danabots gravhögar, plus Harald Blåtands senare kristna vanhelgande av en central plats för alla Hedningar. Om så är fallet, måste Ales Stenar vara äldre än 900-talet, och på samma sätt ha utgjort en centralpunkt i ett Danskt eller Skånskt kungarike, redan under 800-talet eller ännu tidigare. Detta motsäger hans egna påståenden om att monumentet skulle vara sentida. Tvärtom har det sannolikt utgjort en viktig kultplats under mycket lång tid.

Om enstaka resta stenar vid Jellinge visar platsen för gigantiska gravskepp, byggda före 900-talet, så är Ales Stenar ÄLDRE och inte YNGRE än man trott…

Johan Romin jämför också med Uppåkra, en plats som är åtskilligt äldre än Sven Tveskäggs skapelse ”Lund” vid en gammal offerlund, och eftersom Uppåkra bevisligen varit en stor Hednisk Handelsplats och viktig kultplats redan under romersk järnålder, visar detta att Ales Stenar också kommer från senast 500-talet, eller kanske före år 300 – vilket hittills ansetts som den tidigaste punkten för dess grundläggande i dess nuvarande form – enligt traditionell forskning.

Namnet ”Kung Ale” är belagt ända sedan 1624 i lokal tradition, och hamnen i Kåseberga, vid Kåse huvud skall också mycket tidigt ha grundlagts av just ”Kung Ale” – en skånsk kung i ett självständigt rike. Även om de historiska källorna i sig säger mycket lite, måste man komplettera dem med arkeologin, när det gäller att skydda en plats som är unik för hela Sverige, och av betydelse inte bara för förståelsen för Skånes, Danmarks och Hela Sveriges historia – utan också för Nordisk Hedendom och Asatro som helhet. Därför är det också fruktansvärt, att händelser som de nedan beskrivna alls tillåts inträffa, och att Ales Stenar INTE har fått UNESCO-skydd av vår Regering. Det MÅSTE vi ändra på – tillsammans. STÖD NAMNINSAMLINGEN – och ägna er ALDRIG åt bisarr New age som ”Fornsed”.

Grov skadegörelse vid Ales Stenar – ”Fornsedare” ligger troligen bakom… (inlägg från 2019-03-23)

 

För en tid sedan fick det hedniska Sverige dåliga nyheter, vilket lokaltidningen i Ystad kunde berätta. Ales Stenar, en av de främsta och mest intressanta platserna för kulturminnesvården i vårt land, har återigen utsatts för grov skadegörelse. Mönstret känns igen från tidigare år. Vi känner alla till bränderna vid Havängsdösen, av allt att döma förövade vid Midsommarsolståndet. Vi känner till vandalismen emot Världsunika hällristningar på Österlen. Vi känner till de minst sagt underliga turer, som utspelats vid Ales Stenar i det förgångna, vilket bland annat Föreningen Vetenskap och Folkbildning kan upplysa er om.

Just Sydsverige och det befolkningstäta Skåne tycks vara rikare på brott emot Kulturminnesvården än andra delar av landet. Kanske beror det på befolkningstryrcket, kanske på något annat. I Stockholmsområdet förekommer annan vandalism, riktad emot Runstenar i Upplands Bro, till exempel – som försetts med ditklottrade kristna symboler och gjorts oersättlig skada. I det sista fallet rörde det sig om sk ”ensamkommande” från Monoteistiskt sinnade länder, efter vad som till sist kom fram – men de som begått alla förbrytelserna i Skåneland är än så länge okända…

I Upplands Bro skadades en vacker runsten mitt inne i ett bostadsområde, sedan kristna fanatiker sprejat en tydlig symbol för Monoteisternas gud Jahveh på den…

Emellertid – i Löderup i Skåne bor författaren och föreläsaren Görhan Hellström (ja, han stavar sitt förnamn så !) som frivilligt brukar agera turistguide vid Ales Stenar, och som också skrivit en bok om det sägenomspunna monumentet – jag har inte  själv läst den, men kommer inom kort att köpa den, och det kanske även andra intresserade gör. I februari i år skrev Ystads Allehanda för första gången om förstörelsen vid Ales Stenar, även om ledtrådar förekommit i den tidningen än tidigare.

Redan våren 2018 började någon eller några personer försöka välta omkull flera av stenarna i Skånes största skeppssättning – man kan just undra varför… (foto: Mark Hanlon, Ystads Allehanda)

De första skadorna uppstod troligen kort efter det att NAS, Nordiska Asa Samfundet, annonserat att de skulle bedriva sitt Midsommarblot på platsen. varför vet man inte säkert, men kanske var det några som ville skada Asatro och NAS anseende i Sverige, och berättigade misstankar faller då genast på Forn Sed och dylika grupper – man vet ju att de velat skada Asatrons sak även tidigare. Görhan Hellström har också – som den gode medborgare han är – noterat att någon eller några avsiktligt försökt skada monumentet, och att de varit där flera gånger. Redan i Oktober 2018 kunde Statens Fastighetsverk och Länsstyrelsen i Skåne län bekräfta, att skadorna var så allvarliga, att man måste förankra stenarna bättre i marken. Själv besökte jag Ales Stenar för första gången på många år vid Midsommaren 2018, då det stora blotet – som blev en oerhörd framgång – firades, men under och före ceremonierna lade jag märke till flera helt utomstående personer ur den sk ”forn sed” miljön, som uppehöll sig på och omkring platsen. Det finns anledning att återkomma till detta nedan. Fler än hundra deltagare deltog i ceremonin, vad än kvällstidningarna skrivit sedan.

Jag fäste mig också vid att särskilt två av stenarna längst i söder verkade bära svaga spår av eldningsskador, av samma typ som Havängsdösen fått lida av, (sprickor, nedsotning) och att det tydligen grävts vid foten av dem, vilket också syns på denna bild, tagen av Ystads Allehandas fotograf med drönare. Att grästorven tagits ort, kan nog inte förklaras som ”trampskador” eller ”naturlig förslitning” till följd av hundratusentals besökare. Vi såg också hur ett par från Lund, och ett par andra ej identifierade personer (längst till höger i bild) satte sig ned för att äta och dricka mitt inne i stencirkeln, ungefär som om de trodde, att det vore lämpligt att hålla någotslags picknick där, men motade inte bort dem. Det kanske vi borde ha gjort, men nu ville vi uppföra oss hänsynsfullt emot alla, och såg därför genom fingrarna med de här ovärdiga personerna, som helt uppenbart inte förstod, hur man ska uppföra sig på helig mark, och som visade påtagligt dålig stil – för en forntida gravplats är inte något ställe man sätter sig ned och äter och orenar på. Jag själv inspekterade också ensam platsen dagen efter arrangemanget, men fann att platsen var i oförändrat skick. NAS representanter städade också noga efter sig, så vad som senare hände, kan inte ha berott på dem.

Vad som senare hänt och uppdagats, beror inte heller på ”erosion”, ”fårbete” och så vidare – om en del personer försökt skylla ifrån sig på detta. Lokaltidningen kunde bekräfta vad som höll på att ske. Jag citerar:

I november i fjol lade Görhan Hellström märke till att det var ovanliga förslitningar vid marken kring vissa av stenarna.— —Så när han i höstas uppmärksammade företeelsen påpekade han detta för länsstyrelsen och gjorde en polisanmälan. När han i februari var på besök igen, hade allt fler stenar fått jorden kring sig uppgrävd och bortforslad från platsen.

– Då hade jag inte varit uppe sedan november och noterade det direkt! Jag blev helt chockad av de här stora utgrävningarna. Jag blir både ledsen och förbannad för åverkan, säger Görhan Hellström.

Platsen är fornminnesskyddad, detta innebär inte uteslutande skydd av stenarna utan även marken och tre meter runt stenarna. Att påverkar stenarna eller marken kring dessa är helt enkelt ett brott. När vi besöker platsen syns det tydligt att stenarna inte är skadade men marken runtom har grävts bort.

Samtidigt med detta noterade jag själv att ”Samfundet forn sed” intensifierat sina aktiviteter i Skåneland, där de inte haft något ”godeord” som de skriver (begreppet är felstavat, det heter ”godord” och inget annat) på flera år. Några godtrogna personer i Bromölla-trakten lyckades de i alla fall värva, denna mycket märkliga ny-schamanistiska rörelse med enbart ett fyrtiotal aktiva medlemmar, som säger att de skall representera oss alla inför Sveriges ”interreligiösa råd” och mycket annat konstigt. Bland annat lär en av deras ledande figurer, en sk ”Riksgode” – vald av kanske högst tjugo personer – håll med om att det är bra ynkligt – som säger att han har examen i ”Ekopsykologi” (existerar det ämnet alls ? – man kan förvisso fråga)ha propagerat för i en bok om ”Jordandar”, ”jordens helighet” osv att man ska göra ”frö-bomber” med jord tagen från offentliga platser, och som man gräver upp där (notera detta sista !) vilket då tydligen ingår i ”fornsedarnas” förvridna ceremoniel….

Den sk ”Riksgydjan” som ibland kallar sig för ”Rådsgydja” och annat, och som bara valts med ett underlag av mindre än tjugo personer (hur kan hon då ens säga sig representera alla hedningar i riket ? Det är ju rent löjligt som dessa ”fornsedare” håller på…) är en åtskilligt märklig person. Bland annat säger hon sig vara en varulv, och ”ha svans” som hon uttrycker det, och propagerar för sk ”teriantropi” eller med andra ord att man ska gå omkring och anse sig vara ett djur. Detta ingår då i hennes egna föreställningar, eller hur hon definierar sin hedendom. Ok, jag är inte utbildad i klinisk psykiatri, men otvivelaktigt rör det sig här om en mycket, mycket sjuk människa. De flesta, någotsånär normala personer definierar inte hedendom på detta sätt, och anser inte på något vis att sådana bisarrerier ingår. Det är att märka, att flera andra kända psykopater lidit av samma svårföklarliga ”varulvsmani” och att flera av dem också gått över gränsen – och finns det en patologiskt vrickad person i dessa ”forn seds” sammanhang, fruktar jag att där kan finnas flera, vars existens vi inte känner till…

Allt detta kände jag till, men jag gjorde ingenting för att stoppa det. Det kanske jag borde gjort. Göran Hellström anmälde saken till Polisen i alla fall, och det tycker jag faktiskt hedrar honom. Kanhända är han lite inne på samma tankegång som jag vad gäller förövarnas möjliga identitet, för till lokaltidningen sade han bland annat att:

– Vi kanske ska söka i kretsar och grupper för vilka Ales stenar är helig mark. Man tar med en souvenir eller trofé hem från Ales stenar för att marken har en oerhörd betydelse för dem, deras gruppering eller tro, säger han.

Efter att Polisanmälan väl skett, inspekterade också sakkunniga och arkeologiskt utbildade personer Ales Stenar på Länsstyrelsens uppdrag. Till Ystads Allehanda sade Görhan Hellström den 19 Februari, att han inte ville spekulera i vem som orsakat förstörelsen, men den måste skett mellan November och Februari, alltså i exakt samma tidsperiod som ”Forn Sed” bevisligen var mycket aktiva i Skåne-området. Detta kan inte vara en tillfällighet.

Görhan Hellström och Länsstyrelsens arkeologer har kunnat bevisa, när och hur skadorna uppstått. Hålen har fyllts igen, men skadorna på stenarna kvarstår.

På ”Forn seds” Facebook-sidor finns bilder på hur de vid sina ceremonier ställer glödheta fyrfat och liknande direkt på urberget. Detta orsakar skada, och bevisen för deras  oaktsamma agerande syns för alla och envar.

Den 19 Mars hade lokaltidningen i Ystad nått fram till en viss Sandra Lindholm-Svensson, som kallar sig nationell samordnare för gruppen Pagan Federation International, som inte alls är så stor till antalet i just Sverige. Den säger sig fungera mest som en paraplyorganisation, som mest skall ge hjälp och stöd – även i juridisk form – till en del andra nyhedniska grupper. Dess kunskaper om Asatron är inte stora – bland annat noterar man flera grova sakfel på dess hemsida – och gruppen kan väl räknas till New Age, snarare än traditionell hedendom i och för sig. Ett tecken på PFI:s samröre med forn sed är att man anammat flera aav deras mest underliga vanor, bla. detta med att kalla sig vid djurnamn. Sandra Lindholm har tagit pseudonymen Björnmor, och övriga representanter för denna rörelse kallar sig vid namn av skator och andra djur – jag undrar just varför. Själv känner jag inte till någon hednisk kultur i Norden, som någonsin gjort just så, och det är svårt att veta varifrån alla dessa villfarelser och absurditeter kommer ifrån; men troligen är det väl ”fornsederiet” eller ”Söndags-Schamanismen” som spökar – och söker vi i de här rörelsernas ”fula svans”, så tror jag nog också vi hittar förövarna – precis som Görhan Hellström säger…

Emellertid, PFI fördömer starkt vad som hänt vid Ales Stenar, och så gör även jag, som tagit upp problemet med oansvariga och urspårade grupper som ”forn sed” även tidigare, i inlägg efter inlägg.

Sandra Lindström Svensson sade till Lokaltidningen att:

Ingen som anser att platsen är helig skulle göra så. ”Ales Stenar är ett stycke levande historia” – Som nationell samordnare för en av Sveriges hedniska organisationer vill jag å det starkaste fördöma förstörelsen vid Ale Stenar.

PFI har tagit avstånd ifrån det hela, liksom jag själv. Personer inom styrelsen för NAS, som jag skrivit till de sista dagarna säger, att de skall försöka publicera en insändare i Ystads Allehanda, och att de är på väg med ett officiellt fördömande av attacken. Forn sed däremot, har inte fördömt den alls, och sannolikt är det alltså den rörelsen som har varit framme – igen. Vi har sett prov på liknande beteende från deras sida många gånger förr, och de är kända för att inte ha något förbud för narkotika och liknande vid sina sammankomster – där har vi kanske också en del av förklaringen…

De har dessutom:

– Ideologisk motivation, eftersom de utgett böcker där de lär ut konsten att göra sk ”fröbomber” och säger i skrift, att man ska ta med sig jord från offentliga platser. Just det hände också vid Ales Stenar. Om detta ingår i deras ceremoniell, behöver det i och för sig inte betyda att de agerat så på just den platsen, men redan i och med att de uppmanar andra till att göra så, är de oansvariga.

– Dokumenterat tidigare förstörelse, vilket syns på deras fb sidor. De har ställt fyrfat direkt på berghällar, och bedrivit eldning på ett oansvarigt sätt under sina ceremonier. Detta har bevisligen orsakat skador på flera platser i landet (t ex Havängsdösen, som nämnts ovan)

– Befunnit sig i området. Man har konstaterat, hur de hållit flera sk ”pubträffar” i det närbelägna Malmö, dock oklart med vilket syfte, men syftet kan mycket väl ha varit, att planlägga en eller flera ”påhälsningar” vid Ales Stenar

– Haft tillfälle, sannolikt uppsåt och bevisligen har de också flera mentalt instabila personer i sina egna led.

Ok, Hedniska Tankar är inte några ”fornminespoliser”, och inte heller Leif G W Persson, men man behöver liksom inte anlita ”Kommissarie Wallander” i Ystad för att se, hur detta sannolikt har gått till. Allting tyder på att det är samfundet Forn Sed, eller i alla fall personer i dess led, som begått allt detta. Jag säger vad jag förut sagt – och det är att jag inte rekommenderar, att någon har kontakt med nämnda rörelse. Själv har jag brutit med den för länge sen, och det var redan på 1990-talet.

 

Profilbild för Okänd

I DANMARK kan du begrava dig Asatroget – Här i Sverige FÖRBJUDER ”Svenska” Kyrkan dig att göra det…

av

Danmark är ett Dejligt land, sägs det – och enligt den danska nationalsången är det dessutom ”Fröjas Sal”. Samma nationalsång nämner också Danmarks vackra bokskogar, och nu kan du också låta dig begravas i dem, enligt vad SN eller Själlands Nyheter rapporterar idag. I Tyskland är ”Skogsbegravningar”, alltså gravsättning av urnor utan stenar, monument eller annat som stör naturen och skogen redan vardagligt förekommande, och det innebär också att man både i Danmark och Tyskland har gått tillbaka till Hedniska Seder. Asa- og Vanatrosamfundet i Danmark har sedan tidigare sina egna begravningsplatser, som jag berättat om under rubriken ”Hedendom Utanför Sverige” underrubrik ”Danmark” här ovan.

Tänk att få vila ostört, och få vända åter till sina fäders jord – UTAN att kristna skall blanda sig i… I Sverige FÖRBJUDER ”Svenska” Kyrkan och Regeringen Löfvén dig att vila i frid..

Det är godsägaren Carl-Christian von Scheel-Plessen som upplåtit sina marker vid Saltö Gods intill Karrebæk Fjord för begravning i en naturlig lund i skogen, utan gravstenar, hemska kors, och andra kristna tortyr-redskap. Mer än 70 personer är redan jordfästa med urnor eller skall jordfästas med urnor i skogen, och minst en tredjedel av dem är icke-kristna eller Asatroende, uppger den danska tidningen. Kanske ett trettiotal är fortfarande medlemmar av den förtryckande danska ”Folkekirken” som allt fler och fler i Danmark tar definitivt avstånd ifrån, men dessa trettio vill uppenbarligen befria sig både från kristna gravstenar och annan kristendom.

I Danmark tvingar man inte på människor några Totalitära system, utan låter dem vara fria. I Sverige har vi inte ens frihet efter döden. Överallt blandar den påstått ”Svenska” Kyrkan sig i också människornas sista stunder i livet, och trots att Statskyrkan upplöstes för mer än tjugoett år sedan, får de med annan religiös uppfattning än den kristna inte vila i frid, och deras anhöriga får inte vara i fred för det sk ”Begravningsmonopolet” som upprätthålls i alla svenska kommuner utom Tranås och Stockholm, där det finns ett mycket litet antal icke religiöst bundna begravningsplatser.

Och ändå är det allmänt känt, att minst 45 % av den svenska befolkningen inte är medlemmar i denna påstått ”Svenska” Kyrka nuförtiden, och att de inte vill ha med den att göra, främst kanske därför att den blivit en islamfrämjande, politiskt styrd organisation, som lever på bidrag och skatter; som den snyltat till sig från Regeringen.

Den enda utvägen för många etniska svenskar som praktiserar Asatro är att ansöka hos närmaste Länsstyrelse om att få sprida ut sin aska i naturen, och försöka arrangera sina begravningar utan kristen medverkan, men också det är svårt; då det finns få lämpliga officianter, som kan hålla i en ceremoni. Humanisterna – där jag själv är medlem – är den enda organisation, som erbjuder hjälp med religiöst neutrala begravningar.

Riksdagsmän har skrivit motioner om att få ”Begravningsmonopolet” upplöst, och vädjat till de kristna prästerna om att respektera andra livsåskådningar.

Det har inte hjälpt det minsta. ”Svenska” Kyrkan vägrar fortfarande att ge med sig, ens den minsta lilla bit. Man vägrar lyssna, vägrar att resonera, vägrar att respektera  också de dödas sista vilja.

Så länge vi har en påstått ”Svensk” Kyrka – som inte är ett enda dugg ”svenskare” än något annat – och som VÄGRAR att respektera människors vilja in i döden, HUR ska vi då kunna respektera ”Kyrkan” och dess präster…? (jag bara frågar…)

Humanisterna har till och med uppvaktat Regeringen – det skedde senast i Maj 2019 – men den Miljöpartistiska ”Kulturministern” Amanda Lind har inte gjort ett enda dugg för att hjälpa svenska medborgare av alla icke-monoteistiska åskådningar, oavsett om de råkar vara Ateister, Agnostiker, Humanister, Asatroende, Hedningar, Hinduer eller Buddhister, eller något annat. Ifråga om Mosaiska Trosbekännare och Muslimer, tycker Regeringen Löfvén att det är självklart att dessa samfund ska få ha sina egna begravningsplatser, men så fort det kommer till etniska svenskar med någon annan uppfattning – ja då vägrar man att respektera alla andra uppfattningar än den kristna..

Varför är det så ?

Om kristna, muslimer och judar får ha sina egna begravningsplatser i Sverige, varför får då Hedningar, Asatroende, Humanister och alla andra inte ha samma sak ??

Om och om och om igen kränker de kristna våra mänskliga rättigheter, vanhelgar till och med våra gravar, och ställer sig bildligt sagt rakt fram och pissar på dem. Vi förolämpas och förnedras, ända in i döden.  Aldrig respekterar man vår Hedniska Tro, aldrig får vi vara ifred.

Inte ens Gamla Uppsala, som är en gammal och mycket helig plats för all världens Hedningar, kan dessa kristna lämna ostörd och oskövlad.

Också de organisationer som säger sig företräda oss Hedningar har helt svikit oss, och kommit alla förhoppningar på skam. Rena pinsamheter, som ”forn sed” och allt multi-kulti-flum under drogpåverkan, som denna organisation utövat och fortfarande utövar vill jag helst inte nämna, men nu nämnde jag dem i alla fall. Just det samfundet har aldrig hållit någon värdig begravning, och har heller inte på mer än tjugo år lyft så mycket som ett finger för att skapa en hednisk begravningsplats, där folk kan gravsättas utan kristet deltagande.

Nordiska Asa Samfundet, bildat 2014 har i och för sig s-a-g-t (eller rättare uttryckt s-k-r-i-v-i-t ) att de ska göra något åt saken, och städa upp vid Gamla Uppsala – men det händer ingenting ingenting ingenting, och man har inte kommit ett enda steg närmare en lösning, på de snart sju år som gått.

Själv har jag gravsatt min egen far enligt hednisk sed, och under just hans askurna ligger en Frejs skära, ett Odens Spjut och en Tors Hammare från Skåne i renaste silver. Året han dog – 1997 – debatterades det livligt i staden Linköping – om det vore etiskt försvarbart, att ansluta stadskrematoriet till elnätet, och utnyttja överskottsvärmen från ugnarna för att producera el åt hushåll och industrier. Min far – som var kompromisslös ateist – även om han nära nog bekände sig till ren Asatro på slutet, och nästan började tveka – skrattade öppet och högljutt åt de kristna.

I morgon ämnar jag fira hans födelsedag, men det är förstås en annan historia. Han begravdes i en kristen kyrka, det är sant – men han slapp i alla fall att höra kristna präster mässa, böna och be över honom, för jag höll liktalet över honom själv, efter att ha skrivit det ute till havs, seglande en av de råsegelskepp jag ägnat mycken tid åt. Och han fick en Hednisk Jordfästning, med Asatrogna gravgåvor och blot i blod framför sin öppna grav.

Friheten finner alltid en väg, tack vare alla dem, som fortfarande försvarar den.

Och Hedendomen skall segra till sist, ja till sist. ”Vid slutet, står segern !”

Profilbild för Okänd

ASATRO tar plats i Dansk Kommunalpolitik – i Sverige får vi inte ens begravas som vi vill…

av

Danska TV 2 öst rapporterar idag från den goda staden Hjörring i Vendsyssel, där ASATRON nu tar plats i kommunalpolitiken. Det är ingen mindre än Hr. Niclas Gjedsig Larsen, kandidat för det danska social-liberala partiet Alternativet, som säger att han går till val på att: ”Sikre Asatroende og deres religion f.eks ved et fristed til gudetilbedelse/naturområde Og jeg kunne blive ved! ” Denne frisinnade Hedning är född 24 Oktober 1994, får vi veta, och således 27 år gammal – vi får väl gratulera allas vår Hr Larsen till den kommande födelsedagen – och stödja hans kandidatur..

Karta, som visar platsen för Hjörring Kommune

Tilläggas bör, att det Danska Asa- och Vanatrosamfundet redan år 2008 fick en egen gravplats att förvalta själva i Odense, Odens gamla offersjö och stad.

I mer än 12 år har den nu fungerat helt utan Danska Statens eller ”Folkekirkens” inblandning – men här i Sverige nekas vi Asatroende (och alla andra religioner) helt rätten att begravas i egen regi, utan att ”Svenska” Kyrkan skall komma och lägga sig i, ta över hela arrangemanget och förstöra alltihop.

Inte heller Muslimer, Hinduer, eller alla de som önskar en Borgerlig Begravning kan få genomföra det själva. ”Svenska” Kyrkan fortsätter att orättmätigt och diktatoriskt tränga sig på människorna i deras sorg, och tillåter inte, att begravningsplatser kan anordnas i kommunal regi, som i Danmark och snart sagt jordens alla civiliserade länder. Enbart i Stockholm och Tranås kommuner i Sverige gäller inte det såkallade ”begravningsmonopolet”.

Varför måste våra gravplatser hela tiden besudlas av kristna kors och andra dumheter ? Varför inte begravas i en fridfull storhög, som här i östergötland…

Humanisterna – där Hedniska Tankars redaktör är mångårig medlem – har i flera år krävt att människor här i landet skall få bli respekterade som individer, och inte skymfas och hånas efter döden, genom ett tvång att bli begravda på kristen mark, med ritualer och annat som de inte kan acceptera, och inte vill ha eller betala för. Ändå vägrar Regeringen Löfvén att ens ta upp frågan, och inget slut syns på det kristna förtrycket. Vad tycker egentligen Sveriges alla muslimer om att tvingas bli begravda på kristna kyrkogårdar ? Och varför vägrar kyrkan att ta hänsyn till alla etniska svenskars åsikt ?? Över 45 % av medborgarna är ju inte ens med i ”Svenska” Kyrkan – varför får de då inte begravas i något annat samfunds regi, och borde inte griftegårdar och annat – samt religiöst neutrala begravningsplatser vara en kommunal angelägenhet ?

De två organisationer (varav en håller på med new age och annat flum, som ”forn sed” och andra garanterat tvivelaktiga verksamheter) som säger sig representera oss hedningar har INTE GJORT ETT ENDA DUGG för att lösa problemet. ”fornsederiets” alltmer fåtaliga anhängare säger att de grundades redan på 1990-talet, efter att ha ”kuppat” bort Sveriges Asatrosamfund under oseriösa former, och NAS – Nordiska Asa Samfundet – som grundades 2014 i Norrköping – har inte nått någon som helst framgång i frågan. Själv tycker jag att det är skandal, och snarast bevisar det väl, att INGEN av dessa två organisationer håller vad de faktiskt lovat.

Framtiden tillhör den Hedniska Humanismen, och det har man insett i Danmark och på andra håll.

Med en ny Regering nästa år, eller med en ny ärkebiskop kanske det äntligen blir slut på det religiösa förtrycket – det enda alternativ som står till buds just nu är att ansöka hos länsstyrelserna i respektive län om att få sprida ut sin aska i naturen eller till havs, och det tycker jag ni alla bör tänka på inför Alvablotet – de dödas högtid i vårt land – det som på falska grunder kallas ”Allhelgona” fast det inte har med några helgon alls att göra – och inte heller är det ”Halloween” – en amerikansk-irisk pajas-fest…

Att få fira våra döda under VÄRDIGA former UTAN Kristen inblandning eller gapiga, skrikiga Halloween-firare borde vara en MÄNSKLIG RÄTTIGHET – men så är det INTE i dagens Sverige..