Etikettarkiv: forn sed

Profilbild för Okänd

Asatro är INGEN ”Sed”….

av

Begreppet ”Asatro” har alltid funnits. Det uppfanns inte alls under 1800-talet eller ens på 1200-talet, eftersom det redan finns i Eddan, som går tillbaka på källor  och skalder från 900-talet och än tidigare. Trua, Tru,treue osv moderna avledningar, kommer från urgermanska och proto-indoeuropeiska ordstammar, som var kända redan 1500 år före vår tideräkning – liksom begrepp som på norröna heter ”Trua á Asom ok Ölfvom” – att tro Asar och Vaner. Ja – just tro utan att använda den moderna formuleringen ”tro på” något, för använder du prepositionen ”på” som i tro på ”jultomten, gud” osv osv öppnar du logiskt sett för en abstraktion, eller den möjligheten att sagda Jultomte eller de kristnes gud inte finns.

Följaktligen heter det bara ”tro” som i ”tro du mig !” enligt vad våra isländska sagesmän upplyser oss om, och det är tvivelsutan helt riktigt. Språk och ord styr tanken. Så har det alltid varit, så kommer det alltid att vara.

 

En ”sed” däremot är bara en mekanisk återupprepning, en sak som görs utan all eftertanke. Följaktligen finns det inget som heter ”forn sed” och något sådant nämns bara i kristna källor, minst 200 år efter det att Asatron officiellt hade avskaffats, bland annat på Island. ”Hedniska Tankar” fördömer allt bruk av den politiserade New Age-termen ”forn sed” och reser också NIDSTÅNG emot alla dess utövare !

 

Vår TRO är en ren VILJE-YTTRING och skall också betraktas som en sådan….

Profilbild för Okänd

Svensk Asatro och Hedendom – en Årskrönika – ”forn sed” och andra avarter FÖRLORAR stort…

av

Nordiska Asa Samfundet, Samfundet Särimner och de andra seriösa organisationerna inom Svensk Asatro når stora framgångar, där ”fornsederi” och oseriös New Age med inslag av droger och annat bara förlorar. Enligt de mest tillförlitliga källorna har ”Samfundet Forn Sed” under 2025 bara haft ca 2-300 medlemmar,medan Nordiska Asa Samfundet ÖKAT sitt antal till mer än 1900. Därmed är det också överlägset STÖRST i de Nordiska Länderna, trots alla de LÖGNER som ”fornsedarna” försöker publicera på sina egna Internet-sidor.

Som vanligt är statistiken svår att erhålla, därför att dessa hårt politiserade New Age-grupper åt Vänsterhållet genomgående har förfalskat sina egna medlems-siffror på Internet under många år, medan Nordiska Asa Samfundet alltjämnt är ett seriöst och stabilt samfund.

Vi uppmanar alla seriöst intresserade att aldrig någonsin ha något med ”Forn Sed” och dess utövare att göra. 

 

Ska du ALLS ägna dig åt seriös Asatro, så ska du gå med HÄR ! Avsky ”fornseden” lika mycket som pesten !!

 

Nordiska Asa Samfundet har nu över 1900 medlemmar, och är sedan länge det överlägset STÖRSTA Samfundet för Nordisk Hedendom och Asatro i alla de Nordiska länderna. Under 2025 växte deras antal i enbart Sverige med över 150 medlemmar. Detta enligt uppgifter som inlämnats till Kammarkollegiet, som är en statlig myndighet, medan kontrollen över ”fornsederiet” och den ”ful-svans” som det fört med sig som vanligt helt brister. Se våra över 350 inlägg med BEVIS enbart från 2025 – som finns i det löpande blogg-arkivet här eller vårt artikel-arkiv ovan, också under under-rubriken ”Utöva aldrig sk ”Fornsed”

”Fornsedarnas” förfalskningar går till på så vis att de räknar in personer som tillhört Sveriges Asatrosamfund när det grundandes på det fjärran 1990-talet. Efter den totala urspårningen i början av 2000-talet kan de inte längre räknas som ett seriöst samfund överhuvudtaget. De påstår sig vilja bygga ”tempel” och inte gudahov, förskingrade tiotusentals kronor via en mycket märklig person, som hastigt och lustigt valdes in i deras styrelse med namnet ”Finn” som i ”Finn fem fel” och har sedan dess fortsatt ”slira” – vilket vi redan skildrat. De listar fortfarande personer som GÅTT UR som ”aktiva medlemmar” och blåser därför upp sina medlems-siffror något helt otroligt, trots att INGA av de personer saken gäller av förståeliga skäl inte betalt in ett enda öre till dem på flera tiotals år.

NAS däremot använder en betydligt ärligare approach, och har aldrig ”friserat” medlems-siffrorna med falska uppgifter på Internet på samma sätt. Själva är vi inte medlemmar i någondera samfundet, utan förhåller oss neutrala, men med insyn i sakområdet sedan mer än 30 år förbehåller vi oss rätten att förklara hur VERKLIGHETEN ser ut för alla intresserade eller inblandade…

Återigen säger vi: ”Ha inte med fornsedare att göra – de är att anse som en sekt, en tom och innehöllslös ”front” på diverse webbsidor osv – men när det kommer till RESULTATET av verksamheten har de INGENTING att redovisa.”

När det gäller NAS, så finns det högkvalitativa FAKTA, som redovisar KONKRETA RESULTAT. Det viktigaste resultatet för verksamhetsåret 2025 är att man för första gången på över 35 år nu lyckats komma så långt, att vi Asatroende i Sverige fått vad som redan för flera decennium sedan varit verklighet i andra Nordiska länder som Danmark och Island, nämligen en egen gravplats UTANFÖR vigd jord, och UTAN Svenska Kyrkans inblandning. En sådan anläggning kommer att bli färdig redan år 2026, därför att anläggningsarbetena REDAN inletts i Molkom, Värmland som vi tidigare berättat, och ni kan själva se mer på samfundets egen hemsida. 

Arbetet med att skydda Nordisk Hedendom, Fornminnen och Svensk Kultur överhuvudtaget fortsätter genom NAS försorg. Äntligen har man lyckats eliminera och förflytta den fula och vanprydande ”Påvestenen” från Gamla Uppsala. Den hör inte hemma på Statens och Riksantikvarieämbetets mark, och har heller aldrig någonsin haft några legala tillstånd för att stå uppställd där. Uppsala Högar och området runt det saknar fortfarande UNESCO-skydd, till följd av inkompetensen hos ansvriga myndigheter, fornminnesområden runt hel Mälardalen, Svealand och Sverige i övrigt utsätts fortfarande för svåra lagbrott och vandalisering – bland annat just genom ”fornsedens” anhängare och inte bara vanliga kriminella, ”skattsökare” med metalldetektorer osv efter vad det visat sig, men detta har vi redan rapporterat om i VÅRA årskrönikor – och svensk Polis mfl börjar nu också få upp ögonen för hur ”fornsedarna” bär sig åt. 

Så – vad säger man ?

TRÄGEN VINNER – detta är uppenbarligen helt sant. Först skrattar de åt oss. Sedan försöker de kristna, islamisterna och katolikerna aktivt bekämpa oss.

De hatar oss, och vandaliserar våra heliga platser, på samma sätt som de förstört Gamla Uppsala med sina ”böneplatser”, stora svarta träkors osv längs hela Uppsala-åsen – och nu också ett gigantiskt ”församlingscentrum” i glas och betong. De förvanskar och förfalskar hela vår historia, genom en falsk ”kulturkanon”, som helt utelämnar varje spår av allt som inte är kristet. De förföljer oss, lanserar falska grupper via sitt ”interreligiösa råd” och saboterar nästan varje sammankomst, eller värdig ceremoni vi alls försöker hålla.

Men allt fler och fler människor i vårt land stöder oss till slut, efter alla dessa år. Vi har fått utstå 700 år av religiöst förtryck eller mer.

Folket i landet vaknar, och ser vad som håller på att ske.

Myndigheterna blir tvungna att ta oss på allvar.

Vi har sagt det förr. Vi säger det igen….

”Vid slutet, står segern !”

Själva har vi som sagt bara skrivit över 600 inlägg här på denna blogg under 2025, och kanske 1500 individuella inlägg under mer än 12 års hårt arbete för Asatrons sak, och över 1120 av dem finns nu i vårt artikelarkiv.

Och vi skapar – till skilnad från ”fornsederiet” och dess alltmer fåtaliga utövare – KONKRETA RESULTAT…

Profilbild för Okänd

KRIMINELLA även vid Runsa – HATBROTT kan vara orsaken….??

av

Denna vecka kunde SVT och Statstelevisionen berätta om systematiskt utförda Fornminnesbrott vid Uppsala högar – ett resultat av hur politiker och andra ansvariga i samhällets toppar länge försummat Kulturminnesvården i Sverige. ”Hedniska Tankar” berättade hur man till och med misstolkat och felanvänt hela systemet med UNESCO-skydd. Det skedde i ett inlägg från i Fredags, den 11 December 2025.

Nu publicerar SVT Uppland ytterligare ett reportage, där chefen för Länsmuséet i Västerås och Västmanland får uttala sig. Det är inte att undra på, eftersom vi detta år sett uppsåtlig skadegörelse vid Anundshög, på Badelunda-åsen och andra områden av stor betydelse från Svensk Vikingatid och Järnålder. Nu fortsätter övergreppen – och vi vi vidhåller vad vi sagt.

Det här rör sig kanhända inte bara om små gropar, ned till halvmeters djup – utförda med metallsökare enligt vad polisundersökningnar ger för handen.

Nu publicerar SVT nyheten att även ”en plats i närheten av Sigtuna” har drabbats – och de som sett det 1-minuters inslag man vågar visa, framgår det med all önskvärd tydlighet att det kan vara Skeppssättningarna vid Runsa som också har drabbats.

 

Detta är en plats vi skrivit om tidigare. Två medarbetare på ”Hedniska Tankars” redaktion – båda är vuxna kvinnor över 20 år – känner igen gegorafin och den kartskiss som visats i programinslaget.

Vi vidhåller vad vi sagt. Det här kan sannolikt vara mycket mer än blott och bart anonymt ”skattsökeri” eller förberedelse till systematiskt plundring.

Det krävs inte mycket för att inse, att man INTE kan hitta guld eller silverskatter med denna klumpiga metod, som de kriminella använder sig av. Till och med de mest obegåvade av tjuvar kan nog inse detta – att springa runt i ett höstligt landskap och gräva på måfå i jorden, lönar sig knappast – det här är platser som finkammats så många gånger, och är så välkända att de lösfynd man eventuellt skulle kunna hitta, nog bara rör sig om rent metallskrot, skräp, enstaka myntfynd.

Motivet bakom alltsammans kan vara rituellt, eller ideologiskt motiverat.

Uttrycket ”Hatbrott” kan verka starkt, men det kan möjligen vara ett motiv av flera – så här före Midvinter och Jul.

En eller en hel grupp av individer, som finns i Mälardalen hatar Svensk Nationell identitet och just Vikingatiden som historiskt fenomen så mycket, att de totalt vill förstöra den.

Detta bör rimligen ingå i Polisens och Rättsvårdande myndigheters utredning av saken – och för säkerhets skull vill vi publicera en kort tabell över de språkliga uttryck ”Hedniska Tankars” redaktion använder i sina egna bedömningar, när vi arbetar vidare med frågan.

Vi hoppas att de skyldiga grips, lagförs och straffas nästa år – 2026

De bör straffas HÅRT – och kännbart – i det här fallet rekommenderar vi ”snabb prevention” – vilka ”lagrum” eller paragrafer det blir tal om, återstår att se…

Vi har att ta hänsyn till vad som är:

  1. Sannolikt – Highly Likely – mer än 80 % chans
  2. Troligt – Likely – mer än 60 % chans
  3. Möjligt – Possible – mer än 40 % chans
  4. Tveksamt – Unlikely – mindre än 20 % chans

Vår hypotes eller åsikt är, att det kan vara ”Fornsedare” eller ”Hedendomens ful-svans” och diverse individer med flera sorters problem eller olika ”symptom” som är i farten. Renodlade ”politiska aktivister” med hatbrottsmotiv från Högerhåll – som i dagens terror-dåd i Bondi Beach, Australien eller andra fall av ”aktivism” åt helt motsatt håll på den politiska skalan, modell ”Galna Greta”, Thunbergeri osv kan vi troligen utesluta.

Men allt detta hör tyvärr ändå till dagens verklighet, som vi möter den i Midgårds och Svitjods sorgedalar, anno 2025 efter hur åren räknas nuförtiden…

Till dess – försök fira Chanukka, Yule, Jul, X-Mas eller till och med Kwanza och årets slut under någotsånär lugna och värdiga former…

 

Profilbild för Okänd

KRIMINELLA Härjar vid Uppsala Högar – UNESCO SKYDD SAKNAS

av

I åratal har Länsstyrelsen i Uppsala Län helt försummat Uppsala Högar.

En till intet förpliktande skötselplan, som inte alls är juridiskt bindande har resulterat i ”Påvestenar”, Nedhuggna Ekar, diverse förfulande ”Församlingsgårdar” med mera som den sk ”Svenska” Kyrkan tillåtits bygga. Statskyrkan upplöstes som bekant redan år 2000. Bara omkring 55 % av Sveriges vuxna befolkning är medlemar i detta mycket märkliga Evangelisk Lutheranska Samfund – som INTE borde ha rätt att företräda det Svenska Folket överhuvudtget, eftersom Sverige enligt sina grundlagar är och skall vara ett sekulärt samhälle.

Grundlagarna förutsätter nämligen, att alla officiellt godkända samfund – också Humanister och Asatroende – skall vara likställda, och i övrigt torde det gälla, att miljön kring högarna bevaras orörd. Så ser det INTE ut på platsen i dagsläget, och den sk ”Församlingsgård” som byggts på platsen, helt slentrianmässigt – lämnar mycket övrigt att önska.

 

 

Nu har också ett antal KRIMINELLA personer visat sig på platsen med metallsökare. Ett fyrtiotal små och stora gropar har grävts, och det hela rör sig troligtvis om ett GROVT fornminnesbrott, eftersom det är en av de viktigaste fornlämningarna i hela vår nation som drabbats. Polisen har redan undersökt saken, och flera brottrsubriceringar samt lagrum kan vara aktuella att tillämpa. Detta innebär, att de vandaler som befunnit sig på platsen sannolikt kan se fram emot fängelsestraff i någon form, men det återstår väl att se vad den kommande utredningen kan visa.

SVT – Statstelevisionen i vårt land – har mer att säga. Klicka på den Rödmarkerade länken här !

Personalen på det närbelägna Upplandsmuséet, och dess stora besökscenter och museum vid högarna säger att den ingenting ingenting kan göra och saknar befogenhet att ingripa – vilket är korrekt.

Gång på gång – GENOM ALLA ÅR – har Seriösa Hedniska Organisationer som Nordiska Asa Samfundet hävdat, att området SKALL ha UNESCO-skydd, samt finnas på FN:s Världsarvslista, eftersom Högarna faktiskt är en plats av central betydelse för hela Riksgrundandet, och skapandet av det moderna Sverige som nation. 

Hela tiden – i inlägg efter inlägg under mer än 20 års tid på olika internet-forum och bloggar, har Hedniska Tankar krävt samma sak. 

Men vad har svenska politiker och våra regeringar – oavsett om de varit borgerliga eller socialdemokrater – hela tiden gjort under dessa två decennier som gått ? Jo, de har ordnat så att rena futiliteter, struntsaker helt utan betydelse för den svenska allmänheten skall UNESCO-skyddas istället. Exempelvis har dessa närapå totalidioter kunnat UNESCO-förklara företeelser som ”Struwes Meridianbåge” – några enstaka ”mätpunkter” av 34 markerade och 254 kända finns i vårt land. Det var nämligen så att ett gäng armégeografer besökte Norra Sverige, Norge och Ryssland under 1800-talets början – men detta borde ju vara FULLSTÄNDIGT BETYDELSELÖST idag, utom för ett ytterst litet antal experter. 

Det horribla beslutet genomfördes på felaktig och osaklig grund redan år 2005, sedan rena klåpare – troligtvis på Länsstyrelsen i Norrbottens län fått hand om saken. Vem som helst borde ju ändå inse, att de väl kunnat skydda spåren av diverse Samiska eller etniskt Svenska, fysiska kulturarv istället – för det är just det UNESCO-skyddet ursprungligen varit till för.

Istället har man urholkat, urvattnat och närapå förvanskat hela begreppet UNESCO-skydd, genom att satsa på sk ”Immatriella” saker, som Stadsarkivet hos Byggnadsnämnden i Stockholms Stad, men INTE själva stadsbilden eller Gamla Stan i Stockholm – exempelvis. För vad är det egentligen som är viktigast – och vad vill man egentligen uppnå, globalt sett – och i FN-sammanhang – typ ??

Eftersom Europa i dagsläget faktiskt står inför ett allvarligt krigshot, utbredd kriminalitet, en felslagen invandrings- och befolkningspolitik och mycket annat, är det ändå dags att ifrågasätta alltsammans.

Enligt uppgifter, som för två dagar kommit Hedniska Tankars redaktion till del, kan det röra sig om såkallade ”Fornsedare” som varit i farten.

Vi har redan tillräckligt många gånger skrivit om denna lilla personkrets, och de halvfigurer som genom åren rört sig där. Vissa Samfund – som fått officiella godkännanden via Kammarkollegiet – sorgligt nog – eftersom det tillhör detta Kollegiums uppgifter – borde aldrig någonsin ha godkänts överhuvudtaget, trots vad de påstått på mer eller mindre ”fejkade” Internet-hemsidor och sajter – som är lätta att tillverka med AI-verktyg.

Man måste vara medveten om, att hela begreppet ”Forn Sed” i realiteten är direkt kopplat till en liten skara extrema Miljöpartister, eller andra relativt ”underliga” individer – oavsett etnicitet, eventuellt yrke, tidigare kriminellt förflutet, konstaterade missbruksproblem osv.

Rörelser av den här typen drar ALLTID till sig diverse egendomliga individer, och troligen är det väl i kretsar som dessa, som personerna med metallsökare finns. Det är i alla fall inte otänkbart, även om vår redaktion inte består av några Polismän, och det inte är vår uppgift att leda någon förundersökning, innan Åklagarmyndigheten och Tingsrätten får ta hand om saken.

Men man kan ändå jämföra med rörelser som Knutby-Sekten, Livets Ord, Narconon, Scientologerna, Maranata osv – rörelser som också funnits eller finns i just Uppsala Län – och som många gånger haft en STARK KOPPLING till länet som sådant. Samtliga av dessa fick till slut böter eller fängelsestraff i en del fall – och det var ju kanhända inte så konstigt. Vad de här personerna ägnat sig åt, torde vara Riksbekant. Alla vet det redan.

We rest our case.

Vi vet ändå vad vi vet, eftersom vi lämnade dessa samfund för minst 10-15 år sedan…

Vill sedan rättsvårdande myndigheter kontakta oss, är det ju upp till dem – vi har som sagt en hel del att berätta…

 

Profilbild för Okänd

I vilket Nina Paley, 56 år, tilldelas SAMFUNDET SÄRIMNERS Kulturpris för 2025 – För sin KAMP EMOT MONOTEISMEN…

av

Idag, den 4 April 2025, kan Samfundet Särimner stolt utse en ny värdig pristagare för vårt kulturpris, tillsammans med våra fränder i den Hedniska Bloggosfären i Sverige. Hon tilldelas priset för sin mångåriga Kamp emot Monoteismen, och sitt arbete för tankens frihet, samt konstnärlig och litterär verksamhet på Internet utan copyright eller finansiella krav – alltsammans saker som hon verkat för under en lång rad av år. Mera om Nina Paleys liv och verk kan ni läsa här – och fastän någon läsare kanske blir förvånad av att vi nu ger priset till en rysligt ”woke” Amerikansk judinna och ”Kulturtant”, så ber vi er i så fall att läsa detta stycke extra noga., inklusive själva motiveringen till varför just hon ska få själva priset. Vår Hedendom känner inga gränser – och det gör inte hennes heller.


DU ser inte SÄRIMNER – Men han ser DIG – TILL OCH MED när DU SOVER !!

 

Såhär i Påsktid, kan det vara bra att studera hur hon en gång för alla gör upp räkningen med Moses, det idiotiska Mosaiska rättssystemet, och den halvkristna, motbjudande unkna soppa, som serveras av bland annat ”Fornsedarna” med deras drogpåverkade dravel om ”Påskblot” eller det löjliga snömos, som Eddie Råbock, alias Mohammed Omar just idag serverar på bloggen ”Det Goda samhället” fast vi har hört samma gamla visa från honom många gånger förut.

Här på denna blogg står vi för REN HEDENDOM – och INGET ANNAT. Så är det, sett ifrån vårt elektroniska Hlidskjalf, varifrån vi nu tillsammans med moder Frigg ser ut över ALLA Världar.

Begrips !

Gudinnedyrkan och Gimbutas dogmer skall inte överdrivas – men här är en tecknad långfilm om hur det kan gå…

Men – låt oss inte gå händelserna i förväg. Igår hade Nanna Nepsdotter, dotter av Mörkret självt, Balders Maka enligt Asatron sin Namnsdag, och detta sammanföll nästan med Solförmörkelsen över Norra Halvklotet, som vi redan berättat om. Solförmörkelser uppstår som vi alla vet och som alla Hedniska Folk – inklusive Nordborna – alltid vetat därför att månen passerar framför solskivan, helt eller delvis.

De som någonting kan och någonting vet, är redan upplysta om att Balder är fullmånen, inte någon semitisk ”Baal” eller Herren, och att Nanna, hans maka, är månen i Nedan. Höder – Balders mörke bror – är Månen i Tunglet, alltså den mörkaste av de fyra månfaserna, varav Tungelsta och andra svenska orter fått sitt namn. Idiotiskt trams, som ”mörkmåne” och New Age-fasoner, kan samtliga av er läsare och läsarinnor därute ta och stoppa upp där ryggen slutar, för vårt svenska språk skall inte misshandlas, eftersom även vi etniska svenskar faktiskt får lov att ha vår egen kultur, med ord som är enkla, lättfattliga och bra. Här är vi inte vidskepliga av oss, nämligen. Vale – slutligen – Balders och Nannas son, som hämnas den döde fadern, endast en natt gammal – är Nymånens skära – och hela myten om Baldersbålet – den förmörkade solen – är en MÅN-MYT – vilket ”Hedniska Tankars” redaktion inte alls är de första att räkna ut – för detta har vi förklarat för er, många många gånger förut.

 

Vale, Balders Hämnare, Höder, Balders Dråp och Baldersbålet, allt på samma Frimärke från Färeöarna av Anker Eli Pedersen, anno 2003

Somliga korkskallar sätter Nanna i samband med Inanna, Sumerernas gamla mångudinna, och Ishtar – som inte alls har med månen utan Morgon- och Aftonstjärnan Venus och Freja att göra. Detta är dock en betydlig överdrift, eftersom det inte finns de ringaste godtagbara bevis för den saken. Våra förfäder var kloka nog att uppfinna det mesta själva, och behövde inte hjälp utifrån, även om vi för dagen talar om Nina Paley, och en och annan medelhavskultur, som nog aldrig stått i någon varaktig förbindelse med vår. Sysslar man alls med kulturer och språk, måste man ha ett strukturerat tänkande. För övrigt var det VÅR BRODER I SÄRIMNER – Henrik Andersson i Västergötland – som på bloggen ”Ideell Kulturkamp” firade Nannas dag först av alla i år – för rätt skall ändå vara rätt.

 

Nanna, dotter av Nep (som i Neppr – dvala eller vanmakt, alltså mörkrets tid eller natten) ska inte sammanblandas med Inanna…Hon har fortfarande namnsdag varje 3 april i vårt land

 

Som alla vet är Samfundet Särimner ett Esoteriskt, INTE ett Exoteriskt samfund. Det är ICKE för alla och envar. Vissa personer är helt enkelt alldeles för okvalificerade för att ens få inträde, och det finns många och helt naturliga anledningar till varför det ska vara så. Vi kan bara skratta åt diverse nya svenska Facebook-grupper och annat elektroniskt otyg, startade av Jämtlänningen Björn Johansen, låt vara att han är en bra karl, och även en tjänande broder. Just nu har han på eget bevåg och eget initiativ försökt ta upp Sveriges Asatrosamfunds gamla mantel från 1991 – det samfund ”Hedniska Tankars” chefredaktör själv var med och grundade – vilket är fullständigt, komplett onödigt när NAS eller Nordiska Asatrosamfundet ändå finns (anslut er – men det sker på egen risk ! ) och vi ändå har en fungerande folkrörelse här i landet. Vi är alla ”Folkbuilders” för att tala med en viss Amerikansk organisation, som lånat och stulit hela konceptet från oss svenskar – men själva säger vi ”Folkbildare” för vad vi menar med ”Bildning” är någon helt annat, och då krävs även vad som kallas ”Folkvett” – just det som ”fornsedens” fulsvans i drog- och schamansvängen samt den röd-gröna woke-extremismen totalt saknar, och heller aldrig har haft. Särimner sysslar aldrig med politik, men han är generös nog att tillåta åsikter – om de framförs väl.

 

För er som inte vill se en hel tecknad långfilm – se det moderna slutet på denna lilla video om ”Det heliga landet” – Alla länder är heliga för dess invånare, men vad leder Monoteism, Judendom, Kristendom och inte minst Islam slutligen till ?

 

”Ideell Kulturkamp” skrev nyss en artikel om Ordensväsendet – som numera är återinfört i vårt land – det skedde anno 2024 – efter att alla officiella ordnar och utmärkelsetecken avskaffades år 1974 – utom Serafimerorden, som Konungen själv kan utdela, i egenskap av Statschef i Sverige – av alla länder. Detta visar också FARAN MED ATT UTDELA KULTURPRISER och liknande, som om inte fallet ”Svenska Akademin och Bob Dylan” kude vara nog. Visste ni att Konung Carl XVI Gustav Folke Hubertus, kung av sitt eget Folk, ovist och dumt nog tilldelade Nikola Ceaucescu, Rumäniens Diktator – just storkorset av Serafimerorden år 1980 – fastän han aldrig borde ha gjort det. Vi hedningar glömmer aldrig, vi är allvetande och vi minns.  ”Ideell Kulturkamp” har fortfarande alla fakta i målet, och vi minns hur Serafimern snabbt blev omdöpt till ”Rumänska Ronkar-Orden” i de kretsar, där vi vanligen rör oss.

Ändå tilldelar vi ÅRETS SÄRIMNER – 2025 – trots alla betänkligheter – till Nina Paley, som sagt.

Hon får priset för lång och trogen tjänst, ty även den, dem eller de som ej vet att de tjänar SÄRIMNER skall slutligen hans tryne få skåda, ja sannerligen, sannerligen !

Aktiv på Creative Commons, som hon är – en företeelse på Internet som grundades av Juridik-professorn Lawrence Lessig, tror vi på henne ändå, och hennes goda vilja, även om hon kanske lider av post-covid just nu, i det USA där hon – tyvärr för henne – olyckligtvis befinner sig. Ursprungligen försökte hon försörja sig som serietecknare, med fadda kopior av ”Katten Gustav” eller ”Garfield” som han egentligen heter, men detta varade bara en tid. Hon kom på bättre tankar, och lät hedna sig. Detta skedde i Indien, i närvaro av hennes dåvarande make, och där kom hon för första gången i kontakt med en levande polyteistisk kultur, istället för den amerikanska dynga som förut omgett henne.

Snart blev det skilsmässa av, vilket kan studeras i verket ”Sita sings the Blues” om den gudinna, som är motsvarigheten till Gerd eller moder Jord, enligt den Indoeuropeiska traditionen, vill säga. Då först hednades hon – året var 2008 , och att hon betecknar sig som Ateist gör oss alls ingenting som Asatroende, ty Ateister är också Hedningar, och så var också ”Den egna Kraftens Män” (Och Kvinnor) på Grettes och Bergthoras tid.

Sedan dess har det gått utför med vår Värld, som bekant – och med Mellanöstern och USA allra mest – men – Sådan är Monoteismen.

Vid Slutet, står Segern – och det blir en Vårens och Livets Seger.

Snart firar vi Segerblot, inte Påsk – och därefter Vanadis, Freja själv – som heller aldrig kan besegras.

Hon är som Särimner evig, och se – Särimner är med er, alla dagar intill Ragnarök och alltings slut och ände, ty han återföds varje dag, alltid och evinnerligen – och du skall ICKE söka dig andra GALTAR till att jämföra med honom !!

Teckning – Peter Madsen – Danmark

Profilbild för Okänd

Dagen Erik – om att fira Markens Gröda och Andlig Odling… (artikel från 18 Maj 2017)

av

Idag har Erik Namnsdag i den svenska almanackan, och under den katolska tiden ansåg man att det här skulle vara Erik den Heliges Helgondag, även om Kung Erik Jedvardsson (1156-1160) bara regerade i högst fyra år och var en i allra högsta grad ohelig person, som nog knappt ens kunde kallas kristen, och dessutom aldrig någonsin erkänts som helgon av den katolska kyrkan. Erik är inte ens beatus, eller saligförklarad, och följaktligen kan man inte ens vara säker på att han är i den kristna himlen; för som alla Erikar sitter han väl hos Frej i Alfheim…

Frej är härskaren på Gullinbursti, Alvheims herre, skördens och odlingens beskyddare, Gerds make och den som gav bort svärdet Gambantein för hennes skull.

Redan själva namnet Erik är nämligen ett heite eller tillnamn för Frej högst personligen, Svearnas urgamla skördegud, som funnits sedan minst bronsåldern, och Hågakungens tid i Uppsala. I traditionell svensk historieskrivning räknar man alltsedan 1500-talet med 14 olika Erikar på tronen – och av dem var Erik Jedvardsson bara nummer IX eller nio. Erik eller Airikir, den ensamt och evigt mäktige, var namnet på bronsålderns heliga Sveakungar, och även långt fram i tiden trodde man att grödan direkt berodde på Kungens person – under en god kung skulle skördarna bli bra och hela landet blomstra, men under dåliga konungar som Domalde, inträffade motsatsen.

Sankt Eriks skrin eller Kista förvaras än idag i Uppsala Domkyrka. För inte så länge sedan bars skrinet över åkrarna på denna dag.

Alltsedan medeltiden har det förekommit en lokal tradition kring Gamla Uppsala med bärandet av Sankt Eriks heliga skrin, vilket alla forskare antar är en direkt fortsättning på bärandet av Frejs heliga bild, eller hur Frejs kultstaty fick åka i vagn över åkern, precis när de första groddarna kom upp. I ”Ögmundarthattten” – en Isländsk sagatåt – även känd som ”Gunnar Helmings Saga” nämns hur islänningen Gunnar besöker Svea Rike ellerr Svitjod under 1000-talets första hälft, och där träffar på Frejskonan eller Gerd, Guden Frejs hustru, hon som också heter Njärd eller Jord, och är själva det rika åkerfältet. Frejskonan är i berättelsen en verklig kvinna, en ”Majdrottning” enligt hednisk sed, som får åka i vagnen med den heliga Frejsbilden, men Islänningen tar Frejs plats och gör henne med barn, vilket är helgerån.

Det falska helgonet Erik Jedvardsson erkändes först bara i Sveland, där han var kung redan 1150. Först 1156 erkände götarna honom, och så blev han ihjälslagen av en tronpretendent ur Sverkerska ätten, eftersom han själv var släkt med Stenkil den äldre. Detta skedde år 1160, och även om man senare ljög och påstod att detta skulle ha hänt utanför Uppsala Domkyrka, där en källa redan fanns – Slottskällan, eller källan på St Eriks torg – så vet man av samtida urkunder, att det skedde under bråk och fylla, visst inte i anslutning till någon gudstjänst, för Påven Alexander III skrev att Erik blev ihjälslagen, ”in potacione et ebrietate” alltså under drickande och berusning. Att komma som våldgäst till någons gård och slå ihjäl en person under pågående gille, räknades som ett nidingsdåd enligt alla hedniska lagar, men mördarna var ju som vanligt kristna, och hur dålig laglydnaden blev när kristendomen kom, vet vi ju alla. Antagligen var det också Nidningsdådet mot Erik Jedvardsson som fick Upplands bönder att se honom som helig, och bära hans kropp över åkrarna, precis som de alltid gjort med sina forna kungar i mer än tusen års tid av obruten tradition vid det laget.

Eriks skalle – från en kraftfull man i 40-års åldern, bevisligen en krigare, som tillfogats skador på halskotorna och alltså blivit av med huvudet, samt hans krona – av enkel Vikingatida typ som den langobardiska järnkronan – visades för allmänheten senast år 2014, då hans kista öppnades.

Bevisligen hade han levat 2-3 år i Uppland, och i minst 20 år dessförinnan bebott Västergötland, enligt vad isotopanalyser utvisat. Helt säkert var han ingen medeltida idealkung, eller någon skönlockig yngling av den typ som finns i Stockholms Stads vapensköld numera, för enligt de första sigillbilderna såg han helt annorlunda ut…

Att Yngve-Frej, Ynglingaättens mytiske grundare, och Guden Frej är helt identiska, känner nog de flesta riktiga svenskar till, och vet man inte det, så är man nog ingen riktig svensk. Men vad betyder egentligen berättelserna om Frej, åkerbruksguden, han som gav bort sitt eget svärd för Gerds eller Jordens och en älskad kvinnas skull, och som när Ragnarök väl kommer, istället får kämpa med ett hjorthorn ?

Frej är en äringsgud, men hans berättelse handlar visst inte bara om något så enkelt som enbart fruktbarhet eller gröda, eller jorden som förnyar sig varje år. Odling och Odal handlar liksom växande om mycket mer än så – för det finns också något som heter andlig utveckling, omdöme och mognad, vilket självskadande, fakta-förnekande ”fornsedare” och annat byke, som nu dessvärre tillåts hållla till i Uppsala-trakten, inte kan förstå, och heller aldrig någonsin kommer att förstå, eftersom de helt enkelt saknar alla intellektuella eller mentala förutsättningar för att alls begripa något.  Hedendomen av idag är visst inte ”forn” som många tror, och kan inte degraderas till blott och bart en fruktbarhetskult.

Yngve-Frej som den gode Konungen syns också i många andra mytologier, där den gode Kungens person anses ha inflytande inte bara på naturen och sådd och skörd, utan på hela folket, hela landet. Britternas Kung Arthur, ”the once and future King”, Fredrik Barbarossa i Tyskland, Holger Danske i Danmark, Olaf Tryggvason i Danmark, och ytterst sett den Indoeuropeiska och Indiska föreställningen om Kung Rama, eller Ram – redan hans namn är heligt, och en skyddsformel – som är en inkarnation av vindguden Vishnu – Odens närmaste motsvarighet, pekar åt samma håll.

I ”Runatal Hávamáls” räknar Oden upp en hel serie galdrar, som alla ingår i hans magiska färdigheter, och som beskriver vilka egenskaper en god kung eller en bra ledare skall ha. I en strof nämns nio stora galdrar, men i Hávamál 146 och framåt intill kvädets näst sista strof räknas det upp inte mindre än 18 stora galdrar, där det första botar orättvisor, och häver vrångvisa domslut, det andra botar sjukdomar och ger läkande kraft – en egenskap som också medeltidens kungar ansågs ha, medan det tredje undanröjer skada och hot, det fjärde befriar ur fångenskap och så vidare.

Skåda Särimners Sändebud !

Allt detta var känt långt långt före kristendomen, och ingick i kungarnas och Odenskultens vetande. För de som känner innehållet i Rigsthula, till exempel, är allt detta inget nytt. Långt senare skulle den kristne mystikern Bernhard av Clairvaux tala om sju ridderliga dygder, som utvecklats just ur detta Germanska krigarideal, men som finns och funnits även inom andra kulturer, också så långt bort som i Japan, och dess Bushido. Odens nio eller arton dygder, och de arton stora galdrarna, som Yngve-Frej fick i arv, och kanske gav åt Ynglingaättens konungar, passar mycket väl in i det här sammanhanget, och man kan också erinra sig det, som kallas De sju Barmhärtighetsverken. Själv uttyder jag dem såhär:

  1. Att mätta de hungrande – vilket är Frejs, äringens och skördens funktion.
  2. Att ge dryck åt de törstande – främst alla dem, som törstar efter verklig kunskap, därför att de ingenting vet.
  3. Att klä de nakna – eller med andra ord, att stoppa alla dem, som är kvar i ”fornsederi” och beteer sig fullständigt omdömeslöst åt.
  4. Att hysa de husvilla – vilket betyder att bygga upp det egna landet, med Hov och Hargar.
  5. Att bota de sjuka – också de andligen sjuka, för normlöshet och brist på fasta regler eller inriktning i livet, är också en sjukdom !
  6. Att befria de orätt fängslade – och häva orättvisor som i Odens första galder. Lögn, Faktaförnekande osv är också ett slags fängelse, liksom Kristendom och andra totalitära system
  7. Att begrava de döda – somliga måste ibland tyvärr ”åka ut ur prästbetyget” – ”Att nedslå det onda” kan det också heta

Sådan är Herren Yngve Frej – han som håller Livets Svärd

Profilbild för Okänd

Seger-bloten hålls i rättan tid – av de Asatroende….

av

Att den sista fullmåne som infaller i Gräsmånad eller April (enligt den gamla svenska kalendern) kallas Segerfull kanske de flesta Asatroende och verkliga Hedningar känner till. Och jo – det kan faktiskt slumpa sig så vissa år – att en och samma månad har två fullmånar...Däremot är det i-n-t-e bevisat, att just Tiburtius-dagen, 14 April skulle utgöra sommarhalvårets början i Sverige – detta är ”Wikipedia-kunskap” och slidder-sladder.

På Island räknade man vanligen sommarhalvåret från den tredje Torsdagen i April, men nuförtiden har Asatrufélagidh – ja  – man talar inte om någon ”forn sed” på Island, och man diskuterar inte med Amerikaner och andra utomstående på nätet – de förvrider ju ändå allt vi säger till oigennkänlighet – bestämt sig för att årets sommarhalvår skall inledas 25 April, dvs den Tors dag som infaller i morgon, vilket just i år är den fjärde Tors dagen, inte den 3:e...

 

SEGERBLOT genomför vi för att fira Vårens SEGER över Vintern – men det ska göras på rätt datum, när Sommarhalvåret verkligen börjar…

Vanadisblot – senare tvångs-kristnat till ”Valborg” är något helt annat…

Det Multikulturella Misch-Masch som kallas ”forn sed” ska vi inte gå in på. De här personerna säger att ”vi måste samarbeta med islam och de kristna ” (Varför det ? Får man inte ha självständiga samfund eller trosuppfattningar ?) – att man ska hålla ”Påskblot” – Påsken är en kristen och hebreisk fest -och de har gjort hela sin kalender till ett oaptitligt sammelsurium, helt utan logik, rim eller reson… Hedniska Tankar tar skarpt avstånd från allt sådant. Vi är inte ”New Age”. Vi är inte ”Wiccaner”, vi är inte ”Interfaith” eller något liknande, lika lite som exempelvis Folkekirken i Danmark eller Shintos fredliga utövare i Japan råkar vara det. Får de vara sig själva – utan inblandning – så får väl även vi…

I Reykjavik hålls nu Segerblotet klockan 1400 i morgon.

I Skagafjord hålls det klockan 1300

I Blöndalsbodar vid Egilsstad hålls det klockan 1800

och – slutligen – i Akureyri på Islands nordkust hålls det också om kvällen, 1800.

Med lite god vilja kan ju dessa blot få representera de fyra fjärdingar det Hedniska Island var indelat i, på den tiden det var en Hednisk fristat. Dessutom var varje fjärding indelad i tre tredningar – men det visste ni väl redan – eller hur ?

Här i Sverige har vi en lika gammal, hednisk indelning i Härad, Hundare och Skeppslag samt andra folkland – och den är inte alls medeltida eller kristen, även om wikipedia och vulgär-historiker typ Herman Lindquist och därmed likställda säger något annat. Läs Jon Krafts utmärkta böcker om Hednagudar och Hövdingadömen, samt hur de långt senare socknarna uppstod. Han har kartlagt Gudahov, Hargar och Hedniska kultplatser över hela det nutida Sverige, och ni ska få se – geografin stämmer överraskande väl med de arkeologiska bevisen – ända ned till bronsåldern för centralbygderna, inte alls ”900-talet” som Wikipedia felaktigt påstår.

Att Nordiska Asa Samfundet – det största samfundet för Asatro i det nutida Sverige firar Segerblot, nämnde HT redan för några dagar sedan. Nu sällar sig även ”Blotlaget Vergelmer” i Luleå till de lokala evenemangen – 27 April, inte den 25:e – men det är väl vackert så. Också i Norrbotten och Norra Norrland har man nu i alla fall kommit så långt, att man inser att Vårblot, Segerblot och Vanadisblot är tre olika saker, som sker i tur och ordning – vilket Hedniska Tankar och Samfundet Särimner införde i Sverige redan 2015. Sakta men säkert tar vi tillbaka det arv, som så länge förvägrats oss. Vi förvaltar den kultur och den tro som är vår – men ingen annans. Och vi är varken bättre eller sämre än någon annan kultur och tro i det avseendet, eftersom vi för det mesta håller fred, vill vara ifred och inte ”inkluderar” vem som helst.

Varför man stavar sig ”Vergelmer” när det heter ”Hvergelmer” med tydligt H, och ”Bärgälmer” enligt Viktor Rydberg på sin tid undandrar sig dock vår enkla bedömning. Tycker man att det är ”lattjo” uppe i Norrbotten att papegojmässigt upprepa allt svenska Wikipedia skriver, utan att verkligen studera källorna ?

Det står skrivet:

Eikþyrnir heitir hjörtr,
er stendr höllu,
ok bítr af Læraðs limum;
en af hans hornum
drýpr í Hvergelmi,
þaðan eigu vötn öll vega.

(Grimnesmál, 26:e strofen)

I Hedniska Tankars översättning lyder samma strof sålunda:

Ektyrnir heter hjorten
som står på Hallen
och biter av Lärads lemmar.
Men av hans horn
dryper det ned i Hvergelmer
och dädan flödar vatten alla vägar.

Läser vi så den poetiska Eddan, närmare bestämt i Gylfaginning, där Oden själv blev till Hög, Jämnhög och Tredje – så ska vi finna att Hvergelmer omtalas flera gånger. ”Hallen” är här detsamma som Valhall, får vi veta, och hjorten Eiktyrnir på dess tak har så väldiga horn, att daggen som dryper av dem blir till alla floder, som rinner i underjorden.  Eller – i Finnur Jonssons transkriberade original:

Þá mælti Jafnhárr: ”Fyrr var þat mörgum öldum en jörð var sköpuð er Niflheimr var gerr, ok í honum miðjum liggr bruðr sá, er Hvergelmir heitir, ok þaðan af falla þær ár, er svá heita: Svöl, Gunnþrá, Fjörm, Fimbulþul, Slíðr ok Hríð, Sylgr ok Ylgr, Víð, Leiftr. Gjöll er næst Helgrindum.”

”Då mälte Jämnhög: ”Före dess var många åldrar när jorden skapades (den skapades inte på en gång, utan byggdes av många gudar) och Nifelhem gjordes, och mitt i Nifelhem ligger så en brunn, som heter Hvergelmer, och därifrån faller det åar, som heter så: Svöl, Gunnthra, Fjörm, Fimbulthul, Slidr och Hrid, Sylg och Ylg, Vid, Leiftr, men Gjöll ligger närmast Helgrinden…

Nifel i Nifelhem är samma ord som ”nebel” på modern tyska, dis, töcken, dimma… Svöl är en sväljande underjordsflod, Gunn-Thra är ”Gunns” = stridens trånad, Gunn är också ett Valkyrienamn, Fjörm är Fjärran, Fimbulthul är ett Odens-heite, Slid och Strid är strida, vida floder, Sylg är ett annat ord för svalg, Ylg kan tolkas som glupande gap, Vid fodrar ingen förklaring, Leiftr är kanske den som kommer efter, men Gjöll eller Gäll är den flod, som faller nedåt i Hel, som ligger under själva Nifelhem – för världarna under jorden är i sanning många, och inte en – det är underjordiska glaciär-floder, slukhål, svalg och dolda djup man sett i naturen man talar om, inte bara ”grundvatten”.

Och vi läser också:

Ein er með ásum, en önnur með hrímþursum, þar sem forðum var Ginnungagap. In þriðja stendr yfir Niflheimi, ok undir þeiri rót er Hvergelmir, en Níðhöggr gnagar neðan rótina. En undir þeiri rót, er til hrímþursa horfir, þar er Mímisbrunnr, er spekð ok mannvit er í fólgit, ok heitir sá Mímir, er á brunninn. Hann er fullr af vísendum, fyrir því at hann drekkr ór brunninum af horninu Gjallarhorni. Þar kom Alföðr ok beiddist eins drykkjar af brunninum, en hann fekk eigi, fyrr en hann lagði auga sitt at veði.

Här talar Jämnhög eller Oden om de tre rötterna till Yggdrasil, Världsträdet:

”En leder till Asarna, en annan till Rimtursarna, där som fordom var Ginnungagap. Den tredje leder över Nifelhem, och under denna rot är Hvergelmer, men Nidhögg gnager ner (den) roten. Och under den rot, som vetter åt Rimtursarna, där är Mimersbrunnen, som ger talförmåga och manvett i följe, och han heter Mimer, som är i brunnen. Han är full av visdom, förty han dricker ur brunnen av det horn, som heter Gjallarhorn. Dit kom Allfader och bad om en dryck av brunnen, men han fick inget, innan han lade sitt öga i pant…”

Skall man ens översätta, skall man var så noggrann det går, och inte modernisera eller bastardisera. Och man får ingenting för ingenting. Också Oden själv måste BLOTA eller OFFRA för att uppnå Visdom – och att ”bedja” eller fä-aktigt be som de kristna, leder ingenstans, ingenvart, ingenstädes.

Så STÅR det i Eddan – Begrips !!

Där hör ni – Hedningar små – ack ni Hedna och mycket Ludna…

Varför ”Majgreven” slutligen segrade över ”Vintern” hör dock till Majandet, Valborg och Vanadisblotet – som är en pan-Europeisk sedvänja – utan förbindelse med all kristendom, och vida äldre... men – mer om det kan ni läsa under rubriken ”Högtider och Blot” här ovan… eller i Maj månad, Vårmånad – när den slutligen kommer…

 

Profilbild för Okänd

Ny teori om Ales Stenar

av

Journalisten och amatörhistorikern Johan Romin har publicerat en ny intressant teori om Ales Stenar, det berömda minnesmmärket i Skåne som borde ha UNESCO-skyddats för länge sedan, med tanke på dess status som ett av Sveriges allra mest berömda fornminnen. I vilket annat land som helst skulle Ales Stenar redan ha UNESCO-skydd, men märkligt nog har flera svenska Regeringar i rad vägrat skydda minnesmärket, som är av vital betydelse för alla Asatroende i hela Världen.

Flera föreningar har länge krävt UNESCO-skydd, men svenska myndigheter har totalt ignorerat det svenska folkets berättigade krav. Namninsamlingar har startat, men har inte fått något resultat. Vi uppmanar alla våra läsare och läsarinnor att stödja namninsamlingen – för hela Världens och Sveriges historiska arvs skull.

2018 – för fem år sedan – höll Nordiska Asatrosamfundet ett värdigt och meningsfullt Midsommarblot vid Ales Stenar, som gästades av mer än 80 personer.Ett kortare reportage från det tillfället kan också läsas under rubriken ”Högtider och Blot” underrubrik ”Midsommar” här ovan.

Tyvärr skulle det sedan visa sig, att oseriösa sk ”fornsedare” hemsökt platsen året efteråt – 2019 – och på olika sätt skräpat ned, vandaliserat och skadat den, helt i motsats till NAS uppträdande. Myndigheterna förmådde tyvärr inte skydda den heliga platsen emot ”fornsedarnas” övergrepp, varför ett UNESCO-skydd är dubbelt nödvändigt. Vad som framkom år 2019, när ”Hedniska Tankar” senast undersökte saken, citeras här nedan – i och med att vi återpublicerar en artikel från 23 Mars 2019, där denna mycket märkliga historia utreds närmare.

2018 samlades fria män och kvinnor för att Hedra Asatron på denna vackra plats. Senare fick platsen tyvärr besök av ”fornsedare” och kom att vandaliseras…

De flesta forskare har numera givit ett visst erkännande åt teorin att Ales Stenar är en gigantisk solkalender, eftersom monumentet olikt de flesta andra skeppssättningar i Skåne och Sverige ligger mycket väl orienterat i förhållande till väderstrecken, och solens lokala uppgång och nedgång, som den såg ut på 300-talet enligt vår tideräkning, då man förmodar att monumentet restes. Några av dess stenar är dessutom av granit, som fraktats från Norra Skåne, Blekinge eller Småland, mer än 80 km bort, vilket Johan Romin uttryckligen nämner. Han tror att monumentet är från sen järnålder, dvs Vikingatid, men det kan mycket väl ha varit så att Ales Stenar i sin nuvarande form byggts ut och byggts till flera gånger, vilket forskningen på sin nuvarande ståndpunkt inte kan motbevisa.

En bättre plats för en gigantisk solkalender och en Blotplats för hela Sydöstra Skåne och Österlen kan inte tänkas…

 

Detta skulle också kunna förklara skeppssättningens ovanliga orientering efter solen, men alltnog – daterat trämaterial under en enstaka sten visar ett  C-14 värde på 600 till år 1000, vilket otvivelaktigt visar, att Ales Stenar är ett hedniskt monument, även om ett enstaka prov INTE ändrar den tidigare dateringen till 300-talet, vilket Johan Romin som historiker, men arkeologiskt obevandrad, glömmer att omtala…Man kan INTE ändra monumentets datering på basis av ett enda prov, för det kan vara fråga om mätfel eller metodfel när provet togs, som alla nog förstår.

Johan Romin hänvisar inte till några källor, men han säger sig ha hittat spår efter en 160 meter lång, ännu större skeppssättning vid Jellinge i Danmark, som emellertid under tidigt täckts av Gorm den Gamles och Drottning Tyra Danabots gravhögar, plus Harald Blåtands senare kristna vanhelgande av en central plats för alla Hedningar. Om så är fallet, måste Ales Stenar vara äldre än 900-talet, och på samma sätt ha utgjort en centralpunkt i ett Danskt eller Skånskt kungarike, redan under 800-talet eller ännu tidigare. Detta motsäger hans egna påståenden om att monumentet skulle vara sentida. Tvärtom har det sannolikt utgjort en viktig kultplats under mycket lång tid.

Om enstaka resta stenar vid Jellinge visar platsen för gigantiska gravskepp, byggda före 900-talet, så är Ales Stenar ÄLDRE och inte YNGRE än man trott…

Johan Romin jämför också med Uppåkra, en plats som är åtskilligt äldre än Sven Tveskäggs skapelse ”Lund” vid en gammal offerlund, och eftersom Uppåkra bevisligen varit en stor Hednisk Handelsplats och viktig kultplats redan under romersk järnålder, visar detta att Ales Stenar också kommer från senast 500-talet, eller kanske före år 300 – vilket hittills ansetts som den tidigaste punkten för dess grundläggande i dess nuvarande form – enligt traditionell forskning.

Namnet ”Kung Ale” är belagt ända sedan 1624 i lokal tradition, och hamnen i Kåseberga, vid Kåse huvud skall också mycket tidigt ha grundlagts av just ”Kung Ale” – en skånsk kung i ett självständigt rike. Även om de historiska källorna i sig säger mycket lite, måste man komplettera dem med arkeologin, när det gäller att skydda en plats som är unik för hela Sverige, och av betydelse inte bara för förståelsen för Skånes, Danmarks och Hela Sveriges historia – utan också för Nordisk Hedendom och Asatro som helhet. Därför är det också fruktansvärt, att händelser som de nedan beskrivna alls tillåts inträffa, och att Ales Stenar INTE har fått UNESCO-skydd av vår Regering. Det MÅSTE vi ändra på – tillsammans. STÖD NAMNINSAMLINGEN – och ägna er ALDRIG åt bisarr New age som ”Fornsed”.

Grov skadegörelse vid Ales Stenar – ”Fornsedare” ligger troligen bakom… (inlägg från 2019-03-23)

 

För en tid sedan fick det hedniska Sverige dåliga nyheter, vilket lokaltidningen i Ystad kunde berätta. Ales Stenar, en av de främsta och mest intressanta platserna för kulturminnesvården i vårt land, har återigen utsatts för grov skadegörelse. Mönstret känns igen från tidigare år. Vi känner alla till bränderna vid Havängsdösen, av allt att döma förövade vid Midsommarsolståndet. Vi känner till vandalismen emot Världsunika hällristningar på Österlen. Vi känner till de minst sagt underliga turer, som utspelats vid Ales Stenar i det förgångna, vilket bland annat Föreningen Vetenskap och Folkbildning kan upplysa er om.

Just Sydsverige och det befolkningstäta Skåne tycks vara rikare på brott emot Kulturminnesvården än andra delar av landet. Kanske beror det på befolkningstryrcket, kanske på något annat. I Stockholmsområdet förekommer annan vandalism, riktad emot Runstenar i Upplands Bro, till exempel – som försetts med ditklottrade kristna symboler och gjorts oersättlig skada. I det sista fallet rörde det sig om sk ”ensamkommande” från Monoteistiskt sinnade länder, efter vad som till sist kom fram – men de som begått alla förbrytelserna i Skåneland är än så länge okända…

I Upplands Bro skadades en vacker runsten mitt inne i ett bostadsområde, sedan kristna fanatiker sprejat en tydlig symbol för Monoteisternas gud Jahveh på den…

Emellertid – i Löderup i Skåne bor författaren och föreläsaren Görhan Hellström (ja, han stavar sitt förnamn så !) som frivilligt brukar agera turistguide vid Ales Stenar, och som också skrivit en bok om det sägenomspunna monumentet – jag har inte  själv läst den, men kommer inom kort att köpa den, och det kanske även andra intresserade gör. I februari i år skrev Ystads Allehanda för första gången om förstörelsen vid Ales Stenar, även om ledtrådar förekommit i den tidningen än tidigare.

Redan våren 2018 började någon eller några personer försöka välta omkull flera av stenarna i Skånes största skeppssättning – man kan just undra varför… (foto: Mark Hanlon, Ystads Allehanda)

De första skadorna uppstod troligen kort efter det att NAS, Nordiska Asa Samfundet, annonserat att de skulle bedriva sitt Midsommarblot på platsen. varför vet man inte säkert, men kanske var det några som ville skada Asatro och NAS anseende i Sverige, och berättigade misstankar faller då genast på Forn Sed och dylika grupper – man vet ju att de velat skada Asatrons sak även tidigare. Görhan Hellström har också – som den gode medborgare han är – noterat att någon eller några avsiktligt försökt skada monumentet, och att de varit där flera gånger. Redan i Oktober 2018 kunde Statens Fastighetsverk och Länsstyrelsen i Skåne län bekräfta, att skadorna var så allvarliga, att man måste förankra stenarna bättre i marken. Själv besökte jag Ales Stenar för första gången på många år vid Midsommaren 2018, då det stora blotet – som blev en oerhörd framgång – firades, men under och före ceremonierna lade jag märke till flera helt utomstående personer ur den sk ”forn sed” miljön, som uppehöll sig på och omkring platsen. Det finns anledning att återkomma till detta nedan. Fler än hundra deltagare deltog i ceremonin, vad än kvällstidningarna skrivit sedan.

Jag fäste mig också vid att särskilt två av stenarna längst i söder verkade bära svaga spår av eldningsskador, av samma typ som Havängsdösen fått lida av, (sprickor, nedsotning) och att det tydligen grävts vid foten av dem, vilket också syns på denna bild, tagen av Ystads Allehandas fotograf med drönare. Att grästorven tagits ort, kan nog inte förklaras som ”trampskador” eller ”naturlig förslitning” till följd av hundratusentals besökare. Vi såg också hur ett par från Lund, och ett par andra ej identifierade personer (längst till höger i bild) satte sig ned för att äta och dricka mitt inne i stencirkeln, ungefär som om de trodde, att det vore lämpligt att hålla någotslags picknick där, men motade inte bort dem. Det kanske vi borde ha gjort, men nu ville vi uppföra oss hänsynsfullt emot alla, och såg därför genom fingrarna med de här ovärdiga personerna, som helt uppenbart inte förstod, hur man ska uppföra sig på helig mark, och som visade påtagligt dålig stil – för en forntida gravplats är inte något ställe man sätter sig ned och äter och orenar på. Jag själv inspekterade också ensam platsen dagen efter arrangemanget, men fann att platsen var i oförändrat skick. NAS representanter städade också noga efter sig, så vad som senare hände, kan inte ha berott på dem.

Vad som senare hänt och uppdagats, beror inte heller på ”erosion”, ”fårbete” och så vidare – om en del personer försökt skylla ifrån sig på detta. Lokaltidningen kunde bekräfta vad som höll på att ske. Jag citerar:

I november i fjol lade Görhan Hellström märke till att det var ovanliga förslitningar vid marken kring vissa av stenarna.— —Så när han i höstas uppmärksammade företeelsen påpekade han detta för länsstyrelsen och gjorde en polisanmälan. När han i februari var på besök igen, hade allt fler stenar fått jorden kring sig uppgrävd och bortforslad från platsen.

– Då hade jag inte varit uppe sedan november och noterade det direkt! Jag blev helt chockad av de här stora utgrävningarna. Jag blir både ledsen och förbannad för åverkan, säger Görhan Hellström.

Platsen är fornminnesskyddad, detta innebär inte uteslutande skydd av stenarna utan även marken och tre meter runt stenarna. Att påverkar stenarna eller marken kring dessa är helt enkelt ett brott. När vi besöker platsen syns det tydligt att stenarna inte är skadade men marken runtom har grävts bort.

Samtidigt med detta noterade jag själv att ”Samfundet forn sed” intensifierat sina aktiviteter i Skåneland, där de inte haft något ”godeord” som de skriver (begreppet är felstavat, det heter ”godord” och inget annat) på flera år. Några godtrogna personer i Bromölla-trakten lyckades de i alla fall värva, denna mycket märkliga ny-schamanistiska rörelse med enbart ett fyrtiotal aktiva medlemmar, som säger att de skall representera oss alla inför Sveriges ”interreligiösa råd” och mycket annat konstigt. Bland annat lär en av deras ledande figurer, en sk ”Riksgode” – vald av kanske högst tjugo personer – håll med om att det är bra ynkligt – som säger att han har examen i ”Ekopsykologi” (existerar det ämnet alls ? – man kan förvisso fråga)ha propagerat för i en bok om ”Jordandar”, ”jordens helighet” osv att man ska göra ”frö-bomber” med jord tagen från offentliga platser, och som man gräver upp där (notera detta sista !) vilket då tydligen ingår i ”fornsedarnas” förvridna ceremoniel….

Den sk ”Riksgydjan” som ibland kallar sig för ”Rådsgydja” och annat, och som bara valts med ett underlag av mindre än tjugo personer (hur kan hon då ens säga sig representera alla hedningar i riket ? Det är ju rent löjligt som dessa ”fornsedare” håller på…) är en åtskilligt märklig person. Bland annat säger hon sig vara en varulv, och ”ha svans” som hon uttrycker det, och propagerar för sk ”teriantropi” eller med andra ord att man ska gå omkring och anse sig vara ett djur. Detta ingår då i hennes egna föreställningar, eller hur hon definierar sin hedendom. Ok, jag är inte utbildad i klinisk psykiatri, men otvivelaktigt rör det sig här om en mycket, mycket sjuk människa. De flesta, någotsånär normala personer definierar inte hedendom på detta sätt, och anser inte på något vis att sådana bisarrerier ingår. Det är att märka, att flera andra kända psykopater lidit av samma svårföklarliga ”varulvsmani” och att flera av dem också gått över gränsen – och finns det en patologiskt vrickad person i dessa ”forn seds” sammanhang, fruktar jag att där kan finnas flera, vars existens vi inte känner till…

Allt detta kände jag till, men jag gjorde ingenting för att stoppa det. Det kanske jag borde gjort. Göran Hellström anmälde saken till Polisen i alla fall, och det tycker jag faktiskt hedrar honom. Kanhända är han lite inne på samma tankegång som jag vad gäller förövarnas möjliga identitet, för till lokaltidningen sade han bland annat att:

– Vi kanske ska söka i kretsar och grupper för vilka Ales stenar är helig mark. Man tar med en souvenir eller trofé hem från Ales stenar för att marken har en oerhörd betydelse för dem, deras gruppering eller tro, säger han.

Efter att Polisanmälan väl skett, inspekterade också sakkunniga och arkeologiskt utbildade personer Ales Stenar på Länsstyrelsens uppdrag. Till Ystads Allehanda sade Görhan Hellström den 19 Februari, att han inte ville spekulera i vem som orsakat förstörelsen, men den måste skett mellan November och Februari, alltså i exakt samma tidsperiod som ”Forn Sed” bevisligen var mycket aktiva i Skåne-området. Detta kan inte vara en tillfällighet.

Görhan Hellström och Länsstyrelsens arkeologer har kunnat bevisa, när och hur skadorna uppstått. Hålen har fyllts igen, men skadorna på stenarna kvarstår.

På ”Forn seds” Facebook-sidor finns bilder på hur de vid sina ceremonier ställer glödheta fyrfat och liknande direkt på urberget. Detta orsakar skada, och bevisen för deras  oaktsamma agerande syns för alla och envar.

Den 19 Mars hade lokaltidningen i Ystad nått fram till en viss Sandra Lindholm-Svensson, som kallar sig nationell samordnare för gruppen Pagan Federation International, som inte alls är så stor till antalet i just Sverige. Den säger sig fungera mest som en paraplyorganisation, som mest skall ge hjälp och stöd – även i juridisk form – till en del andra nyhedniska grupper. Dess kunskaper om Asatron är inte stora – bland annat noterar man flera grova sakfel på dess hemsida – och gruppen kan väl räknas till New Age, snarare än traditionell hedendom i och för sig. Ett tecken på PFI:s samröre med forn sed är att man anammat flera aav deras mest underliga vanor, bla. detta med att kalla sig vid djurnamn. Sandra Lindholm har tagit pseudonymen Björnmor, och övriga representanter för denna rörelse kallar sig vid namn av skator och andra djur – jag undrar just varför. Själv känner jag inte till någon hednisk kultur i Norden, som någonsin gjort just så, och det är svårt att veta varifrån alla dessa villfarelser och absurditeter kommer ifrån; men troligen är det väl ”fornsederiet” eller ”Söndags-Schamanismen” som spökar – och söker vi i de här rörelsernas ”fula svans”, så tror jag nog också vi hittar förövarna – precis som Görhan Hellström säger…

Emellertid, PFI fördömer starkt vad som hänt vid Ales Stenar, och så gör även jag, som tagit upp problemet med oansvariga och urspårade grupper som ”forn sed” även tidigare, i inlägg efter inlägg.

Sandra Lindström Svensson sade till Lokaltidningen att:

Ingen som anser att platsen är helig skulle göra så. ”Ales Stenar är ett stycke levande historia” – Som nationell samordnare för en av Sveriges hedniska organisationer vill jag å det starkaste fördöma förstörelsen vid Ale Stenar.

PFI har tagit avstånd ifrån det hela, liksom jag själv. Personer inom styrelsen för NAS, som jag skrivit till de sista dagarna säger, att de skall försöka publicera en insändare i Ystads Allehanda, och att de är på väg med ett officiellt fördömande av attacken. Forn sed däremot, har inte fördömt den alls, och sannolikt är det alltså den rörelsen som har varit framme – igen. Vi har sett prov på liknande beteende från deras sida många gånger förr, och de är kända för att inte ha något förbud för narkotika och liknande vid sina sammankomster – där har vi kanske också en del av förklaringen…

De har dessutom:

– Ideologisk motivation, eftersom de utgett böcker där de lär ut konsten att göra sk ”fröbomber” och säger i skrift, att man ska ta med sig jord från offentliga platser. Just det hände också vid Ales Stenar. Om detta ingår i deras ceremoniell, behöver det i och för sig inte betyda att de agerat så på just den platsen, men redan i och med att de uppmanar andra till att göra så, är de oansvariga.

– Dokumenterat tidigare förstörelse, vilket syns på deras fb sidor. De har ställt fyrfat direkt på berghällar, och bedrivit eldning på ett oansvarigt sätt under sina ceremonier. Detta har bevisligen orsakat skador på flera platser i landet (t ex Havängsdösen, som nämnts ovan)

– Befunnit sig i området. Man har konstaterat, hur de hållit flera sk ”pubträffar” i det närbelägna Malmö, dock oklart med vilket syfte, men syftet kan mycket väl ha varit, att planlägga en eller flera ”påhälsningar” vid Ales Stenar

– Haft tillfälle, sannolikt uppsåt och bevisligen har de också flera mentalt instabila personer i sina egna led.

Ok, Hedniska Tankar är inte några ”fornminespoliser”, och inte heller Leif G W Persson, men man behöver liksom inte anlita ”Kommissarie Wallander” i Ystad för att se, hur detta sannolikt har gått till. Allting tyder på att det är samfundet Forn Sed, eller i alla fall personer i dess led, som begått allt detta. Jag säger vad jag förut sagt – och det är att jag inte rekommenderar, att någon har kontakt med nämnda rörelse. Själv har jag brutit med den för länge sen, och det var redan på 1990-talet.