Bockar och pepparkakor
I alla tider kan man lita
på denna helgrekvisita…

– ganska fritt efter en dikt av Nils Ferlin, svensk poet

”There is something happening here
and you don’t know what it is
– Do you, Mr Jones ??”

– fritt efter ”Ballad of a thin man” av Bob Dylan, Nobelpristagare i Litteratur 2016-17

 

Gävlebock i 2022 års tappning (genrebild)

 

Som bekant är det Nobeldagen idag, 10 December 2025, den tionde dagen i Julmånaden (Yule-Month) enligt Asatron och den gamla svenska månadskalendern. Nu när vi diskuterar detta med kultur, Hedningar och Humanister som vi alla är – ty intet mänskligt är oss främmande – kan vi notera att nobelpriset i litteratur tilldelats en viss László Krasznahorkai – en Ungersk författare vi inte vet ett enda dugg om, eftersom vi aldrig läst en enda bok av just honom. Vi vill inte tro på lösa rykten, eller vad media i vårt land säger – och vi har aldrig kunnat tala eller förstå det ungerska språket.

Vi minns en annan Ungersk författare vid namn Ferenc Karinthy  däremot, och 1980 utgav ”Bra Böckers” förlag i Höganäs en svensk översättning av en kortroman med titeln EPEPE, gjord av Mårten Edlund. Boken finns fortfarande att beskåda i ett ensamt exemplar på ”Hedniska Tankars” huvudredaktion. Man har beskrivit kortromanen som ett verk, ägnat att utforska språkets förvirring och identitetens bräcklighet, och det är faktiskt sant. Den som gav oss denna bok i gåva var en dåförtiden ung man som hette Breander i efternamn. Han gick som vi på gymnasiet, vi var gymnasister – unga studenter bara, och dåförtiden var det så ställt, att den unge man som gick brevid oss, hastigt hade förlorat sina föräldrar i en tragisk olycka – för alltid. Han saknade ord, språket räckte inte till för att beskriva vad han upplevde och kände, den gången.

Boken blev ett redskap för honom för att återfå allt det han förlorat – och därför fick den Hedning som skriver detta läsa den, för att uppleva och förstå. ”EPEPE” är namnet på en kvinna, inte en man i Herr Karinthys roman – för övrigt – men det är bara en detalj i sammanhanget, liksom att Karin – thy – betyder något på svenska kombinerat med Norröna. Däremot är det INTE sant att ”språket är ett virus” eller att det finns ”forellpristagare i glitteratur” vilket en skämtsam svensk författare vid namn Sture Lönnerstrand skrev i ett slags ”diktbok” 1960 med titeln ”VIRUS” – delvis inspirerad av ett slags Tage Danielssonsk grallimatik – på 1960-talet skrev man ganska mycket nonsens-verser, och även den gamle underground-författaren William S Burroughs missförstod detta med språk.

Att tala språk är inte farligt. Man blir inte sjuk av det. Tvärtom är det NÖDVÄNDIGT att ha ett skrivet språk också för sina tankar, och för att kunna komma ihåg dem – och sedan HANDLA eller AGERA i enlighet med det skrivna. Det måste vi alla minnas, trots att både Sture Lönnerstrand och William S Burroughs är borta nu, och inte längre finns med oss.

Men – deras ord lever ändå kvar, kanske för evigt – när andra människor finner de rätta orden, återigen – och förstår att tolka dem rätt.

Odin själv fann runorna, och han gav dem till oss Hedningar, på det att vi måtte läsa och förstå, men läsning utan eftertanke nyttar föga. Så är det.

För detta behövs inte alls någon ”forn sed” för begreppet ”sed” är bara en tom mekanisk upprepning, en handling utan innebörd eller förstånd. Verklig Asatro och Hedendom, däremot – det är något helt annat. Den eller de som inte inser detta har ingenting ingenting ingenting alls lärt eller förstått, och vet heller inte vad det innebär att handla, verka och leva.

Vi här på Hedniska Tankar är Asatroende, inget annat. Så har det alltid hetat, så heter det ännu på Island, och det finns inte den minsta anledning att ändra på det begreppet, därför att språket styr tanken. Därför skall språk alltid skrivas och talas rent, klart och tydligt, ty så vill Odin / Oden själv och Makterna faktiskt ha det. Annars finns det inga värdiga nobelpristagare överhuvudtaget.

 

 

Men mäktig och befriande kan språkets kraft vara, till slut, när alla ord blir sagda eller skrivna – och kanske är vissa böcker också värda sitt pris.

Runorna och det skrivna ordet kan återskänka människorna tron på livet, och besegra den tyngsta sorg, ja också i årets mörkaste natt vid den Midvinter, som snart kommer.

 

   Ock weestu eij hwarför wij Swänske kalla Juul/. Därför/ at Werldsens Lius/ då wänder om sijn’ Hiuul – citat från Samuel Columbus, Måål-Roo eller Roo-Måål (kring år 1670)

Redan själva ordet ”Jul” kommer av årshjulets och runhjulets välvningar, som alla vet och tydligt kan se…

 

Jag vet det. Jag säger det och jag förkunnar det. Odin själv gav mig något av sin kraft, för att också ni alla därute skulle Hednas, för att ni skulle förstå i Hamn, Hug och Kropp – för människans inre liv styrs av tre delar, inte två som de kristna felaktigt tror. Kropp och ”själ” står inte i motsatsförhållande till varandra. Att tro något sådant vore en betydlig förenkling.

Gävlebocken – en gigantisk Julbock – ett väsen ur den Svenska och Nordiska Folktron vars ursprung man påstår skulle vara osäkert – har alltid fruktats och hatats av de kristna, som hela tiden velat skada, förinta och bränna upp bocken, även om den bara är av halm. Tors Bockar har helt uppenbart med saken att göra – och därmed är frågan avgjord. Ändå fortsätter vissa fanatiker av idag att hota och förbanna. Även i Juletid påstår de att vi alla ska brinna i helvetets eld, precis som diverse Muslimer och alla andra som tror på Totalitära Läror.

2 Oktober i år kunde Hedniska Tankar – med Statstelevisionen SVT i ryggen som bästa källa – berätta om smeden Erik Thelin från Hälsingland, som formgett en stor bock, spelande fiol till åminnelse av Hårgalåten, och sägenfloran kring den. Som vanligt gapade och skrek de kristna något fruktansvärt, och ville hejda den sotsvarta bocken på bilden här nedan från att alls bli rest, och komma på plats.

 

Som av en ren tillfällighet kunde också SVT – samma Statstelevision – igår rapportera om hur en fiolbyggare från Värmland, en viss P O Davidsson, kunnat rekonstruera en fiol från skeppet ”Kronan” som gick under med man och allt i sjöslaget vid Ölands Södra Udde, 1676. Felan rekonstruerades – trots att man påstått, att felor och fioler skulle vara Satans instrument, och att vi Svenskar bara är pirater, vikingar och olärda busar. 

Särskilt österifrån – hos Putin och hans anhang – hörs den refrängen upprepas gång på gång, medan en viss Donald Trump påståtts ha aspirerat till Nobels Fredspris, därtill uppmanad av hans eget svansdingel av idel galningar, en tjutande mobb av hundrackor långt bortom ärlighet, vishet och förstånd. Det enda pris han har tilldelats på senare tid, lär vara FIFA:s pris för fotboll eller ”soccer”, ett lagspel som inte alls har något med USA att göra från början. Mycket nöje – Mr President – kanske kan fotbollen förbättra er hälsa – men det är er Administration, i Pentagon, Vita Huset och i övrigt som bör ha äran och utmärkelserna – inte ni själv. Media och pöbeln är sig lik, överallt – men de visa vet bättre än att uppföra sig som pöbel.

Kom ihåg er dödlighet, yvs inte för mycket – Asar och Vaner styr oss alla – och lyssna till diktarnas ord….

”We are the hollow men 
We are the stuffed men 
Leaning together
Headpiece filled with straw.

Alas!

Our dried voices, when 
We whisper together 
Are quiet and meaningless
As wind in dry grass 

– T S Eliot, ”The Waste Land” – 1922

”Himmel och Jord  vill ingens väl – de ser på alla väsen som vore de hundar av halm”

”Heaven and Earth are not benevolent; they treat the myriad creatures as straw dogs.”

• Lao Tsu, 700 – 600 år före kristus, ur ”Tao Te Ching”

Natten må vara aldrig så mörk, men det finns en väg ut ur mörkret. Dock måste man ha kraft nog att tolka den rätt – så är det med språk och runor. För de olärda, som talar utan eftertanke blir till slut bara en hop tjattrande apor, journalister som vräker ur sig saker utan mening, tomma citat de tolkat fel, men inte kan stå för. Läsning utan eftertanke, nyttar föga. I Odens eller Odins sällskap – eller när du möter en man, som fått Odens kraft att skapa och förgöra – gäller det att noga tänka sig för, innan krafterna vänds åt fel håll…. Kanske kan filmklippet ovan få oss att inse detta…

Låt oss återvända till vår Gävlebock, som funnits i Gävle sedan 1966. – Hälsingland, provinsen norr om denna stad har ju en bock som symbol, och det finns många som bär den symbolen med glädje och stolthet i sina hjärtan. Journalisten Stig Gavlén tjänstgjorde bland annat på Arbetarbladets redaktion i Gävle, och han skapade idén om en gigantisk halmbock till Julglädje för alla och envar. Han var Hedning i själ och hjärta, för han talade för folket i Brynäs, på andra sidan Gavleån, där slitna trähus och fattig miljö, utanförskap och isolering präglade en proletär, ja Hednisk stad. Det var inte för de kristna han talade, utan för de som ingen Julglädje fick, för Julen är ju som alla vet en Hednisk Tradition från början – den föddes i Norden, det är där den hör hemma – ”jesu födelse” har föga eller intet med saken att göra, de kristna har helt enkelt våldfört sig på den hedniska traditionen, stulit och kapat något som inte var deras från början

 

Brandchefen i staden, anno 1966 – Jörgen Gavlén – var Stig Gavléns egen bror – och det var brandkåren, idrottsförbunden, kommunen – också Lutheranerna och Svensk-kyrkliga organisationer, som så småningom lät sig övertygas av vad som från början var en Hednisk symbol och tanke. Men – trägen vinner – eller hur kära Statstelevision ?

Alla ville ställa upp för staden – bocken blev ett kulturfenomen i sig. Men så hände något. Oförståndiga individer, klåfingriga, de som bara missförstod och inte kunde tolka runor, förgrep sig av ren dumhet på Gävles bock.

De blev pyromaner, samvetslösa Nidingar, som inget kunde eller visste. Värst drabbad av alla blev kanske en stackars svart amerikan, som hette Lawrence Jones – och som påstod sig vara ”Konstnär”. Tidigare hade bara spelmissbrukare (1966), fyllon och berusade tonåringar (1970) tänt eld på bocken – ofta motiverade av hat – i förening med dumhet.

Lawrence Jones såkallade ”konstnärs-skap” visade sig vara av högst tvivelaktig karaktär, och denne ”Mister Jones” som helt feltolkade vad Svensk och Nordisk Kultur verkligen handlade om, fick också svara för sina handlingar. Han dömdes till 1 månads fängelse och sedan 100 000 kronor i skadestånd, eftersom han greps på bar gärning år 2001 – dvs för 24 år sedan.

Sedan dess har också andra vettvillingar försökt förstöra vår Nordiska, Hedniska Jul – men dem ska vi kanske glömma. Gävle har i gången tid ofta drabbats av Stadsbränder, och nästan alla bränder i Sverige klassas juridiskt sett som Mordbrand, även om det inte alls är fråga om mord, eller uppsåt att dräpa eller mörda. Risken för påfrestningar, kris och krig i hela vårt samhälle är nu högre än den någonsin varit sedan år 1945, och vi befinner oss i en ”gråzon” där fred inte längre råder, även om kriget – i dess folkrättsliga mening – ännu inte kommit. 1869 förlorade över 8000 personer i just Gävle stad sina hem på i stort sett en enda natt, tack vare Vådeld och rena tillfälligheter – och sådant KAN inträffa också vintertid.

Löst flygande halmstrån, till exempel – från en Julbock kanske – kan bli brandorsak, när som helst…

Vi vet också, att en viss stat i Öster, med dess allierade i Islamistiska, Totalitära, Religiöst styrda stater faktiskt KAN förklara krig emot vårt land, i princip när som helst. 

Vår nuvarande Statsministers uttalanden bär syn för sägen, på flera sätt än ett – och vad han säger är ingen folksaga, utan sanning.

Vad sker, då en helt annan Regering med helt andra målsättningar kan ta över statsrodret inom 9 månaders tid – då sjunker ”Kronan” åter med man och allt.

En svag minoritetsregering, företrädd av ”såsialdemokraturen” – ifall vi får raljera – sådant är ännu inte förbjudet eller brottsligt – kan i värsta fall tillträda – och då rivs för dagen högst nödvändiga beslut upp, ännu en svag, handlingsförlamad, ofärdig minoritetsregering utan ansvar eller handlingsförmåga tillträder, liksom så många gånger förr i 2000-talets Sverige.

Minns Fredrik Reinfeldt, förloraren som lade ned stora delar av vårt lands militära försvar, och som till slut inte ens dög till ordförande i Fotbollsförbundet – apropå FIFA och Mr Trumps senaste ”utmärkelse”.

Snart kommer månne hårdare tider än någonsin förr – och då må vi åter- i Odens Midvinternatt, själva Julnatten – betänka vad som kan ske, om Årshjulet vrids om alltför hastigt.

Bockbrännare Lawrence Jones blev ett konstnärligt misslyckande, och han stal kanske sitt blotta namn från någon annan. Det finns många många Mr Lawrence Jones i utlandet, USA och runt om i Världen. Till slut sade Mr Jones att han skulle ha gått på en krog i Gävle den där kvällen år 2000, och att han bara drack lite whiskey, tog några öl och så vidare.

Han visste inte vad Asatro eller Svensk Folkkultur och Folktro verkligen var – han blandade ihop begreppen totalt – och han blev någotslags aktivist. Formellt sett dömdes han aldrig för något, han satt bara häktad – men blev aldrig dömd – och stora delar av skadeståndet efterskänktes ändå. Han var inte svensk, utan bara en gäst i vårt land, som ingenting visste, ingenting förstod – och hans vänner i Sverige kan ha lurat honom, dragit in honom i något han aldrig ville eller tänkte göra.

Lawrence Jones från Cleveland, Ohio har sedan dess levt i största obemärkthet, och idag är han närmare 77 år gammal – han är inte längre 51 år fyllda…

Han skrev ett eget försvarstal, och Svensk och Nordisk rätt säger också att den som ångrar sig, eller begår brott av misstg, förtjänar nåd, ja mildhet. 

Det är ju ändå trots allt Jul – och aktivism i symbolisk form – som inte kostar mycket, och bara kräver symboliska insatser, kan inte skada – för alla kan vi bli eller vara aktivister, på vårt eget sätt.

Inte Nobelpris, men Kulturpris. En sångare med sammanbitna läppar, som levt ett långt liv…

 

Döm därför inte de litterära människorna så hårt, utan lyssna till ett gladare budskap.

Bob Dylan, tilldelades Nobelpriset år 2007 – men avhämtade det först 2008 – han fick också ett fint Kulturpris av Barak Obama, som var USA:s förste svarte president när det begav sig – men till Sverige och svenskarna lär Mr Dylan först ha sagt att han mest av allt var musiker, inte författare.

Inte poet, bara låtskrivare. En som lånat Odens eller Brages krafter, och tytt runorna så gott han förstod – liksom oss alla.

Låt oss då – kvinnor och män, ja en samlad mänsklighet – för ”kön” är inte en ”social konstruktion” utan en rent biologisk nödvändighet – ställa oss upp i Julnatten och Nyåret.

Låt oss svärja en helig ed, vid Asar och Vaner, i Hedendomens och Humanismens namn.

Svär att skilja på tanke, ord och handling – och tänk rätt, övergå till ord och handla därefter.

I allvarets stund, lär de ovisa, visa misskund mot de svaga.

Det är allt – och det är vad som finns att tänka eller säga – kunde vi sedan omsätta allt detta i framtiden, vore mycket vunnet för Midgård oss alla.

GOD JUL – GOTT NYTT 2026 – Må Ragnarna vara med er…

 

och nu – musik – hela texten till ”Ballad of a thin Man” från 1966 – obetydligt förändrad…

 

 

You walk into the room

With your pencil in your hand

You see somebody naked

And you say, “Who is that man?”

You try so hard

But you don’t understand

Just what you’ll say

When you get home

 

Because something is happening here

But you don’t know what it is

Do you, Mister Jones?

 

You raise up your head

And you ask, “Is this where it is?”

And somebody points to you and says

“It’s his”

And you say, “What’s mine?”

And somebody else says, “Where what is?”

And you say, “Oh my God

Am I here all alone?”

 

Because something is happening here

But you don’t know what it is

Do you, Mister Jones?

 

You hand in your ticket

And you go watch the Greek

Who immediately walks up to you

When he hears you speak

And says, “How does it feel

To be such a freak?”

And you say, “Impossible”

As he hands you a bone

 

Because something is happening here

But you don’t know what it is

Do you, Mister Jones?

 

You have many contacts

Among the lumberjacks

To get you facts

When someone attacks your imagination

But nobody has any respect

Anyway they already expect you

To just give a check

To tax-deductible charity organizations

 

You’ve been with the professors

And they’ve all liked your looks

With great lawyers you have

Discussed lepers and crooks

You’ve been through all of

F. Scott Fitzgerald’s books

You’re very well read

It’s well known

 

Because something is happening here

But you don’t know what it is

Do you, Mister Jones?

 

Well, the sword swallower, he comes up to you

And then he kneels

He crosses himself

And then he clicks his high heels

And without further notice

He asks you how it feels

And he says, “Here is your throat back

Thanks for the loan”

 

Because something is happening here

But you don’t know what it is

Do you, Mister Jones?

 

Now you see this one-eyed midget

Shouting the word “NOW”

And you say, “For what reason?”

And he says, “How?”

And you say, “What does this mean?”

And he screams back, “You’re a cow

Give me some milk

Or else go home”

 

Because something is happening here

But you don’t know what it is

Do you, Mister Jones?

 

Well, you walk into the room

Like a camel and then you frown

You put your eyes in your pocket

And your nose on the ground

There ought to be a law

Against you comin’ around

You should be made

To wear earphones

 

Because something is happening here

But you don’t know what it is

Do you, Mister Jones?