I vilket hans högvördighet Mikael Mogren, biskop av Västerås, svamlar och hymlar om Julen…

Vestmanlands Läns Tidning, eller VLT, hade den dåliga smaken att ta in en kristen partsinlaga om vår hedniska Jul den 19 December i år. Det är ingen mindre än Hans Högvördighet Mikael Mogren, annars Biskop av Västerås, som står för den sällsynt osammanhängande och illa skrivna krian, som aldrig borde ha publicerats av någon kritiskt tänkande tidning, förutsatt naturligtvis att Tidningsredaktionerna i vårt land faktiskt läser de insändare de får. I sin artikel påstår Mikael Mogren en mängd saker, som han gripit ur tomma luften, och som därför inte borde få stå oemotsagda. Just därför tänker jag kommentera vad han säger, på vägnar av den Hedniska Folkrörelsen i Sverige, och jag har med flit väntat en vecka eller två innan jag alls skriver något, eftersom jag velat se om denna ”Högvördiga” utgjutelse från en man som säger sig stå närmare ”gud” eller det andliga än oss andra skulle få några följdrepliker, men nu ser jag att så inte varit fallet. Kanhända är det inte heller så konstigt, med tanke på den biskopliga debattartikelns jämmerligt låga kvalitet.

För det första påstår biskopen, att ”julevangeliets” (eller rättare sagt Julevangeliernas) berättelse om Jesu födelse skulle vara ”helt sann” vilket är ren gallimatias. Inte ett enda historiskt bevis för att Julevangelierna skulle vara sanna har någonsin framkommit, och dessutom säger Hans Högvördighet själv i samma artikel, att Jesu påstådda födelse – en tradition som inte är äldre än 350-talet, för det var först då den bestämdes till månaden December omöjligen kunde ha ägt rum vid år noll enligt vår tideräkning, vilket han också anses att det finns historiska bevis för.

Följaktligen ljuger Hans Högvördighet, och bibelns berättelse är inte alls ”helt sann” eftersom man redan tidigt i historien varit helt oense om datum. Och fortfarande finns det inte ett enda historiskt bevis för att Jeschua ben Yussuf, som han väl borde ha hetat, son till en romersk ”fältmadrass” eller ett billigt fnask vid namn Maria, som skyllde på en ”helig ande” och gifte om sig med en lokal snickare; någonsin har existerat. Det närmaste och troligaste i källväg man ens har hittat, visar mycket klart, att denne person inte alls var så ”helig” som de kristna velat göra gällande.

För det andra gör Hans Högvördighet Biskopen också flera direkt lögnaktiga påståenden om vår Hedniska Jul, och blandar ihop Julblotet med Midvinterblotet, fast detta är två helt olika saker, vilket han uppenbarligen inte insett och förstått. Han ljuger grovt, när han påstår att Midvinterblotet ”bara” och endast bara skulle vara nämnt i Olav saga Haraldssonar, vilket är fel i sak, eftersom Orkneyingasagan med flera sagor också nämner samma tradition, men Midvinterblotet firades i Januari, och inte vid Jul. Att de isländska sagorna också skiljer på Julblot och Midvinterblot, har han heller inte förstått, och han skriver:

Två påståenden om julen återkommer i olika former så gott som varje år. Jag har hört dem så ofta att det går att ta för givet att de stämmer. Det ena är att julen egentligen bara är en gammal hednisk offerhögtid. Det andra påståendet säger att julevangeliet är en påhittad saga: Skattskrivningen har aldrig ägt rum och Jesus har aldrig fötts. Det ställer också djupare frågor. Behöver julen vara kristen? Kan den inte lika gärna avkristnas?

– Hans Högvördighet Biskopen av Västerås, VLT 2018-12-19

Ja, det är just det, Ers Högvördigt Högvördiga Högvördighet, ni som anser er förmer än andra i andliga sammanhang. Det behövs inget kristet Julfirande.  43 % och mer av vårt folk har redan gått ur den förment ”Svenska” Kyrkan, och de vill inte längre ha er här i landet. De anser att en hednisk eller sekulär Jul räcker, och ni borde faktiskt respektera dessa människors fria val och vilja…

Vad ska vi med alla dessa ”Högvördigheter” som ständigt trycker ned oss, våra familjer och våra svenska Jultraditioner ? Varför ger vi dem alls utrymme i våra liv ??

För det tredje påstår Hans Högvördighet, att övergången från Hednisk tro till kristendom ”verkar ha genomförts utan större konflikter” vilket skulle vara bevisat ur ”den senaste forskningen” enligt vad han påstår. Detta är en direkt lögn. Bränderna, som förstörde Kungsgården vid Gamla Uppsala och i Uppåkra visar bortom allt tvivel, att kristendomen infördes med våld, likaså skövlandet av tusentals hargar, gudahov och kultplatser. Mikael Mogren talar inte sanning, när han påstår att det faktum att en hel del teofora ortnamn typ Fröstuna, Torsåker och så vidare ändå överlevde, trots att Gudahov efter Gudahov blivit bränt, vanhelgat och skövlat med kristna kyrkor på samma plats – skulle betyda något, eller att veckodagarnas namn skulle ”bevisa” att Asatron levde kvar.

Så var det inte, och det vet till och med minsta skolbarn i Sverige också.

Häxprocesserna – dödandet av mer än 400 svenska män och kvinnor, Konventikelplakaten, Husförhören, Våldsregementet, och allt det andra, som ”Svenska” Kyrkan aldrig någonsin tagit avstånd ifrån, och aldrig bett sitt eget folk om ursökt för, nämner Hans Högvördighet inte alls, men de företeelserna hörde också till svensk historia – i nära sjuhundra år.

Inte någonstans i sin artikel kan Hans Högvördighet ge ens ett endaste ynka exempel på vilken ”senaste” forskning han menar. Till och med legenden om sankt Sigfrid och flera andra kristna berättelser – Biskopen av Västerås är ju svag för dem, nu när han anser att Julevangeliet skulle vara bokstavlig sanning – hävdar att kristnandet var kantat av våldshandlingar, vilket vi aldrig får glömma. Sedan svamlar han en massa om Julens röda färg, och anser att det är ”rimligt” att den och många andra drag tagits över från rent hedniska traditioner – och talar därför rakt emot sig själv. För övrigt har frågan om det finns ”kontinuitet” bakom färgen på dagens juldekorationer eller Dagens Asatro inte ett enda förbannat dugg med saken att göra.

Att helt och hållet underkänna den nutida Hedendomen – som aldrig någonsin hävdat att den skulle vara en historiskt exakt rekonstruktion – hans Högvördighet missförstår totalt vad modern Hedendom är, eller vad den är till för – och han resonerar mycket dumt och mycket fördomsfullt – Han förstår tydligen inte, att den baseras på ett fritt val, och att mer än 43 % av detta lands befolkning redan ratat honom och hans ”kyrka” – de vill helt enkelt inte veta av någon ”allsmäktig Herre” eller något våldsregemente mer -liksom att Modern Hedendom är något helt annat, än dess historiska föregångare för minst 7-800 år sedan – utvecklingen har gått framåt, helt enkelt – men detta har Hans Högvördighet helt missat…

Efter att ha konstaterat att vår tideräkning tillkom först 500 år efter kristus, säger Biskopen att ”försöken att avkristna Julen” först skulle ha tillkommit på 1700-1800 talet – och citerar forskningen om Flavius Josephus som ett avgörande ”bevis” för detta. Det är nys och dumheter det också, eftersom Flavius Josephus som historisk källa var känd redan under renässansen. Kritik av kristendomen fanns redan hos Mohammed, och hos otaliga av senantikens lärde likaså. Hans Högvördighet av Västerås kan inte bara bortse från detta – för då ljuger han återigen. Och förresten – varför skulle just kritik från 1700-talet eller 1800-talet vara ”mindre värd” i Hans Högvördighets ögon ? Ingenstans i hans artikel, möter vi annat än kristna skenargument…

Såhär talar en djupt vetenskapsfientlig och emot kritisk granskning fientligt inställd människa:

Det positiva är att Bibelns texter sedan dess varit möjliga att undersöka och diskutera, eftersom inga zoner hålls fredade. Samtidigt ledde det till avmystifiering. Det skimrande och oförklarliga i julens värld släcktes ner. Rysningen och förundran inför det heliga förpassades ut.

Det finns inte ett enda godtagbart argument för varför Bibelns påståenden inte skulle kunna underkastas en kritisk granskning. Forskare har granskat och kommenterat Eddan och Koranen i hundratals, ja tusentals år, och det har inte gjort Asatron eller Islam mindre gångbar, så varför inte granska det kristna Julevangeliet också ? Om Jesus visar sig vara en bluff, en mytisk gestalt i likhet med Tor och Oden – eller en allegori, om man så vill – vad förändrar det ? Kristendomens budskap, eller evangeliernas innehåll förändras inte för den sakens skull – Biskopen av Västerås, likaväl som andra kristna, kan ju välja att tro på dem i alla fall, om han nu vill. Varför detta ständiga kristna hat emot källkritik och vetenskap ?

Vidare svävar Hans Högvördighet ut, och säger följande:

Idealismen, eller snarare den tyska idealistiska filosofin, menade att idéerna fanns före historien, inte tvärtom. För Strauss innehöll Nya testamentet endast myter som hade till uppgift att ge de eviga idéerna en tillfällig klädnad. Strauss ville därför befria kristendomen så att det eviga kunde träda fram. Det som då återstod av personen Jesus var en fattig snickare.

De här 1800-talstankarna har sedan förts vidare i många handböcker och populärvetenskapliga medier in i vår tid. Under några av åren som akademisk forskare fördjupade jag mig i den idealistiska filosofin. Då slog det mig hur ofta dess grundtankar dyker upp i de mest skilda sammanhang. Kärlekens kraft och samhörigheten mellan människor är två exempel på idéer som enligt idealisterna har förkroppsligats i gestalter som Jesus, Buddha, Moses och Gandhi. Märkligt nog tycks stora idéer alltid landa i stora män.

Alla idealistiska filosofer skulle alltså ha fel, enbart därför att de är icke-kristna – eller för att några av dem är tyskar. Och ingen annan stor tänkare, manlig eller icke, i hela Världshistorien kan alltså komma med ett kärleksbudskap, enligt denne inskränkte, fullkomligt idiotiske biskop i Västerås. Vilken oerhörd fördomsfullhet ! Man häpnar. Varför skulle inte Buddhas, Gandhis eller någon annan lära vara precis lika kärleksfull, precis lika bra – här saknas all logik i vad denne ”Högvördighet” säger..

Svammel om ”inkarnation” osv för ingen vart, och leder ingenvart, för kristendomen är varken bättre eller sämre än andra religioner, andra mytkretsar, andra filosofier eller livsval. Vill herr Biskopen i Västerås ingå i ett fritt och demokratiskt samhälle, där han accepterar andra människors fria vilja gör han bäst i att snarast acceptera detta, och sluta missionera för en förlorad sak, som de flesta av oss redan valt bort. Julen är inte kristen, inte begränsad till någon kristendom. Själva ordet Jul och Julen som begrepp uppfanns i det hedniska Nordeuropa – det går inte att komma ifrån.

De flesta människor i dagens samhälle vill inte ha någon kristen Jul heller – och även där måste de kristna ge sig, och acceptera andra människors åsikter.

Julens viktigaste gestalter och traditioner ÄR hedniska… Det kan ingen förneka…

Men, vår biskop av Västerås svamlar och lallar ömkligt vidare… Såhär skriver karln, helt utan sinne för ens den elementäraste logik:

Det oroar mig, och då menar jag verkligen att jag ser en fara med avkristnandet av julen. Det beror på att det är en del av avkristnandet av människan och skapelsen. Den har pågått sedan 1700-talet och i framtiden kommer det förstås vara ekonomiskt attraktivt att se människan som en maskin där reservdelar kan bytas ut och avstängningen aktiveras så fort kostnaderna för fortsatt liv blir för höga. Tankar på skapelsen som ett konto att tömma vid behov gynnar möjligen storindustrin, men det är osäkert om planeten Jorden håller för påfrestningarna. I snabb takt tilltar problemen när kristen tro inte längre anses ha något att tillföra vare sig det gäller människan eller skapelsen; då blir det liksom fritt fram. Exploateringen av människa och skapelse kan pågå utan spärr när livets helighet släckts ner. Reduceras vårt existensberättigande till produktion och konsumtion, då blir värnandet om den utsatta människan allt svårare att hävda.

Detta är inget annat än kvalificerad bullshit, struntprat, ömkliga kulisser. Avkristnandet av Julen är inte alls någon ”fara” – det innebär bara att den återtar sin naturliga roll i folkmedvetandet.

Inte heller följer det, logiskt sett, att firandet av en hednisk Jul skulle leda till att någon ser ”människan som en maskin” vilket denne ”Högvördiga” biskop babblar om. Tvärtom innebär det en återgång till en respekt för givandets helgd, för människolivets helighet, respekt för ätten, släkten, naturen och traditionerna – allt det dessa kristna inte kan förstå, och evigt är utestängda från…

Asatron är Polyteistisk till sin natur, likaväl som 1700-1800 talet idealism, som inte heller förnekade Humanismen, eller andra eviga värden. Att bara jämställa Hedendom med Konsumism, på herr Västeråsbispens fullkomligt löjeväckande vis, finns det ingen som helst logisk grund för. Också Buddhistiska, Hinduiska eller vilka icke-kristna tänkare som helst, ja till och med rena ateister typ Stephen Hawking försvarar för övrigt människovärdet, och att det faktiskt är så, torde vara allom bekant. Själv tycker jag, att inskränkta kristna av denne förfärlige Västerås-biskops typ snarast borde besöka Humanisternas Hemsida, till exempel – och läsa på fakta – om vad Polyteistiska religioner, och vad Polyteistisk Humanism faktiskt är för något – liksom den sekulära Humanismen.

Herr Bispens studier i 1800-talets filosofi förefaller överflödiga, grunda och inte uttömmande nog, och därmed lämnar jag honom – åt sitt öde…

Vi behöver inte dessa  Kristusar, ”Högvördigheter” och Biskopar. Vi behöver Hednisk Humanism – och INGA förtryckare…

Annonser

Midvintersolståndets Dag – 2018

Idag är Midvintersolståndets dag – den rätta tidpunkten för Julfirandet, och inledningen på den sant Hedniska fest, som vi kallar Julen. Klockan 23.23 idag infaller Vintersolståndet, och själv förbereder jag mig för att fira det utomhus, som man lämpligen skall. Detta år gör jag det med ett Blot, som Henrik Andersson på Ideell Kulturkamp – min granne i den hedniska bloggosfären har skrivit, och jag uppmanar er alla att göra detsamma.

 

Många är de vittnesbörd från människor, som bekänner sig till Asatron – men inte till någon meningslös ”forn sed – som vi möter en sådan här dag. Vi vet, att den väg vi följer inte är forn, utan strävar framåt. Den är inte någon ”sed”, för sed betyder bara en mekanisk upprepning, en tom vana, som man utan hjärta och utan tanke bara repeterar.  Ordet ”sed” är den raka motsatsen till en levande tro, och det är inget vi omfattar. Tvärtom tror vi av hjärtat, när vi hedrar makterna, solåret och Jolner eller Oden, som ju är Julens egentlige huvudperson, som alla vet.

 

Från sajten ”Allmogen” kommer idag en text från en gammal Julbok, utgiven av Nils Keyland 1915, men fortfarande aktuell i sina stycken, och ur den vill jag citera följande:

På vissa håll spårar man en julsedernas renässans. Efter att en tid hava legat nere, hava desamma åter börjat leva upp på nytt enligt äldre praxis, och uppmuntrande nog finner man återgången stundom förenad med strävan efter historisk trohet. — —

Julen har, som allom väl bekant är, gamla anor. De historiska hävderna veta att berätta, att våra hedniska förfäder under vintern varje årsvarv firade flera fester. Vid en av dem, den största, vilken inföll vid midvintern, skall man hava offrat för ett gott kommande år och hälsat solens och ljusets pånyttfödelse. Vid den åt guden Frey helgade galten avlades då även löften om stordåd under det kommande året.

Detta är Sonargalten, som här nämns, och själv tar jag till Bragelöfte detta år att fortsätta denna blogg också hela 1919, och dessutom skriva manus till ett visst Asatroget bokverk, vars namn och tema jag ännu behåller för mig själv.

Jomsvikingarnas och Kung Svens löfte vid Harald Blåtands gravöl gav oss ett mönster, som många ännu följer…

Likheten mellan vissa vid julen ännu i mannaminne förekommande plägseder och dem, som förekommo vid den hedniska vinterfesten, har av de historiskt lärde länge beaktats och ofta framhållits. Man har exempelvis med de i den hedniska helgedomen brinnande nattliga offereldarna jämfört de bål av stickbloss, som på julmorgonen brukat hopkastas vid kyrkorna, vidare har man i det med »julahös», svinhuvud, skinka, gröt, öl m. m. dukade julbordet funnit en motsvarighet till det hedniska offeraltaret. Utsmyckandet av stugan till jul med dess många för kristen tro och sed fullkomligt främmande detaljer har förliknats vid utsmyckandet av den hedniska offergillestugan, ävenså den vid julbordet vanliga öldrickningen med det vid det fornnordiska offergillet obligatoriska dryckeslaget.– —

Att dricka Jul är ännu sed, men det sker inomhus och inte utomhus. Och Julmaten får stå framme över den egentliga Julnatten och Midvintern, den dag då jag skriver detta.

En sed, troligen av hedniskt ursprung, var att på stugans golv, stundom även i kyrkorna, utströ halm (ursprungligen, såsom påvisats, av praktisk anledning). Denna sed förklaras stundom så, att man velat ordna en viloplats för de sina forna hem gästande förfäderna. Utrymde man däremot sängarna, som ibland hände, och själv låg i halmen på golvet, så var det för att förfäderna skulle få disponera den bättre liggplatsen. Julbordets innehåll, mat och dryck, var till för att delas med de dödas andar, vilka, även de, hade kroppsliga behov och nu en gång på året borde få smörja kråset. Därför skulle inga rätter borttagas från bordet om julkvällen. Stillhet, försiktighet, undvikande av allt bullersamt arbete var strängt föreskrivet, ty, säges det, man fruktade att företaga något, som skrämde och stötte de osynliga gästerna. Dessa hade nämligen stor makt att bestämma över den husliga härdens framtida välfärd och ofärd.

Vid gården var det vanligt att uppsätta en buske, en ruska, en stång, ett kors eller dylikt. I en uppgift heter det, att ju högre julkorset var, desto högre skulle rågen växa följande sommar. Det har med framhävande av ett omfångsrikt jämförelsematerial visats, att julträdet (resp. midsommarstången, majstången, fastlagsriset o. d., vad form och namn de hava må) endast är en särform av den över all världen utbredda »skördemajen» (livsträdet), »i vilken den kraft innebor, som skänker lycka och välsignelse, icke blott åt åker och äng, utan även åt människornas släkte och allt dess verk» (P:n Nilsson).

Till samma grupp torde även den nedan (från Härjedalen) omnämnda »jul-kvällsknokan», en stock, som skulle brinna pä härden hela natten, kunna hänföras.

Helig och befruktande ansågs även julmaten i allmänhet vara och i all synnerhet det bröd, som är oss känt under benämningen såkaka eller skördekaka.

Denna låg över julen på bordet endast som skådebröd, den fick ej ätas; efter en viss tid togs den till boden för att bevaras och välsignas. Nästa vår på första skördedagen togs den upp och medfördes till åkern, där den förtärdes (stundom tillsammans med dricka, sparat från julen) eller bars i såkorgen.

 

»Det bör», säger en varm vän och anhängare av nu berörda riktning inom folksedsforskningen, »ligga i öppen dag, att dessa julbröd först och främst varit avsedda att vara ett kraftämne och haft till syfte att utöva ett livsstärkande och alstringsbringande inflytande. Likasom redan fröna och sädeskornen ansågos innesluta en kondenserad, underbart kraftmeddelande livssubstans, en makt, så trodde man ock detsamma om de av dem beredda rätterna, gröten och brödet… Innesluter sålunda bröd i allmänhet en underbar kraft, gäller detta i alldeles särskilt mått om vissa högtidsbröd och hos oss, men även på åtskilliga andra håll, speciellt om julbröden, vilka därför dels utskiftades åt folk och husdjur, dels sorgfälligt förvarades såsom läke- och skyddsmedel, dels användes för att bibringa livsdrift åt åkern, ymnighet åt fruktträden» (Hammarstedt). Julbröden bakades, som bekant, i manga olika former. Än som kors, liknande ett fyrekrigt hjul utan ring, sedan urminnes tider solens, värme- och livskällans symbol, eller i form av hjulkors med snäckformigt inrullade armar, än som vanliga hjul med flera ekrar, än som runda kakor med stråluddar prydande kanten. Detta förhållande har uppfattats och under hänvisning till befryndade bruk hos andra folk tolkats som en kvarleva av gammal sol- och värme-magi: »För att inverka på solen, giva initiativ till solsken, kunde man naturligtvis icke erhålla någon del av nämnda himmelskropp. Man måste därföre nöja sig med en bild, en liknelse. Skulle nu plogbröden inverka på solen och nedbringa solvärme i åkern, måste de alltså danas till bilder av solen, och det är detta, som tydligen varit händelsen med våra svenska så- eller plogkakor» (Hammarstedt).

Så firades Julen förr, och även om vi nu inte har Julhalm på golvet i våra nutida bostäder, kan vi ändå skänka våra förfäder, vår släkt och vårt land en gåva, inte bara i tankarna utan också med handlingar inför nästa år. Med värdighet och glädje ska Julen firas, och nu lyser jag frid över ängar och nejder, över skog, sjö och strand. Ingen allsmäktig ”herre” och ingen jesus ska någonsin befalla över oss, och vi ska inte behöva böna och be som tiggare. Vi ska stå starka i oss själva, och i medvetenheten om vilka vi är, men våra fienders röster skall förstummas, medan makterna talar ur rymden. Ske så – Och till Árs och Fridhar, ett Gott år och GOD JUL !

Julstädat på Hedniska Tankar

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen. Vad jag skriver är inte ristat i sten, eller några meditativa tankestycken från någotslags elfenbenstorn långt borta. Jag lever här och nu, och praktiserar verklig Asatro i nutiden, till skillnad från de som på falska grunder säger sig praktisera ”forn sed” och andra drogliberala avarter, som man inte riktigt kan identifiera.

Fakta: Benämningen Asatro har alltid funnits. ”Trua á Asom ok Ölfvom” står det i Eddan

 

Då och då uppdaterar jag mitt stora och rikhaltiga arkiv här, och lägger undan de blogginlägg som jag anser värda att spara inför framtiden. Av 400 inlägg, återstår nu 186 stycken efter årets stora Julständning, men jag tycker ändå detta får räcka – varje läsare kan ändå hitta inlägg här som räcker i flera månader. Dessutom innehåller arkivet väldigt många inlägg om de mest skilda ämnen – och ifall 400 inlägg på nätet låter mycket, kan jag avslöja att det finns år då jag varit uppe i 497..

Självklart skriver man inte 400 inlägg utan att några blir mindre bra, och somliga blir antagligen också renodlat usla, som man förstår. Men så är det även i Dagstidningsjournalistikens Värld, och mycket av det som skrivs här i Världen, har alltid varit ”Adiafora” eller överflödigt.

Ifall någon här anser att det jag skrivit varit felaktigt, har de fått rätt till genmäle och även rättelser och omformuleringar, när det visat sig berättigat och när de kunnat uttrycka sig sakligt och korrekt. Tyvärr har så inte alltid varit fallet, men det överser jag med. Men som sagt – inget av det jag skriver är avsett att vara ristat i sten, utan det är snabba inpass i en debatt, reaktioner över dagshändelserna, och bloggar som gjort nytta för stunden – självfallet har jag också fått skriva polemiskt eller med medveten hyperbole eller retorisk överdrift ibland, vilket jag också tror att alla någorlunda kloka läsare noterat.

 

Allt detta är heller inte så konstigt, eller svårt att förstå. Vår Värld förändrar sig. Nyheter och Influenser, som plötsligt dök upp och lika snabbt försvann, visar sig inte bli bestående, och annat – som har varit fullständigt osannolikt och inte har kunnat förutspås av någon, visade sig bli verklighet. Antag att någon – år 1990 till exempel – dykt upp på den Svenska Försvarshögskolan, och förklarat att Sovjetunionen skulle gå under – personen ifråga hade nog blivit utkastad, eller gjord till allmänt åtlöje, men inte desdo mindre var samma ”eviga” Union upplöst inom mindre än ett år.  Eller antag att någon – anno 2012 – hade förutspått, att ingen mindre än Donald Trump verkligen kunde bli President i USA – ja, ingen skulle heller ha trott den personen – men inte desdå mindre var det precis detta som hände, som vi alla vet.

År 2000 var inte mindre än 88% av alla Svenskar med i den sk ”Svenska” Kyrkan, men idag är antalet mindre än 58 %

Hedendomen växer, dag för dag, och vi svenskar har också fått ett fungerande Nordiskt Asatrosamfund med snart 800 medlemmar, som jag helhjärtat stöder.

2018 har varit ett år, som lovar väl inför framtiden, och vi har lyckats uppnå mycket, som inte gjorts på flera år – trots det lilla fåtal, som öppet motarbetar oss, och som hatar oss, oavsett var de nu sitter – i det nya förortskalifaten eller på de kristna dagstidningarnas redaktioner, eller till och med på SVT, vår kära statstelevision.

Men nu över till mitt artikelarkiv – som du finner genom att klicka på rubriker och under-rubriker här ovan – än så länge är det kostnadsfritt att ta del av.

TUGGA och SVÄLJ i SÄRIMNERS namn ! (Food for thought !)

Arkivet innehåller nu inte mindre än  602  artiklar, uppdelade på 46 olika rubriker

Under huvudrubriken ”Om denna blogg” som du når genom att trycka på länken överst på sidan kan du hitta 8 olika inlägg som beskriver  varför jag började med den här bloggen, och något av dess tillkomsthistoria, och en del inlägg om min attityd till just denna blogg, andra bloggar eller skrivande i allmänhet.

cry

Under huvudrubriken ”Adiafora” eller ”överflödigt” på latin hittar du 17 långa inlägg om allt från Kitsch till Valkyrior, Discordianism, Anarki vid Korvkiosken,  ”The Church of the Subgenius”, Hur Lupercalia firades i det gamla Rom, envig, björnar och profeter, 6 November bakelser och andra märkvärdigheter, inklusive årets stora skogsbränder i Hälsingland. Jag har samlat allt som inte kan hänföras till andra rubriker här, eftersom det inte hör till bloggens huvudämne.

Underrubriken ”Forn Sed” innehåller 15 varningar för denna underliga rörelse, som inte har det minsta med Asatro att göra. Du får bevis för hur den rörelsens profeter vill använda droger i sin religionsutövning, hur deras ”godar” eller präster rakt fram uteblivit från begravningar de åtagit sig att hålla, hur de ägnat sig åt blodsoffer i människoblod vid Gamla Uppsala och annat, som de faktiskt borde skämmas över… och sådant som vi vanliga, hederliga Asatroende anser ”överförfriskat” och vad vi INTE ska hålla på med…

Mycket av det som står skrivet under denna underrubrik är dessutom citat från övriga ledande Asatroende, som också avskyr ”fornsedarna” och vad de kommit att stå för…

Underrubriken Häxor, Häxeri och annat Ockult innehåller 10 artiklar om dessa – för mig perifera – ämnen. Särskild tonvikt har lagts vid det märkliga och obehagliga faktum, att ”Svenska” kyrkan aldrig någonsin bett om ursäkt för vad den gjort emot sitt eget folk under Häxförföljelserna – och här berättas också – med många och rikhaltiga bevis – om hur kristna och islamister fortfarande förföljer och ibland dödar häxor och hedningar över hela Världen.

Huvudrubriken Arkeologi däremot innehåller nu 61 artiklar med fakta, alla om kända fynd, typ Egtved, Gamla Uppsala, Havängsdösen och annat vetenskapligt. Läs om hur man försökt omtolka Rökstenen – men utan att lyckas – om debatten kring Svearikets Vagga – om en fjärde, nu utplånad fjärde Uppsala-hög och om hur Svenska Kyrkan försökt förstöra Gamla Uppsala som fornminnesplats, vår äldsta namngivna Svenska, bevisen för Ragnaröksmyten och mycket annat – jag tror knappast du har läst allt detta tidigare, och mycket av det har också ignorerats av massmedia eller större tidningar. Jag berättar också om de många problemen med skadegörelse på fornlämningar och det svenska kulturarvet, som blivit allt vanligare och vanligare på senare år, om Birka-forskning, Sveriges äldsta kyrka, sanningen om anfallet på Lindisfarne och andra saker, du nog borde uppmärksamma. Detta är bloggens största avdelning, även om den ursprungligen inte var tänkt att bli något huvudämne.

 

legosoldat_artikel_IMG0059En romersk officersring från 300-talet hittad på Öland -hur kom den dit ?

Arkeologiavdelningen har två underrubriker – ”Rekonstruerade Vikingaskepp” och ”Förmänniskor”. Under den första underrubriken hittar du 11 inlägg om seglandet av den yngre järnåldens fartyg – något jag själv också ägnat mig åt under 12 långa somrar, och mer än så. Under ”Förmänniskor” följer 6 inlägg om paleontologi – också ett intressant ämne…

 

Huvudrubriken ”Asatro” tar upp det egentliga ämnet för den här bloggen, och förklarar den milsvida skillnaden mellan Asatro och sk ”forn sed” – en beteckning som inte bör användas – samt varför man inte bör blanda samman Asatron med New Age och annat oseriöst – ifall det nu inte framgick tillräckligt klart av ”varningsorden” ovan…

32 inlägg om allt om Bärandet av Torshammare (och varför det inte är ”rasism”) samt vikten av traditioner, fakta och sunt förnuft – också vid ordnandet av Blot och andra fester – konkreta Boktips och mycket annat, har samlats under denna rubrik, liksom varför det aldrig funnits några ”Vanatroende”, varför Asatron inte är någon frälsningslära, om hur också Agnostiker kan vara Asatroende, om varför Asatron inte har några budord och många andra teologiska spörsmål, som du får utredda i detalj… Bland annat får du lära dig, att vi Asatroende ALDRIG BER utan faktiskt BLOTAR eller rättare sagt offrar något till Gudarna – för ”Gåva kräver, att gengåva krävs” – det är det äldsta och mest grundläggande av Hávamáls bud.. Du får också lära dig om Vanaheims exakta läge i tillvaron, Guden Höder och mycket mer.

 

asatro-010-fb-anpassad

”Asatro” avdelningen har också försetts med inte mindre än 10 stycken underrubriker, i tur och ordning

  • ”Gudahov” det HETER nämligen just Gudahov och inte ”tempel” som ger ett enkelt ”när, var, hur” om hur de byggs på Island – och hur du enkelt själv kan bygga ett sådant – och hur det redan finns invigda Gudahov i Danmark på 20 inlägg. Du får också lära dig om Urnes – den påstått kristna kyrkan som inte alls var kristen, och heller ingen ”Kyrka” utan just ett gudahov, varför Asatron alltid varit en inomhus-religion lika mycket som en utomhusreligion och om attentat och bränder emot de som försökt bygga ”Gudahov” i Sverige och därför blivit förföljda – och mycket annat..
  • ”Oden” – 6 inlägg om och kring Allfader – mycket mer finns förstås att säga kring ämnet – men det kan du också läsa på annat håll.
  • ”Freja” – 12 inlägg om och kring gudinnan, hennes katter, hennes kommersialisering (med Freja-whiskey, Frejas Cigarrer och Starbucks kaffe som pikanta tillägg eller företeelser) samt vad hon kan uträtta i nutiden och vad hon gjort för mig, samt en hel del poesi – allt för att ära och hedra GUDINNAN !
  • ”Skade” -4 inlägg om Vinterns gudinna, barfotavandring i snön, övernattning i bivack, jaktens tid och annat sådant
  • ”Tor” – 13 inlägg om Åskans Dundergud, Tor och Hans bockar, Torshammarens ursprung, poeten Thomas Thorild och annat Tor-betonat…
  • ”Heimdall”3 inlägg om varför Heimdall behövs som motvikt till Loke, och alla ”Lokeaner”. Och om Eldborgs skål och hur Gjallarhornet och Vuvuzelor kan stoppa själve Påven…
  • ”Frigg” – 5 långa inlägg om Himlens Gudinna, Himladrottningen Frigg, All-modern samt om vad hon står för samt hur kunskapen om henne kan användas
  • ”Loke”4 inlägg om Loke i populärkulturen, och varför han säkerligen inte bör dyrkas eller tillbes… trots att han är en underhållande spjuver minsann
  • ”Njord” – 3 inlägg om Rikedomens Gud – och vad du kan vinna på att Gå Ur Svenska Kyrkan samt tillbe honom…
  • Frej” –  4 Inlägg om Gerds Make, Äringens gud, han som är Erik, den evigt mäktige och Gullinborstes ryttare…
  • ”Idun” – 1 inlägg om Ungdomens gudinna, äpplenas dis och hennes förvandlingar
  • ”Tyr”3 nya inlägg om Tyr – stridens och rättvisans Gud – och vad du vinner på att tillbe och ära honom – samt hur endast fornsedare och amerikaner hyllar Fenris…

Anledningen till att det blev separata teman och underrubriker, är förstås att det är begreppsmässigt mycket enklare att samla alla artiklar om varje gudomlighet under sin egen rubrik

 

46b06a_3f9f33bf131644899e83d7b5a55c5fa3-jpg_srz_939_278_85_22_0-50_1-20_0-00_jpg_srzVi finns ÖVERALLT med kanske 110 000 utövare i hela Världen

 

Under Huvudrubriken ”I Utlandet – och den Hedniska Världen” möter du 17 inlägg om Asatroendes situation Världen över. Jag är ingen oreflekterad universalist, och det krävs kunskaper om ämnet, innan man ens kan kalla sig Asatroende vilket man bör observera. Alla som påstår, att de utövar denna religion gör det definitivt inte – ett exempel är ”fornsedare” – ett annat är New Age och mycket annat, som inte hör till ämnet. Alla folkslag har sin variant av hedendomen, och även om Asatron delvis påminner om andra Indoeuropeiska trossystem, till exempel, är den också helt unik i många avseenden, och skall därför inte sammanblandas med något annat. Här får du lära dig om Asatroende i Ryssland, Serbien, Kanada, Spanien – ja över hela Jorden faktiskt, eftersom Asatrons värld är global…

  • Underrubriken ”Danmark” innehåller 13 inlägg om Asatron där, inklusive världskändisen Jim Lyngvild – Danmarks ”meste hedning”
  • Underrubriken ”Island” innehåller 18 inlägg om de asatroendes situation på ön, men också om Landvättarna, om Huldufolk och Alfer – som inte bör förväxlas med fantasylitteraturens ”Alver” – samt om Kristna Kyrkors övergrepp emot Isländska medborgare, det nya gudahovet och Landvaettablot, spökerierna på Frodha och mycket mer…
  • Underrubriken ”Norge” innehåller hittills 4 inlägg – om museibygge, kristna förföljelser av norska medborgare och annat men fler inlägg kommer.
  • Underrubriken ”Finland” innehåller 7 inlägg om vårt närmaste grannland, dess historia och hur man firar den – för i Finland finns historisk medvetenhet, som vi i Sverige saknar..
  • Underrubriken ”Ukraina” som är ny – innehåller  2 inlägg om den svåra politiska situationen och inbördeskriget där, vilken också påverkar landets hedningar

 

Blotar A Brief Guide To Asatru Ritual

Under huvudrubriken ”Högtider och Blot” möter du 11 inlägg under devisen ”ingen högtid utan regler” eftersom jag är en förespråkare av ordning och reda inom Asatro. Du får lära dig varför vegetariska blot är mindre lämpliga, utom sommartid, om hur man blotar med Blod, lagar Svartsoppa och äter hästkött – bland annat – och frånsett kristna fördomar emot viss föda är detta inte på minsta sätt farligt… Vi kan blota vad vi jagar och fiskar själv, men vi offrar inte människor nuförtiden, om någon fanatisk kristen nu skulle undra..

Här finns också underrubriker, som behandlar:

  • ”Jul och Midvinter” med 17 inlägg från 2014-2018 om Julbockar, Oden och Jultomten, samt varför Julen inte är någon kristen helg överhuvudtaget, och hur den långt tidigare alltid firats i Norden. Du får också texten till ett eget Julblot, och berättelsen om Gävlebocken, samt om kristna julhatare och sverigefientliga attentat – något som blir allt vanligare och vanligare, i och med att kristna och muslimska fanatiker inte kan acceptera tanken på en fredlig, hednisk Jul..
  • ”Lussi” – 7 inlägg om Lucia och festens hedniska ursprung – för Lucia eller Ljusdrottningar fanns redan på bronsåldern, långt långt innan 1700-talet och en del felaktiga dateringar av denna folkseds uppkomst. Lär dig mer här !
  • ”Disablot” – 7 inlägg om Diserna, Distinget och vad Diser är för slags väsen
  • ”Vårblot” – 13 maffiga och långa inlägg om vårens fester, och hur och när du skall fira dem
  • ”Vårdagjämning och Höstdagjämning”3 mer specifika inlägg om ”Dagjämningarna” samt en nyskriven ritualtext för skördeblotet.
  • ”Midsommar” – 13 inlägg om Sommarsolståndet, samt hur det firas – flera dikter och vilka Gudomar och makter man bör ära – och vilka man inte ska ta med, vilket är minst lika viktigt. Dessutom en text till Midsommarbröllop, om du behöver fira detta..
  • ”Alvablot” – 10 långa inlägg om hösten, döden och årets mörkaste tid. Om hur Alvablotet uppstod, om hur de kristna försökte förvanska det till Allhelgona, om en naturlig syn på döden och årstidernas gång, och varför meningslös ”fornsed” i samband med detta inte alls fungerar.

blotFörutom de årstidsbundna festerna har jag nu också med inlägg för alla livets skeden, som till exempel:

  • ”Bröllop och Trolovning” 5 inlägg om hur det firas, samt vilka ord och seder som hör dit – och varför sk ”Handfästning” är en Kelisk sedvänja, som INTE hör ihop med Asatron.
  • ”Begravning och jordfästning” 8 inlägg kring livets slutskede – personliga minnen och betraktelser, samt vad du bör tänka på – för att inte hamna i ”fornsederi” och andra ovärdigheter, som skämmer ut både dig och dina anhöriga. Avslöjanden om hur ”Svenska” kyrkan förstört många hedniska och multi-religiösa begravningsplatser, och hur de till och med stoppat individuella begravningar får också komma fram
  • ”Knäsättning” (ALDRIG ”Dop”) 8 inlägg kring detta, eftersom man INTE DÖPER barn enligt Asatron, eller tvingar dem att anta en religion, men däremot välkomnar dem in i en släkt – och varför detta är en väsentlig skillnad.

björn-rovdjursparken-grönklitt

Under huvudrubriken ”I Naturen” får du 17 långa inlägg om  Älgen, Bävern, Vildsvinet och Björnen, samt Hedniska och Asatrogna aspekter på dessa djur och många andra… Vita älgar, ”andebjörnar” och andra märkliga satkritter uppenbarar sig också på denna sida..

Huvudrubriken ”Konst” innehåller 25 inlägg om mer eller mindre hednisk konst – bland annat om en kättersk Ankmålare från Finland, om Botticelli, Mark Bodé, Sam Flegal och andra konstnärer jag gillar, som ibland också tangerat hedendomen. Du får också höra om censur och förföljelse emot enskilda konstnärer, mitt inne i Socialdemokratins och Stefan Löfvéns förment demokratiska Sverige.

Underrubriken ”Resor” innehåller en rad reseskildringar och kåserier, 14 till antalet, på temat ”Det går en hedning genom Europa”

Underrubriken ”Musik” innehåller en enda musikrecension i form av ett konsert-reportage – något jag inte brukar skriva annars.

277784-humandignity-1319076254-675-640x480

Huvudrubriken ”Monoteister och andra” innehåller 33 artiklar om denna märkliga företeelse som kallas Monoteism, och andra sjuka avarter av religion. Underrubrikerna ”Svenska” Kyrkan” (38 inlägg) handlar om en evangelisk lutheransk kyrka som inte alls är ”svenskare” än någon annan…”Katoliker” (30 inlägg),  och ”Islam” (28 inlägg) innehåller utförliga argument till varför du bör undvika och ta avstånd ifrån allt vad Ökenreligioner heter, och varför de inte ska utövas här – i vårt Norden och i vårt Sverige – i alla fall om vi vill undvika svåra skadeverkningar på vårt samhälle.

Av någon anledning finns det alltid klantskallar som tycker, att det på något sätt skulle vara förbjudet att kritisera just dessa religioner, eller att kristendom och islam alltså skall vara allsmäktiga, och helt bortom all kritik, men det tycker verkligen inte jag. Jag tror nämligen på något, som kallas yttrandefrihet, och om du inte begripit vad detta är eller vad detta begrepp faktiskt handlar om, käre läsare eller läsarinna – ja då undrar jag varför du alls befinner dig på Internet överhuvudtaget, eller vad du alls gör här…

 

0f464fc01f485a9862c33529feab7289

Slutligen har jag också en ny sektion om ”Eddan och Runorna” vilken bland annat behandlar problemet med exakta översättningar, och hur Eddan ofta översatts på ett uppenbart förvanskat sätt, som inte motsvarar originalet… Nya runfynd från de nordiska länderna, och mycket annat diskuteras också ibland de 19 publicerade inläggen – bland annat debatten om Tyr-runan och hur runor inte ska tolkas en och en, samt hur man förfalskat runorna för allehanda new age spådomar och annat bedrägligt, som du nog bör undvika..

68 000 nya HEDNINGAR i Sverige i år…

Hednandet av Sverige fortsätter oförtrutet. Vårt antal blir större och större, och som jag visat omfattar vi redan mer än 42 % av befolkningen. Målet för den hedniska rörelsen i vårt land är oförändrat, och det är att nedbringa alla Monoteistiska religioner under 10 % av landets invånarantal. Ny statistik från den sk ”Svenska” Kyrkan – som inte är ett enda dugg ”svenskare” än något annat samfund – vore den ärlig, skulle den förmodligen kalla sig ”den evangelisk-lutheranska kyrkan i Sverige” precis som dess brodersamfund i Finland – visar att ungefär 68 000 människor kommer att hedna sig innan detta år är slut.

Fram till och med November var antalet 65 702, noga räknat, och enbart i den månaden hednades 3070 personer. Av någon anledning, som ingen förstår, vägrar ”Svenska” Kyrkan att låta människor gå ur den under November och December varje år. Istället tar de ut avgifter, tionden och skatter av människor i ett helt år extra, och vägrar att respektera de här personernas vilja. Det är ungefär som om någon skulle låta dig betala hundskatt i ett helt år extra, fast din hund redan har avlidit, och Karo övergått till de sälla jaktmarkerna. Eller som om någon skulle tvinga dig att betala bilskatt, fast du inte har någon bil.

”Svenska” Kyrkan styr och ställer med människor i det här landet på ett uppenbart orättfärdigt sätt, och det tror jag är en av orsakerna till varför den blivit så avskydd, för sin girighets skull.

Varje enskild svensk tvingas också betala ca 1,3 miljoner kronor till ”Svenska” kyrkan under en livstid, ifall hon eller han nu får en normalinkomst. Är det såhär vi ska ha det ? är det rimligt, att tvångsbeskatta ett helt land och ett helt folk på det här rent ut sagt snuskiga viset – och ta betalt för tjänster, som ingen efterfrågar ?

”Svenska” Kyrkans egna siffror visar, att bara 33 % av alla giftemålsceremonier är ”kyrkbröllop”. Mer än två tredjedelar av svenskarna och svenskorna, vill inte gifta sig kristet. Mindre än hälften av alla barn ”döps” och mindre än 25 % vill alls ”konfirmeras” på sin påstått kristna tro, när de blir tillräckligt gamla för att bestämma själva. Ny statistik visar också, att mindre än 73 % vill blanda in de kristna i begravningen – allt fler och fler väljer Borgerlig begravning eller andra alternativ. (Mer om detta i ett kommande inlägg)

Varför då fortsätta att betala för en ”gud” som vi inte längre tror på, när vi kan få bestämma över våra egna pengar och våra egna liv istället ?

doepler-heimdal-rig

Ni kan spara MILJONBELOPP till Pensionsförsäkringen – eller till era Barns Studier, gott folk”   (Emil Doeppler visar hur Rig eller Heimdal undervisar i stugorna…)

 

Att stjäla miljonbelopp från varje vuxen medborgare motsvarar inte de kostnader, som man rimligen kan kräva för någon enstaka vigsel och ett bröllop, begravning, dop eller någon gudstjänst några gånger om året – ens för de som nu är kristna, och vill delta i sådant. Jag för min del vill det inte alls, eftersom jag tillåter mig att själv besluta över mitt liv; och vad jag ska tycka eller tänka.

Men – tänk efter, kära medborgare, kära medborgarinna… Det finns kostnadsfria appar på nätet, där du kan räkna ut hur mycket pengar prästerna lurar av dig:

  • Låt oss säga, att du är 20 år gammal, och nyss fått ditt första jobb. Med en måandsinkomst på 18 000, stjäl de 85613 kr från dig, med ränta på ränta…
  • Är du 30 år gammal, och har en månadsinkomst på kanske 24 000, vilket inte är ovanligt ? – Nu stjäl de dig på över 97 000 spänn

Har du cirka 30 000 i månaden ? – ja, i så fall stjäl man 120575 kr från dig, med ränta på ränta, och mer än 3400 kronor, varje år.

Tänk dig nu för !

Är det verkigen lönt att betala allt det här för en tro du inte har, en gud du inte alls tror på (mindre än 10 % av svenska folket tror på ”gud” har det visat sig i attitydundersökningar och oavsett att ”nämen kyrkan ger så mycket till välgörenhet” (det gör man inte alls, man ger mindre än 8 % av sin budget i bistånd) så är det väl DU som bestämmer vem du ska ge till, när du vill ge och hur mycket – det kan man inte bara bestämma ovanför ditt huvud. Jag som hedning ger också pengar till Världsnaturfonden, Röda Korset, Rädda Barnen med flera välgörenhetsorganisationer, och det finns säkert mycket du kan göra med DINA pengar, som DU och DIN familj också har rätt att bestämma över.

Kanske vill du satsa på dina barns framtida utbildning eller bostad istället, eller ett bättre liv som pensionär ? – Ja, i så fall handlar du mycket bättre och sundare om du GÅR UR ”Svenska” Kyrkan med detsamma, och visar dig mogen nog att fatta beslut över din ekonomi själv – det ska ingen annan, och framförallt inte ”Gud” göra..

 

Jag har ett gott råd till dig som läser detta inför nästa år – och det är – att du låter hedna dig så fort som möjligt – nu när andelen kristna i landet inte är fler än ca 57 %

Ännu ett SMART GRUFF från USA: Har VALKYRIORNA objektifierats ?

Det finns alltid människor som tror att de kan ägna sig åt vad jag kallar ”Smart gruff eller att ondgöra sig över saker. Oftast rör det sig om rena adiafora, eller ting som är överflödiga, ja lyxproblem. Vi har Dagens Nyheter med sin skandalfabrik och sina ”fake news” om en och annan Sverigedemokrat, som plötsligt kallas ”partitopp” och som beskylls för att ha skrivit ”kvinnofientliga inlägg” på ett och annat förfalskat Flashback-konto för tio år senhar något sådant ens nyhetsvärde ?

I Asatrons ankdamm och förtrollande lilla Värld har vi grälet mellan Lokeaner och ”Nokeans” i USA, som jag skildrade för en tid sedan. Eller galningen till Frysbilschaufför jag själv berättade om för några dagar sedan, ni vet den svårt intolerante Västgöten, som inte tål att bli motsagd, och vars kompisar kallat mig saker som ”råtta”, ”ärelös hund” och så vidare, bara därför att jag i det förgångna råkat ha annorlunda åsikter än just han om Midvinterblotet, eller något – även om vi nu löst just den frågan, och råkar vara ”likatyckande” där, om än inte i en del andra frågor. Samt alla andra humorlösa idioter, fragila lögnare samt lättkränkthetens banérförare och banerförerskor därute, ingen nämnd och ingen glömd…..

Min gamle vän (jo, jag har faktiskt träffat honom i levande livet) Mr Lucius Swartwulf Helsen, ”Cleric of Hel” eller dödsgudinnan Hels egen präst – som han kallar sig – trots att han inte alltid är en dysterkvist – träffade nyligen på en kvinna ur de Humorlösas skara – ja #metoo och #boohoohoo… Under den välfunna rubriken ”Babes, Boobs and Blasphemy” diskuterar han just nu de fruktansvärda hädelser emot Valkyriorna och själva Valkyriebegreppet, som många tycker sig se i Amerikansk populärkultur.

Jamen ”Brudar, Bomber och Blasfemi” – är väl detta konstverk ”Kvinnoförnedrande” ??

Bland annat hade en hednisk amerikanska i hans bekantskapskrets sett ovanstående ”fina” konstverk av en tatuerad kvinnotorso eller något, och förstås blivit heligt förbannad, eftersom detta då skulle vara ”kvinnoförnedrande” – en ”hädelse” emot gudinnor, Valkyrior med mera sådant. Främst handlade det om att kvinnotorson ifråga inte hade något huvud, ben och armar (nej, Torso-skulpturer brukar inte ha det) och därför skulle det röra sig om en ”objektifiering” av kvinnan, således… Jag skall snart återvända till det här med själva Valkyriebegreppet, och vad Valkyrior i själva verket är – samt varför det är skillnad på ”Skjaldmeyar” och alltså Sköldmör, kontra Valkyrior och andra övernaturliga väsen, för det verkar inte dessa amerikaner ha förstått… Men – nu när vi talar om det – har i så fall inte sk ”objektifikation” inom konsten alltid förekommit ?

 

Titta på den här sk ”Venusfiguren” från Hohe Fels i Schwaben, Tyskland, till exempel. Den är mellan 30 – 40 000 år gammal, och saknar som vi kan se nästan helt huvud, samt fötter – medan den däremot i rikt mått har vad amerikaner nuförtiden kallas ”T & A” alltså ”Tits and Ass” – för att säga det rent ut – jag hoppas mina läsare inte är pryda av sig –  samt en mycket naturalistiskt utformad, jättestor rakad vaginaMan känner till inte mindre än ett 40 tal fynd, många ännu äldre; som kan vara gjorda av såväl Homo Sapiens som Neanderthalare (eller andra förmänniskor) och det är helt obevisat att detta skulle vara någotslags ”gudinnestatyer” som de gudinne-troende tror – för övrigt kan dessa skulpturer ha varit gjorda av kvinnor, likaväl som mändet har aldrig bevisats, vilket kön som var bäst på att karva i mammutben eller i vilket kontext man alls gjorde de här miniatyrskulpturerna… Om definitionen på ”sexuell objektifiering” skall vara, att man överbetonar könsorgan, bröst mm, så har redan grottkonsten alla förutsättningar att framstå som ”pornografisk”….

 

Samma tendens eller samma fenomen är inte begränsat till Europa heller. Här ser vi ett ”konstverk” från Afrika, föregyptiskt och cirka 12 000 år gammalt, men inte särskilt anatomiskt korrekt – kvinnan på bilden har bara ett skissartat huvud, och vad som verkar vara antydda bröst, armar och ben, men könsorganet är överdimensionerat och rikt på detaljer, ”konstnären” eller ”konstnärinnan” som gjorde bilden har helt klart tyckt, att det var det enda viktiga… Är det då ”objektifiering” vi ser även där … eller ??

Och slutligen – hur är det med våra Nordiska Hällristningar från Bronsåldern ?  För att benämna saker och ting vid dess rätta namn, så är nästan alla manliga figurer på dem utrustade med stora k-u-k-a-r helt enkelt (ja, så är det – se efter själva !) – det råder närmast en total konvention, som säger att när man på en nordisk hällristning från bronsåldern avbildar just en man, ja då ska det alltid ”synas att han är en karl” så att säga… Är det då också ”objektifiering” – eller icke ? Ja, svara på det, den som vill eller kan…

En del svenska amatörforskare har till och med antagit, att de som gjorde bronsålderns hällbilder var kvinnor. Kvinnorna skulle ha haft mer tid än männen – bronsåldern var en förhållandevis varm tid med god tillgång på föda, men männen måste fortfarande vara bönder, hantverkare och krigare. Fast när kvinnorna inte direkt belastades av graviditeter och småbarn, så skulle de ha knackat in ett slags kvinnlig idealtillvaro eller ”önskedröm” i Bohusläns hårda granit – alla män skulle vara nakna jämnt, ha enorma praktstånd och vara ständigt tillgängliga..

Nu vet alla mina kvinnliga läsare att så är det förstås bara i önskedrömmen, verkligheten ser inte alls ut sådär, sorgligt nog.  Män som slåss med yxor, eller någon typ av vapen, som vi ser här ovan har sällan eller aldrig stånd – man får det inte heller när man skjuter med pil och båge eller AK4, AK5 – väpnad strid och fortplantning är två helt olika saker, och det är väl känt – även för den manlige läsaren – att ballarna såväl som kuken helt enkelt krymper medan man slåss – de flesta högre däggdjurshannar har det också precis så – oräknat kanske de djur som slåss rituellt under brunst, typ hingstar eller älgar, såväl som afrikanska elefanter – men människans krig har alltid varit på blodigt allvar, inte rituella.

Därmed är vi inne på det här med Valkyriorna kontra Sköldmöerna, eller fenomenet med kvinnliga krigare, och hur de avbildas i populärkulturen

Jag har redan skrivit ett helt inlägg vad beträffar vad man kunde kalla ”Valkyrie-kitsch” eller kanske mindre smakfulla framställningar, inklusive Marvel Comix Brynhilde-figur, under avsnittet Adiafora här ovan, och jag behöver nog inte upprepa det… trots att dåliga serietidningar, filmer eller populärkultur kanske kan vara kul för dem som nu gillar det, är jag ingen större vän därav – men – smaken är ju olika – och ser man nu ett eller annat alster som man själv inte tycker om – varför då fortsätta betrakta det ?

Så mycket mer finns väl inte att säga om just det ämnet..

 

Typisk amerikansk populärkulturell ”Vrångbild”. Detta är INTE en Valkyria – och kvinnliga krigare existerade knappast alls – framförallt inte i den utrustningen….

Ända sedan 1800-talet och Richard Wagner har vi levt med en felaktig föreställning om att Valkyriorna var krigarkvinnor, vilket INTE är sant. Inte någonstans i Eddan, skaldepoesin eller någon annan källa står det skrivet något sådant. Visserligen ses Valkyrior rida över slagfälten i skaldepoesin, men deras uppgift är att hämta de redan fallna till Valhall, och att ”kora valen” – det är vad deras namn betyder – och i Valhall lever de tillsammans med de Einherjar som finns där. De strider med andra ord inte, deras uppgift är att välja, vårda och värna – inget annat. Möjligen måste de också vara bra på självförsvar, och sköta sitt eget närskydd, men deras uppgift – att vara med de döende och föra dem till en trygg och säker värld, långt bortom Midgård, kräver nog snarare insikt och mildhet, även om Valkyrior för den delen också kan ha ett vildsint och skrämmande utseende – I dikten Darraljod i Njals Saga väver de till exempel en blodig väv av hela världens öden… och att möta en Valkyrias blick sägs betyda otur – bara de redan dödsvigda kan se dem i ögonen….

Under 1900-talet har vi alla – och amerikanska fantasy-illustratörer mest – rört ihop begreppen ”Valkyria” och ”Sköldmö” (alltså en kvinnlig krigare, Skjaldmöy) och förväxlat dem – men alla avbildningar vi har av riktiga Valkyrior ser ut på ett annat sätt, och visar dem inte i någon rustning eller med några vapen. Ett är säkert – Valkyriorna uppfattas också som övernaturliga varelser, och som alla sådana kan de såklart förändra sitt utseende, och likt Diser, Fylgior och andra kvinnliga väsen också uppträda i ”Hamn” eller förklädnad…

Att Freja har sin Falkhamn, vet vi alla – och att Loke kunde förvandla Idun till en hasselnöt, vet vi också. Gudinnor och Valkyrior kan förändra sitt utseende efter behag, och eftersom de är odödliga och har upplevt oräkneliga tidsåldrar och händelser tror jag inte de bryr sig så mycket om HUR vi människor försöker avbilda dem eller det sätt, som vi tänker oss dem på – allt sådant är dem nog tämligen fjärran – och med tanke på allt de upplevt, är våra föreställningar om deras utseende nog inte heller intressant för deras del. De har andra och bättre saker att ägna sig åt, hursomhelst – Valkyriorna styr ju faktiskt över det hinsides, och över livsavgörande insatser – och ”dålig” konst är inte livsavgörande…

 

På nästan alla samtida avbildningar vi har, från Mälardalens figuriner till Tjängvides och Gotlands bildstenar ser vi välkomnande Valkyrior med mjödhorn i handen, uppsatt hår och gala-klädsel, men knappast några krigarkvinnor under strid. I första strofen av Hrafnagalder Odins står det skrivet: ”Allfader verkar, alfvar skönja, vaner veta, nornor visa, troll närer, tider föda, tursar vänta, valkyrior längta.” Originalet har ordet ”trå”, alltså tråna – och längtan framhålls här som Valkyriornas främsta egenskap... andra varelser har andra utmärkande kännetecken – alferna skönjer eller förnimmer, Vanerna vet, Nornorna visar på ödet – och Allfader Oden verkar…

Sköldmör, eller kvinnliga krigare då ? Har vi egentligen något påtagligt bevis för dem, annat än legender ? Vi har naturligtvis Hervor i Hervarasagan, Blenda i Blendasägnen, den sköldmö vid namn Vesna som skall ha fört Harald Hildetands ”märke” eller Banér i Bråvalla slag – en strid som antagligen också hör till legenden – och utöver en uppgift i en av Skylitzes bysantinska krönikor om att Väringarna från Ryssland, efter förlusten i slaget vid Dorostolon, 971, skulle ha lämnat efter sig en hel del döda kvinnliga krigare på slagfältet (vilket överraskade deras byzantinska motståndare) finns det väldigt få bevis för kvinnliga krigares existens under Vikingatid eller Järnåldern överhuvudtaget.

Ett fynd, som ställt till åtskilligt rabalder i internationell press på senare tid är omtolkningen av ”Birka-kvinnan” i en av de förnämsta gravarna från Björkös citadell och borgberg. Hon begravdes med en full vapenuppsättning, och två hästar – men vad bevisar det ? Graven – en kammargrav av rysk typ – var kanske förbehållen en rik änka till en framstående härförare, och förekomsten av spelpjäser i graven samt frånvaron av några kraftigare muskelfästen eller synliga stridsskador på kvinnan har fått forskare att anta, att hon snarare var en befälhaverska, eller hade uppgifter inom stridsledning, men däremot aldrig var stridande soldat i reell mening – kanske var hon en tidig syster och föregångare till den nuvarande Chefen Livgardet, eller hennes kvinnliga kollegor på Ledningsregementet i Enköping, men det är också allt.

Carol J. Clover, bl.a. hedersdoktor vid Lunds universitet har anmärkt, att ”Birkakvinnan” från citadellet kanske begravdes med vapen för att visa att hon var en rik och mäktig kvinna rent generellt, men det finns ingenting i hennes bevarade ben som tyder på att hon var särskilt kraftigt byggd, eller att hon hade tränat, exempelvis med långbåge, ett vapen som man känt till sedan stenåldern, och som kräver träning sedan barnsben, i alla fall om man ska kunna skjuta någorlunda bra.. Det finns vapen i Oseberg-fyndet också, men ingen har någonsin kommit på tanken att de två kvinnor som begravits där skulle ha varit krigare…

All modern forskning kommer också till den ”trista” slutsatsen att om kvinnliga krigare alls fanns, så var de otroligt sällsynta. Alla samhällen med låg teknologi har nämligen en sak gemensam: strävan efter att skaffa så många friska och livsdugliga barn och så stor befolkning som möjligt. För att lösa det behövde man också så många barnaföderskor som möjligt – och dem fick man såklart hämta från kvinnor i fertil ålder, gärna då yngre kvinnor. En gravid kvinna, eller en kvinna med småbarn kan såklart knappast utkämpa några krig – och heller inte vapenträna – så summan av alltsammans blev, att framgångsrika kulturer hade ovanligt få krigarkvinnor – och därmed punkt. Samma förhållande råder också idag – föräldraskap, och förmåga att delta i väpnad strid är knappast förenliga, i alla fall inte så länge barnen är små, eller föräldraskapet varar…

Visserligen ser vi undantag i de isländska sagorna här och där – vi har Freydis, Erik den Rödes mordlystna dotter i en av Vinlandssagorna, till exempel – men hon skildras som en kvinnlig psykopat, som drar hela Vinlandskolonin i olycka, och är en av de viktigaste orsakerna till att den upphör – och således är hon mest ett varnande exempel, ingen förebild.

Freydis slåss dock endast när absolut nödläge råder, och de flesta av vikingatidens kvinnor gjorde nog likadant. Till den nordiska kvinnans klädedräkt hörde alltid en kniv, och alla kunde säkerligen hantera både kniv och yxa eller spjut i självförsvar, men på självförsvarsförmåga vinner man inga krig. För att vinna i krig måste man nämligen kunna anfalla, och föra kriget på motståndarens territorium, och inte hemma i det egna landet. Det visste våra förfäder också, och just därför blev de framgångsrika i strid.

För att summera – dagens ”Schablonbild” av både Valkyrior och Sköldmör är falsk – javisst – men vad gör det ?

Var det inte Nietsche som sa: ”Om du går till kvinnor, så glöm inte NAVKAPSLARNA….

Dålig konst är dålig konst, populärkultur är populärkultur, och white trash på Asatrons bakgård, är fortfarande white trash… Fast – är det egentligen något att bli såvärst upprörd över ? Min väninna Bella (som inte är Blondin) har ett uttryck, som jag tycker är träffande: ”Ringbrynje-bikinis och Navkapslar” eller på engelska ”Chainmail Bikinis and Hubcaps”. Med det menar hon en utstyrsel eller ett slags klädsel, som ingen egentligen kan ta på så stort allvar – utan något som mest är menat som ”levande rollspel” – karnevalskostym eller ett stort skämt… och varför skulle man inte få ”skämta” ? 

I ett verkligt fritt samhälle kunde alla kvinnor få gå klädda hur de ville – eller ”vara klädda som Kraka” – alltså inte ha några kläder alls – och det gäller förmodligen männen ocksåMan behöver inte ha ”shador” eller ”påse över huvudet”….

Hur skulle den moderna tidens Valkyrior se ut, förresten ?

”Skaemtun” eller just skämt är en av Frejas käraste sysselsättningar, får vi veta i den prosaiska Eddan, och hon är som bekant en gudinna för krig, såväl som för kärlek. Antagligen tar hon inte heller sitt eget utseende för allvarligt, utan förändrar det efter behag – och efter vad som är lämpligt med tanke på situationen. Och ”objektifiering” ?? – Nej, det struntar Freja nog i – liksom allt annat människorna har att erbjuda av struntprat – verkliga krigare – oavsett kön eller läggning – känner sig aldrig ”objektifierade” men situationsanpassar, förstår ni…

Först en ensam HEDNING, sedan en hel STATSFÖRVALTNING….

The world is closing in
Did you ever think
That we could be so close, like brothers
The future’s in the air
I can feel it everywhere
Blowing with the wind of change

– Scorpions ”The wind of change”

Stunden kommer. Jag har sagt det förut, och jag säger det nu igen: Vid slutet står segern. Först kommer en ensam Hedning, sedan en hel Statsförvaltning. Förmodligen vet ni inte om det, goda medborgare – men kanske har ni hört talas om Projekt Särimner. Ytligt sett handlar det bara om att skaffa en stabilare Internetstruktur för Svea Rike. En ny ryggrad av kommunikationsteknologi, som bevarar statens och totalförsvarets kommunikationsförmåga. Men egentligen handlar det om så mycket mer än så – om vad säger jag inte, för avslöjar jag den hemligheten, måste jag nämligen döda er efteråt…

Men tecknen börjar visa sig. Sakta, ofrånkomligt. Vi är redan fler än 700 edsvurna medlemmar, alla av samma stia och kull, inuti Statsapparaten, Förvaltningen, Polisen, Tullverket, ja överallt. I flera år har vi sakta och omärkligt byggt upp vår organisation – för allas gemensamma bästa. Om en länk faller, står de andra ändå pall. Ett ljus kan släckas, men man kan inte släcka en stormvind. Särimner växer. Särimner nalkas. Särimner överallt. We are a large and organized resistance movement. And be very very careful – because we are organized now !

Symboler kan inte förbjudas. Detta är en esoterisk och inte exoterisk framställning…

Vrånga lagar kan inte bestå. Och där rätt förbyts i orätt, blir motstånd plikt. Se, och du skall skåda. Bygg stian, och galtarna skall förvisso anlända, tillsammans med suggor och kultingar i en lång lång rad. Starkare strukturer, hemliga nät. Förbindelser, som ingen ser. Yttre sken, dimbankar, maskirovka. Snart börjar en härlig, härlig tid…

Ayatoldya so, you porkers ! Ayatollah you so !

Inget mer ”Smart gruff” från PK-etablissemanget om Lucia: ”Lägg ned den insiktslösa meta-debatten”

I såväl Hallandsposten som tidningen ”Bohuslänningen” – två av våra mindre lokaltidningar – har jag för två dagar sedan sett en artikel som manar till mindre ”smart gruff” eller sedvanlig Jul-ilska från PK-etablissemanget. Det är journalisten Malin Lernfeldt som vill rädda oss alla från onödigt grälande, onödiga kontroverser och ännu en onödig pseudo-debatt, säger hon.

Lucia, och Luciafirandet är inte problematiskt, hävdar hon, utan en sammansmältning av Hedniskt och Kristet, efter vad hon själv tycker, och det finns ingen som helst anledning att förnumstiga rektorer och vänsteranstrukna skol-ledningar skall stå och tala om ”kränkthet” så fort något barn vill befrias från Luicatågandet, något som ungarna också har rätt till.. Därför finns det heller ingen anledning att problematisera saken, för som hon skriver:

Knappt har den första artikeln eller Facebookinlägget om inställt luciafirande eller förbjudna pepparkaksdräkter publicerats förrän höhö-andet och suckarna börjar. På ett ofta nedlåtande och föraktfullt vis raljeras det över luciadebatten som fenomen. Åsikter som ”de (underförstått töntiga) föräldrar som vill kan väl anordna ett eget luciafirande på fritiden” haglar från människor som gärna ser sig som lite modernare än andra.

Märkligt nog handlar det ofta om samma personer som med emfas brukar värna minoriteters rätt till sitt kulturarv. Och dessutom i någon sorts obegriplig logisk kullerbytta samtidigt hävdar att det inte finns någon svensk kultur.

Men att den årliga luciadebatten väcker så mycket känslor och engagemang är i sig ett ypperligt bevis för att det faktiskt finns en svensk kultur och att den är viktig för, om inte alla, så stora delar av befolkningen.

Att luciafirandet förändrats över tid, att det är ett hopkok av förkristna och kristna traditioner och ser lite olika ut i olika delar av landet är egalt. — —

Men inte desto mindre präglar traditionerna oss djupt och är en del av vår identitet och vår historia. Därför är det värt att värna. Det gäller även de traditioner som tillhör majoritetsbefolkningen.

Att förskola och skola tar ett särskilt ansvar för dessa är inte heller något som bör ifrågasättas. För att våra unga skall förstå det samhälle vi lever i, vilka vi är och vilka vi var måste man få ta del av den berättelse som 1 000 år av kristen prägling och asatro före det lämnat efter sig. — — Så varför inte lägga ned den insiktslösa metadebatten nästa år….

 

En källa som på ett bra sätt går igenom den Hedniska ljusfest, och kopplingen till Freja och Midvintersolståndet som hela Lucia-traditionen grundas på, finner ni här. Utöver vad jag själv skrivit under rubriken ”Lussi” i avsnittet ”Högtider och Blot” ovan, alltså. Amatörforskaren Maria Kvilhaug i Norge kommer till samma slutsats som jag själv angående festens hedniska ursprung, och det faktum att den längsta natten – innan flytten från den Julianska till den Gregorianska kalendern – faktiskt var just den 13 December, inte den 21:a. Lucia och midvintersolståndet hör alltså ihop, och det är vad vi faktiskt firar.. inte någon kristen ”advent” eller något liknande…

Trots att alla borde veta, att Julen – liksom Lucia är hednisk från början råder det en hel del språkförbistring (och annan förbistring – inklusive hot, hat och verkliga gräl) kring begrepp som Julblot, Midvinterblot och Midvintersolstånd (med betoning just på solståndet, som ju är det viktiga). Ofta förväxlar människor helt Julblotet med Midvinterblotet eller det senare isländska Thorrablotet i Jauari, och ännu en bra och pålitlig källa från Norge, som avslöjar det rätta sakförhållandet, nås via denna länk.

Doktoranden Sophie Bönding vid Århus Universitet upplyser oss sakkunnigt om källorna, och hur man påstått att ”det inte skulle gå” att bevisa ordet Juls etymologiska ursprung, trots att alla vet, att det måste komma ur årshjulet, och dess kretsgång. Hon redogör för skillnaden mellan Midvinterblotet och Julblotet, och hur uttryck som ”att dricka Jul” och ”Höja Frejs lek” döljer något av det viktigaste inom den hedniska Julen.

Även om ni kanske inte tror det, har jag själv mött riktiga galningar, som hotat mig med stryk och annat bara därför att jag själv råkat ha avvikande uppfattningar om att Jul och Midvinterfirande kanske en gång varit samma sak. Man tror väl knappast, att sådana dårar ska gå lösa i dagens samhälle, eller att de skulle kunna hamna i ledningen för ett eller annat obskyrt samfund någonstans, men där ser man… Själv försöker jag närma mig ämnet ur en något mer akademisk och seriös synpunkt, liksom Malin Lernfelt, som jag citerade härovan – men kanske har jag varit alltför mycket idealist, när jag trott att det skulle gå att utbilda även dårar, avsigkomna gamla bikers och frysbilschaufförer, undantaget vem eller vilka jag nu åsyftar – här blir det inga namn…

Nåväl. Även utomlands har Lucias hedniska ursprung nu blivit känt – tack vare oberoende bloggare – och därmed är ändå ett mål uppnått, långt bortom den svenska stingsligheten, här i de lättkränktas paradis. Men, jag tillhör inte dem på något vis. Måtte Freja själv hålla sin hand över er, och visa er sitt ljus under det kommande året…